Som nötdjursbidrag kan betalas bidrag för nötkreatur och bidrag för mjölkkor.
Registrera dig som djurhållare innan du börjar hålla djur. Anmäl rätt djurhållningsplats för djuren.
Registrera djuren i nötdjursregistret på det lägenhetssignum med vilket du ansöker om nötdjursbidrag.
Gör alltid registeranmälningarna om djuren inom 7 dagar från händelsen.
Försenade anmälningar till nötdjursregistret minskar det bidragsbelopp som betalas till dig. Ett djur vars registeranmälan har gett upphov till dröjsmålsdagar förkastas, och dessutom bestäms påföljder enligt övervakningsbestämmelserna.
Beakta år 2017
• Gör registeranmälningarna om djuren till djurregistren i tid. Registeranmälningar som gjorts för sent leder till påföljder för bidragen.
• Uppge att villkoret för aktiv jordbrukare uppfylls år 2017 i Viputjänsten eller på blankett 101B senast 15.6.2017.
• Du kan kontrollera att din anmälan om deltagande är i kraft i punkten Förbindelser och avtal i Viputjänsten eller på den utskrift med förifyllda uppgifter om gården som skickats hem till din gård.
4.1 Definitioner i samband med nötdjursbidrag
Med diko menas ett nötkreatur som kalvat och som är av köttras eller en sådan korsning där köttrasens andel är minst 50 % (bilaga 1. Förteckning över nötdjursraser). Användningssättet för dikon i nötdjursregistret är ”diko”.
Med dikokviga avses ett minst 8 månader men högst 4 år gammalt nötkreatur av honkön som inte kalvat och som är av köttras eller en sådan korsning där köttrasens andel är minst 50 %. Användningssättet för dikokvigan i nötdjursregistret är ”diko”.
Med stut avses en kastrerad tjur.
Med mjölkko avses ett nötkreatur av mjölkras som används för mjölkproduktion och som har kalvat (bilaga 1: Förteckning över nötdjursraser). Användningssättet för mjölkkon i nötdjursregistret är ”mjölkproduktion”.
Med bidrag för mjölkkor avses det bidrag som betalas för mjölkkor i stödområde AB.
Med gårdsbruksenhet avses alla de produktionsenheter som jordbrukaren leder inom en medlemsstats territorium. Gårdsbruksenhetens läge bestäms av produktionsenhetens driftscentrum från vilken gårdsbruksenheten leds.
Med potentiellt bidragsberättigande djur avses ett djur som kan uppfylla villkoren för bidragsberättigande under det aktuella kalenderåret. Om ett potentiellt bidragsberättigande djur förkastas vid kontrollen påförs gården påföljder i fråga om det nötdjursbidrag som betalas.
Med nötkreatur avses tamboskap, bison och deras korsningar.
Med nötkreatursförteckning avses en nötkreatursförteckning som skickats till gården från nötdjursregistret eller gårdens nötkreatursförteckning per djurhållningsplats som skrivits ut t.ex. från Ammu&Elmer och som ska hållas uppdaterad.
Med bidrag för nötkreatur avses bidrag för tjurar, stutar, dikor och dikokvigor, skärgårdskvigor samt slaktkvigor.
Med nötdjursregister avses ett av Livsmedelssäkerhetsverket (Evira) ägt myndighetsregister.
Med djurhållningsplats avses alla byggnader, anläggningar och beten samt alla andra platser där djur hålls, föds upp eller hanteras. Registreringen av en ny djurhållningsplats eller en ändring av djurhållningsplatsen görs hos kommunens landsbygdsnäringsmyndighet med Eviras blankett Registrerings-/ändringsanmälan för djurhållningsplats.
Att få avkomma innebär ett nötkreatur föder efter normal dräktighetstid eller att det kastar kalven efter minst 7 månaders dräktighet.
Med skärgårdskviga avses ett minst sex månader men högst fyra år gammalt nötkreatur av honkön och av mjölkras eller rasen av Simmental som inte har kalvat. Användningssättet för en skärgårdskviga i nötdjursregistret är ”mjölkproduktion”. Bidrag för nötkreatur kan betalas för en skärgårdskviga bara om gården är belägen i den yttre skärgården inom stödområde AB.
Med tjur avses ett nötkreatur av hankön som är minst 6 månader men under 20 månader gammalt och som föds upp i köttproduktionssyfte.
Med slaktkviga avses ett högst fyra år gammalt slaktat nötkreatur av honkön som inte har kalvat. Slaktkvigans slaktvikt är minst 170 kilo och i nötdjursregistret är dess användningssätt något annat än ”diko” (T.ex. ”mjölkproduktion” eller ”köttproduktion”. Bidrag för nötkreatur betalas för slaktkvigor i AB-stödregionen, bortsett från AB-regionens yttre skärgård.
Med slaktkvigans besittningstid avses en minst 60 dygns oavbruten period inom de 90 dygn som föregår slakten. Under dessa 60 dygn är slaktkvigan i den jordbrukares besittning som ansökt om bidrag.
Med stödberättigande dag avses en dag då ett nötkreatur har varit bidragsberättigat på gården. På basis av de stödberättigande dagarna betalas bidrag för mjölkkor samt av bidragen för nötkreatur alla andra bidragsslag utom bidraget för slaktkvigor.
Med dröjsmålsdag avses en sådan dag efter den 7 dygn långa tiden för anmälan till nötdjursregistret, då anmälan ännu inte har lämnats in till nötdjursregistret.
Med jordbrukare avses en fysisk eller juridisk person eller en grupp av fysiska eller juridiska personer, som äger eller innehar en gårdsbruksenhet och som bedriver nötkreaturshushållning. Jordbrukaren ska finnas i myndighetens register, dvs. jordbrukarens gårdsbruksenhet ska ha ett av myndigheterna tilldelat lägenhetssignum (tiltu) i landsbygdsnäringsregistret. För beviljande av EU:s djurbidrag förutsätts inte att jordbrukaren bor på lägenheten. Jordbrukarens ålder påverkar inte beviljandet av EU:s djurbidrag. I denna anvisning menas med jordbrukare också aktiv jordbrukare (se Ansökningsguide 2017).
4.2 Bidrag för nötkreatur
Bidrag för nötkreatur betalas i hela landet för tjurar och stutar samt för dikor och dikokvigor.
Bidrag för nötkreatur betalas för skärgårdskvigor bara i AB-regionens yttre skärgård.
Bidrag för nötkreatur betalas för slaktkvigor enbart i AB-stödregionen, bortsett från AB-regionens yttre skärgård.
Bidraget för nötkreatur bestäms utgående från nötdjursregistret
- enligt det genomsnittliga djurantalet på basis av de stödberättigande dagarna för djuren i din besittning. Bidrag för nötkreatur (tjur, stut, diko, dikokviga, skärgårdskviga) till fullt belopp får du för ett djur som berättigat till bidrag på gården hela stödåret 1.1–31.12.2017.
- på basis av antalet slaktade kvigor i din besittning. Bidrag för nötkreatur till fullt belopp för en slaktad kviga får du för ett djur som har slaktats under stödåret 1.1–31.12.2017.
Som sökande av bidrag för nötkreatur ska din gård sälja djur till livs eller till slakt och också i övrigt iaktta gängse produktionssätt.
En förutsättning för betalningen av bidrag för nötkreatur är att din gårds alla nötkreatur, också potentiellt bidragsberättigande djur, t.ex. kalvar, är märkta och registrerade enligt gällande bestämmelser (se kap. Märkning och registrering av nötkreatur). Djuren ska finnas på den djurhållningsplats som du anmält.
4.2.1 Bidrag för nötkreatur för tjurar och stutar
Tjurar och stutar betalas bidrag för nötkreatur i hela landet.
Bidragsberättigande tjurar och stutar är nötdjur av hankön som är minst 6 månader men under 20 månader gamla och som föds upp i köttproduktionssyfte.
För tjurar och stutar finns inga särskilda krav på användningssätt eller ras. Också avelstjurar godkänns som bidragsberättigande djur.
En potentiellt bidragsberättigande tjur eller stut är ett nötkreatur av hankön som under stödåret blir 6 månader.
4.2.2 Bidrag för nötkreatur för dikor och dikokvigor
Bidrag för nötkreatur betalas för dikor och dikokvigor i hela landet.
Bidragsberättigande dikor är nötkreatur som är av köttras eller till minst 50 procent av köttras och som har kalvat (se Bilaga 1. Nötdjursraser) samt bison. En diko ska i nötdjursregistret ha användningssättet ”diko”.
En diko ska kalva under stödåret eller ha kalvat minst en gång under de två föregående åren.
Bidragsberättigande dikokvigor är nötkreatur av honkön som är minst 8 månader men högst 4 år gamla och som är av köttras eller till minst 50 procent av köttras. En dikokviga har inte kalvat. En dikokviga har användningssättet ”diko” i nötdjursregistret.
En dikokviga som inte kalvat samlar inte längre bidrag för nötkreatur när den har fyllt 4 år. En dikokviga blir en bidragsberättigande diko när den har kalvat för första gången.
Obs. En kviga kan betalas bara ett bidrag för nötkreatur som kviga (dvs. bidrag för nötkreatur som dikokviga, som slaktkviga eller som skärgårdskviga). Exempel: Om det för ett djur redan har betalats bidrag för nötkreatur i egenskap av dikokviga, betalas djuret inte bidrag för nötkreatur som slaktkviga. Med kvigans användningssätt (se avsnittet om Användningssätt) kan du påverka vilket bidrag för nötkreatur som betalas för djuret.
En potentiellt bidragsberättigande diko är ett nötkreatur av honkön som är av köttras, är över 4 år och inte har kalvat eller en diko som inte har kalvat under stödåret eller minst en gång under de två föregående åren.
En potentiellt bidragsberättigande dikokviga är en kviga av köttras som stödåret 2016 blir 8 månader.
Ras
Som diko och dikokviga godkänns ett nötkreatur som är
- av ren köttras. Nötkreaturets båda föräldrar är av ren köttras, eller
- en korsning av en kött- och en mjölkras, där köttrasens andel är minst 50 %. I nötdjursregistret antecknas som djurets ras den ras, som djuret är av till minst 50 %. Av nötkreaturets föräldrar är åtminstone den ena av ren köttras eller så är båda föräldrarna av köttras till minst 50 %.
En förteckning över mjölk- och köttraser ingår som bilaga 1. Nötkreatursraser.
Du ska vid behov kunna bevisa dikons eller dikokvigans härstamning.
Användningssätt
När det gäller bidraget för nötkreatur krävs ett bestämt användningssätt för dikor och kvigor i nötdjursregistret. Fäst uppmärksamhet framför allt på valet av rätt användningssätt för kvigor. Användningssättet inverkar på vilket bidrag som betalas för kvigan.
Tabell 1. Krav på användningssätt i samband med bidrag för nötkreatur
Gängse produktionssätt ska följas på din gård om du ansöker om bidrag för nötkreatur. Som en gård som ansöker om bidrag för nötkreatur ska den sälja nötdjur till livs eller för slakt.
En diko är bidragsberättigande om den har kalvat minst en gång under stödåret eller de två föregående åren. Kastning räknas som kalvning om dräktigheten varat minst 7 månader.
Om dikon inte har kalvat regelbundet samlas inte stödberättigande dagar och bidrag för nötkreatur för djuret. Djuret förlorar inte sitt bidragsberättigande för gott fast det inte kalvat, ifall det kalvar i fortsättningen. När djuret kalvar börjar stödberättigande dagar åter samlas för djuret.
Uppgifterna om kalvningen kontrolleras i nötdjursregistret. Om kalven dör innan den öronmärkts eller om kon kastat då dräktigheten varat i minst 7 månader ska du anmäla till nötdjursregistret att kalven dött, så att kalvningen kan beaktas i fråga om nötkreaturets bidragsberättigande.
Iaktta gängse produktionssätt om du ansöker om bidrag för nötkreatur för dikor eller dikokvigor. För att en diko ska vara bidragsberättigande ska den sköta (ge di åt) sin kalv. Dikons kalvar ska födas upp för köttproduktion eller för utökning av dikoproduktionen. Också avelsdikor godkänns som bidragsdjur om syftet med deras uppfödning är att utöka kött- eller dikoproduktionen och om deras användningssätt i nötdjursregistret antecknats som ”diko”.
4.2.3 Bidrag för nötkreatur för en slaktkviga
Bidrag för nötkreatur för slaktkvigor betalas i AB-stödregionen, bortsett från den yttre skärgården i AB-stödregionen.
Bidraget för nötkreatur för slaktkvigor bestäms enligt antalet slaktade kvigor som du haft i din besittning. Fullt bidrag för nötkreatur för slaktkvigor får du för ett djur som har slaktats under stödåret 1.1–31.12.2017.
För att du ska kunna få bidrag för nötkreatur för slaktkvigor för en slaktkviga ska den vara i din besittning oavbrutet under minst 60 av de 90 dygnen före slakten. Besittningstiden säkerställer att bidraget för nötkreatur för slaktkvigor betalas till kvigans uppfödare och inte t.ex. till förmedlaren. Uppgifterna om kvigans besittning fås från nötdjursregistret. Se till att uppgifterna i nötdjursregistret är uppdaterade och att anmälningarna görs som de ska. Uppgifterna om den slaktade kvigan plockas direkt ur nötdjursregistret på basis av slakteriets slaktanmälan.
En bidragsberättigande slaktkviga är ett nötkreatur av honkön som inte kalvat och som har slaktats vid högst fyra års ålder. Användningssättet för kvigan i nötdjursregistret ska vara något annat än ”diko” (t.ex. ”köttproduktion” eller ”mjölkproduktion”).
Slaktkvigans slaktvikt ska vara minst 170 kilogram.
Bidrag för nötkreatur betalas endast för slaktkvigor som slaktats vid ett slakteri som har anmält sig till Landsbygdsverket. En förteckning över slakterier som anmält sig till Landsbygdsverkets bidragssystem finns på Landsbygdsverkets webbplats.
Slaktkropparna ska vid köttbesiktningen ha konstaterats vara tjänliga som människoföda. Bidrag betalas inte för en kropp som har kasserats helt och hållet vid slakten. Om kroppen har kasserats på grund av att slakteriet har begått ett fel vid slaktningen på så sätt att slaktlikvid har betalts för djuret, kan bidrag betalas för slaktkroppen. Bidrag beviljas inte för ett djur som dör under transporten eller i slakteriets djurstall.
Obs. En kviga kan betalas bara ett bidrag för nötkreatur som kviga (bidrag för nötkreatur som dikokviga, slaktkviga eller skärgårdskviga).
Obs.
- Gör anmälningar om avlägsnande av djur och andra anmälningar till nötdjursregistret enligt gällande bestämmelser.
- Registrera djuren i nötdjursregistret på det lägenhetssignum med vilket du ansöker om bidrag.
- Bidraget betalas på basis av slakteriets anmälningar om slakt till nötdjursregistret.
- Bidrag för nötkreatur för slaktkvigor betalas inte för sådana kvigor för vilka har betalats bidrag för nötkreatur som dikokvigor eller som skärgårdskvigor.
En potentiellt bidragsberättigande slaktkviga är ett nötkreatur av honkön som under stödåret blir 12 månader.
Bidrag för nötkreatur för slaktkvigor betalas i sin helhet i samband med betalningen av den andra posten av bidraget för nötkreatur.
4.2.4 Bidrag för nötkreatur för skärgårdskvigor
Skärgårdskvigor betalas bidrag för nötkreatur i den yttre skärgården i AB-stödregionen (se bilaga 2. AB-stödregionens yttre skärgård).
En bidragsberättigande skärgårdskviga är ett minst sex månader men högst fyra år gammalt nötkreatur av honkön som inte kalvat. Skärgårdskvigan en kviga av mjölkras (se bilaga 1. Nötkreatursraser) eller en kviga av rasen Simmental.
Användningssättet i nötdjursregistret är ”mjölkproduktion”.
Obs. För en kviga kan betalas bara ett bidrag för nötkreatur (bidrag för nötkreatur som dikokviga, slaktkviga eller skärgårdskviga).
En potentiellt bidragsberättigande skärgårdskviga är ett nötkreatur av honkön som är av mjölkras och som blir 6 månader under stödåret.
4.3 Bidrag för mjölkkor
Bidrag för mjölkkor betalas i AB-stödregionen.
Beloppet av bidrag för mjölkkor bestäms enligt det genomsnittliga djurantalet på basis av de stödberättigande dagarna för de djur som varit i din besittning. De stödberättigande dagarna hämtas från nötdjursregistret. Bidrag för mjölkkor till fullt belopp får du för en mjölkko som berättigat till bidrag och funnits på din gård hela stödåret 1.1–31.12.2017.
För betalning av bidrag för mjölkkor förutsätts att din gårds mjölkkor och potentiellt bidragsberättigande djur, t.ex. kalvar och kvigor, är märkta och registrerade enligt de gällande bestämmelserna (se kapitlet Märkning och registrering av nötdjur). Dessutom måste djuren finnas på den djurhållningsplats som anmälts.
En mjölkko ska kalva minst en gång under stödåret eller en gång under de två föregående åren.
En bidragsberättigande mjölkko är ett nötkreatur av mjölkras som kalvat och som används för mjölkproduktion. Mjölkraserna finns förtecknade i bilaga 1. Nötkreatursraser.
I nötdjursregistret är användningssättet för en mjölkko ”mjölkproduktion”.
Du ska vid behov kunna bevisa kons härstamning.
En potentiellt bidragsberättigande mjölkko är ett nötkreatur av honkön som är av mjölkras och som blir 24 månader under stödåret eller en mjölkko som inte har kalvat under stödåret eller minst en gång under de två föregående åren.
Kalvning och gängse produktionssätt
På din gård ska gängse produktionssätt följas om du ansöker om bidrag för mjölkkor. I gängse produktionssätt för mjölkkor ingår regelbunden kalvning och mjölkproduktion. Din mjölkgård ska leverera mjölk för försäljning eller förädla mjölken.
Med regelbunden kalvning avses att kon har kalvat minst en gång under stödåret eller de två föregående åren.
Om en ko inte har kalvat regelbundet samlar den inte stödberättigande dagar och inte bidrag för mjölkkor. Kon förlorar inte sitt ersättningsberättigande för gott fast den inte kalvat, om den kalvar i fortsättningen. När kon åter kalvar börjar den igen samla stödberättigande dagar.
En mjölkko är bidragsberättigande om den har kalvat minst en gång. Kastning räknas som kalvning om dräktigheten varat minst 7 månader.
Uppgifterna om kalvningen kontrolleras i nötdjursregistret. Om kalven dör innan den öronmärks eller kon kastat då dräktigheten varat i minst 7 månader ska du anmäla till nötdjursregistret att kalven dött, så att kalvningen kan beaktas i fråga om nötkreaturets bidragsberättigande.
4.4 Märkning och registrering av nötkreatur
4.4.1 Registrering som djurhållare
Registrera dig som djurhållare i djurhållarregistret innan du börjar hålla djur. Anmäl dig som djurhållare hos den landsbygdsnäringsmyndighet i vars verksamhetsområde djurens huvudsakliga djurhållningsplats är belägen.
Bidrag betalas inte om du inte har registrerat dig som djurhållare.
4.4.2 Öronmärken
Märk gårdens nötkreatur på vederbörligt sätt med öronmärken som godkänts av Evira.
Märk kalvarna med två öronmärken inom 20 dagar från födseln. Nötkreatur som inte är försedda med öronmärke eller som är bristfälligt märkta får inte flyttas från lägenheten och köpare får inte ta emot sådana djur.
Om djurets öronmärke har lossnat, måste du omedelbart beställa ett ersättande öronmärke med det berörda djurets EU-signum. När det ersättande öronmärket har kommit till gården, ska du utan dröjsmål fästa det i djurets öra.
Du kan ersätta ett tappat öronmärke med ett temporärt märke om avsikten är att föra djuret till ett slakteri innan de ersättande märkena hinner fram.
Mer information om öronmärken får du i Eviras anvisningar.
4.4.3 Registrering av djur
Registrera gårdens alla djur på ditt lägenhetssignum i nötdjursregistret. Håll uppgifterna uppdaterade.
Anmäl bl.a. födslar, köp, utmönstringar och förflyttningar till nötdjursregistret inom 7 dagar från händelsen.
Korrigera omedelbart fel eller brister som du upptäckt i nötdjursregistret.
Födelse
Födelsegården ska registrera kalvarna i nötdjursregistret inom 7 dagar från födelsen. Nötkreatur får inte flyttas från den djurhållningsplats där de fötts förrän de är registrerade. Köpare får inte ta emot oregistrerade kalvar. Ett djur som har fötts på gården och vars födelsehändelse inte har anmälts eller har anmälts felaktigt till nötdjursregistret kan leda till att EU:s djurbidrag minskas.
Andra händelser
Alla händelser som gäller nötkreatur, såsom köp, försäljning, kalvning eller flyttning till andra djurhållningsplatser, ska anmälas till nötdjursregistret inom 7 dagar från händelsen. Till exempel när ett nötkreatur säljs till en annan gård till livs ska både köparen och säljaren göra en egen anmälan om händelsen till nötdjursregistret. Om ett djur har köpts till gården eller avlägsnats från gården, men händelsen antingen inte anmälts eller har anmälts oriktigt till nötdjursregistret, medför detta att djurbidraget minskas.
4.4.4 Nötkreatursförteckning
För en uppdaterad nötkreatursförteckning på din gård. För en nötkreatursförteckning enligt djurart och djurhållningsplats över de djur du äger eller besitter. Förteckningen ska hållas uppdaterad antingen på en pappersblankett eller i elektroniskt format så att den vid behov kan visas upp för tillsynsmyndigheten.
För in uppgifterna i nötkreatursförteckningen inom 3 dagar från händelsen. För också in djurets födelse i nötkreatursförteckningen inom 3 dagar från födseln. Handlingarna som hör samman med köp- och försäljningshändelser, såsom verifikat över köp och försäljning av djur, ska finnas tillgängliga som stöd för noteringen i nötkreatursförteckningen inom 3 dagar från köpet/försäljningen.
Korrigera observerade fel eller brister i nötkreatursförteckningen. Anmäl rätta uppgifter till nötdjursregistret.
Nötkreatursförteckningen är à jour och i ordning när EU-signum, födelsedatum, kön, ras, användningssätt, moderns EU-signum, eventuella datum för köp och avlägsnande samt identifikationsnummer eller namn och adress på säljare eller köpare för alla nötkreatur på gården har förts in i förteckningen.
Du kan uppdatera nötkreatursförteckningen genom att föra in de nya uppgifterna om djuren i den nötkreatursförteckning som nötdjursregistret skickar till lägenheten (t.ex. mars månads förteckning) eller genom att mata in motsvarande uppgifter i nötdjursregistrets tjänsteapplikation (t.ex. Min gård). Från programvaran kan du skriva ut en förteckning med rubriken ”Nötkreatursförteckning”. I stället för att föra en nötkreaturförteckning kan du också registrera motsvarande uppgifter direkt i nötdjursregistret, alltid senast den tredje dagen från händelsen.
Gör upp ett skriftligt avtal, kvitto eller motsvarande dokument om djurköp mellan gårdar. Här ska åtminstone nämnas:
- djurets EU-signum
- datum för förflyttningen mellan gårdarna
- datum för avtalet
- avtalspartnernas lägenhetssignum
- huruvida det är fråga om köp eller hyrning
- namn, adresser och underskrifter.
De ovan nämnda avtalen och kvittona anses vara en del av gårdens nötkreatursförteckning, och de kontrolleras vid övervakningen. Med hjälp av dessa avtal och kvitton kan man säkerställa att anteckningarna i nötkreatursförteckningen och i nötdjursregistret stämmer.
Spara nötkreatursförteckningen (inklusive alla avtalen och kvittona) minst under stödåret och de fyra påföljande kalenderåren.
Nötdjursregistret skickar nötdjursregistrets nötkreatursförteckningar till jordbrukarna 5 gånger om året. På kontrollistan har skrivits ut det datum då korrigeringarna senast måste göras. En korrigeringsanmälan som du skickat på papper är gjord i tid om den är framme hos nötdjursregistret senast denna dag. En för sent gjord anmälan medför att djurbidragen minskas.
I den nötkreatursförteckning som sänds i mars har skrivits ut alla livdjur från början av föregående år.
Övriga nötkreatursförteckningar skrivs ut endast med uppgifter om livdjuren under tidsperioden i fråga. Förvaringstiden för dessa mellanförteckningar är till utgången av mars följande år. Om du som förteckning har använt någon annan än nötkreatursförteckningen för mars månad, ska du spara förteckningen med förda anteckningar åtminstone under ansökningsåret samt de fyra följande kalenderåren.
Kontrollera de händelselistor som skickas tillsammans med nötkreatursförteckningen.
4.4.5 Registreringskort för nötkreatur
Syftet med registreringskortet är att underlätta överföring av rätta djuruppgifter mellan jordbrukarna.
Om du köper förmedlingsdjur ska du se till att det djur som förmedlas åtföljs av ett registreringskort som hör till djuret i fråga, m.a.o. att registreringskortet har samma EU-signum som finns på det förmedlade djurets öronmärken.
Anmäl alltid avlägsnandet av ett djur till nötdjursregistret, eftersom registreringskortet inte fungerar som anmälan om att djuret avlägsnas till slakt. Registreringskortet är inget officiellt dokument.
Du beaktar väl att kraven på märkning och registrering inte gäller bara bidragsberättigande djur utan också potentiellt bidragsberättigande djur.
Försummelser av märkning och registrering leder till avdrag från det bidrag för nötkreatur som ska betalas; om djurets märkning eller registrering inte motsvarar gällande författningar är djuret inte berättigat till djurbidrag och kan utöver påföljder för djurbidraget också orsaka påföljder via tvärvillkoren.
Närmare information om märkning och registrering av nötkreatur finns på Eviras webbplats.
4.5 Hur en försenad registeranmälan inverkar på rätten till bidrag för ett nötkreatur
När det gäller djurbidrag ingår iakttagandet av bestämmelserna om märkning och registrering i bidragsvillkoren. Av den anledningen måste registeranmälningarna göras inom 7 dagar från händelsen. Anmälningsdagarna baserar sig på en EU-förordning om ett system för märkning och registrering av djur.
Iakttagande av bestämmelserna om märkning och registrering ingår i bidragsvillkoren och de inverkar därmed direkt på djurets bidragsberättigande. När det gäller EU-finansierade djurbidrag måste det här bidragsvillkoret beaktas som ett villkor som direkt påverkar djurets bidragsberättigande. Iakttagandet av tiderna för anmälan om ankomst och avlägsnande inverkar på djurets rätt till bidrag. Om anmälan till registret görs t.o.m. en enda dag för sent, betalas inte det bidrag som djuret samlat för stödåret.
Uppfyllandet av bidragsvillkoren kontrolleras för vart och ett bidragsdjur. Registreringsbestämmelserna som bidragsvillkor förutsätter att djurets registeranmälningar har gjorts i tid.
Försenade anmälningar om ankomst och avlägsnande minskar beloppet av djurbidrag som betalas för djuret genom att djuret förkastas för det berörda stödåret. Dessutom bestäms påföljder enligt övervakningsbestämmelserna också för ett enda djur.
Anmälningar om ankomst och avlägsnade är t.ex. födelse, köp, försäljning till livs, försäljning till slakt, import och export.
Anmälningar som inverkar på djurets bidragsberättigande måste vara i skick senast på djurets första bidragsberättigande dag. Dessa dagar är t.ex. för dikor och mjölkkor dagen för kalvning eller för tjurar och kvigor den dag då djuret uppnår den undre åldersgränsen, dvs. fyller 6 månader eller 8 månader. Dessutom kan djurets rätt till bidrag börja på årets första dag 1.1 (om rätten till bidrag fortsätter från föregående år) eller på den dag djuret köps till gården.
Tabell 2. De första bidragsberättigande dagarna för olika djurgrupper i samband med bidraget för nötkreatur
Om du ändrar en redan befintlig registeranmälan genom att till exempel ändra djurets användningssätt, inverkar det inte på om registeranmälan har gjorts i tid eller för sent.
En registeranmälan som du gjort för sent inverkar bara på de djurbidrag du själv har sökt, dvs. till exempel en försenad anmälan som gjorts av djurets föregående ägare inverkar inte på de djurbidrag som betalas till dig.
En försenad registeranmälan inverkar på djurbidraget för händelsens stödår, dvs. om du korrigerar djurets registeruppgifter före nästa stödårs början, inverkar den försenade anmälan inte på djurbidraget för det stödåret.
Djurregistret ska vara korrekt under djurets hela bidragsberättigande tid och alla händelser som har skett under djurets bidragsberättigande tid beaktas.
Att anmälningarna om ankomst och avlägsnande har gjorts i tid kontrolleras som ett villkor för alla djur som ligger till grund för bidraget endast när det gäller djurbidragen, och motsvarande kontroll görs inte i fråga om de nationella husdjursstöden eller ersättningen för djurens välbefinnande.
Exempel 1. En tjurkalv föds 1.5.2017. Tjuren blir bidragsberättigande för bidrag för nötkreatur 1.11.2017, då den blir 6 månader. Anmälan om djurets födelse görs för sent till nötdjursregistret 1.12.2017, dvs. 1 månad efter det att bidragsberättigandet började. För tjuren betalas inget bidrag för nötkreatur som samlas för 2017, eftersom dess födelseanmälan gjordes för sent. Via påföljdskalkyleringen orsakar den också ett avdrag från bidraget. Om tjurens registeruppgifter är i ordning före 1.1.2018, kan bidraget för nötkreatur för 2018 betalas.
Exempel 2. En tjurkalv föds 1.5.2017. Tjuren blir bidragsberättigande för bidrag för nötkreatur 1.11.2017, då den blir 6 månader. Anmälan om djurets födelse görs till nötdjursregistret 1.10.2017 dvs. för sent, men ändå innan tjurens bidragsberättigande börjar. För tjuren kan betalas det bidrag för nötkreatur som samlas för 2017, eftersom dess födelseanmälan gjordes innan tjuren blev bidragsberättigande.
Exempel 3. En mjölkko som uppfyller bidragsvillkoren för bidrag för mjölkkor köps till gården 1.3.2017. Anmälan om köpet görs 31.3.2017, dvs. för sent. För kon betalas inget bidrag för mjölkkor för 2017, eftersom anmälan om köp av kon gjordes för sent. Via påföljdskalkyleringen orsakar den också ett avdrag från bidraget.
Påföljder
När djur underkänns från bidraget på grund av för sent gjorda registeranmälningar minskas det djurbidrag som ska beviljas under stödåret med en påföljdsprocent. Den relativa skillnaden mellan godkända och underkända djur samt antalet djur inverkar på påföljdsprocenten:
- den relativa skillnaden mellan godkända och underkända djur: (underkända djur under stödåret/godkända djur under stödåret) x 100 %
- godkända djur = ansökta djur – underkända djur
- om de underkända djuren är högst 3 till antalet, minskas bidraget med den relativa skillnaden
- om de underkända djuren är fler än 3 till antalet och,
- den relativa skillnaden är högst 10 %
> minskas bidraget med en procentsats som motsvarar den relativa skillnaden (påföljdsprocenten är högst 10 %) - den relativa skillnaden är över 10 % men högst 20 %
> minskas bidraget med 2 x den relativa skillnaden (påföljdsprocenten är minst 20 % och högst 40 %) - den relativa skillnaden är över 20 %
> minskas bidraget med 100 %, dvs. inget bidrag betalas (påföljdsprocenten är 100 %)
- den relativa skillnaden är högst 10 %
Om den relativa skillnaden mellan godkända och underkända djur är över 50 % betalas inget bidrag för det aktuella året och gården påförs en ytterligare påföljd.
Den ytterligare påföljden innebär att det stödbelopp som skulle ha betalts för det underkända djurantalet dras av en gång från det belopp av helt eller delvis EU-finansierade stöd och bidrag (också arealbaserade stöd) som betalas åt jordbrukaren under de följande tre åren.
I praktiken går du miste om bidragsdjurens djurbidrag för hela året, om över 20 % av gårdens djur underkänns.
Exempel 4. Uträkning av påföljd. Gården har 12 tjurar som samlar bidrag för nötkreatur och de har under stödåret samlat sammanlagt 4 200 ersättningsberättigande dagar. På grund av dröjsmålsdagar underkänns 1 tjur som har 200 ersättningsberättigande dagar under stödåret.
4200 – 200 = 4000 (godkända ersättningsberättigande dagar, st.)
1 underkänt djur = 200 (det underkända djurets ersättningsberättigande dagar, st.)
Relativ skillnad = (200/4000 x 100 % = 5,0 %
Det bidrag för nötkreatur som ska betalas ut minskas med den relativa skillnaden, eftersom det finns högst 3 stycken underkända djur.
Iakttagandet av anmälningstiderna (7 dgr) övervakas också i samband med stödövervakningen av djuren samt tvärvillkorsövervakningen av märkning och registrering.
4.6 Betalning av nötdjursbidrag
Betalningen av nötdjursbidrag är registerbaserad, dvs. uppgifterna om de djur som ligger till grund för bidraget hämtas individuellt direkt från nötdjursregistret. Bidrag betalas för alla djur som uppfyller stödvillkoren på din gård.
Bidragsnivåerna för nötdjursbidrag justeras årligen enligt de slutliga djurantalen.
På nötdjursbidragen betalas inte förskott.
EU-finansierade direktstöd beviljas inte om det sammanlagda beloppet av direktstöd som du ansökt om under stödåret uppgår till 200 euro eller mindre.
4.6.1 Nötdjursbidragen på basis av bidragsberättigande dagar
Bidraget fastställs på basis av det genomsnittliga antalet bidragsberättigande dikor, dikokvigor, tjurar, stutar, skärgårdskvigor och mjölkkor som enligt nötdjursregistret varit i din besittning 1.1-31.12.2017, de nämnda dagarna inberäknade.
Det genomsnittliga djurantalet räknas ut på basis av uppgifterna i nötdjursregistret, genom att de bidragsberättigande dagarna för alla djur på din gård adderas varpå summan divideras med 365. Talet förkortas till en decimals noggrannhet.
De stödberättigande dagarna ligger till grund för betalningen av bidrag för nötkreatur för dikor, dikokvigor, tjurar, stutar och skärgårdskvigor samt bidrag för mjölkkor.
4.6.2 Nötdjursbidrag på basis av slakt
Bidraget fastställs på basis av slakter av slaktkvigor som anmälts till nötdjursregistret och som enligt nötdjursregistret varit i din besittning 1.1 – 31.12.2017, de nämnda dagarna medräknade.
På basis av slakterna betalas bidrag för nötkreatur för slaktkvigor.
4.6.3 Bidragets storlek
Stödårets nötdjursbidrag betalas i två poster. Den första posten kan i enlighet med EU:s rättsakter betalas tidigast från och med 1.12.2017, men dock först när övervakningarna är slutförda. Nötdjursbidragen för 2017 betalas senast 30.6.2018.
Stödåret 2017 fastställs den första utbetalningsposten på basis av de bidragsberättigande dagar som samlats i nötdjursregistret 1.1 –15.9.2017.
Den andra betalningsposten fastställs på basis av de bidragsberättigande dagar som samlats för din gårds djur under perioden 1.1 – 31.12.2017 och från den avdras en eventuell utbetalning av den första posten. Den andra bidragsposten betalas när de slutliga djurantalen för hela stödåret är kända, och övervakningarna har utförts, dock senast före utgången av juni följande år. I anslutning till den andra posten betalas bidraget för nötkreatur för slaktkvigor i sin helhet.
Eftersom de slutliga djurantalen för hela stödåret 2017 blir klara först efter årets slut, säkerställs de slutliga bidragsnivåerna (€/djur) först innan den andra bidragsposten ska betalas.
Bidragsbeloppet per djur (Tabell 3.) ändras om det sammanlagda antalet bidragsdjur överskrids eller underskrids.
Tabell 3. Bidragsbeloppen av nötdjursbidrag per djur
Bidraget betalas i sin helhet om ett djur som uppfyller bidragsvillkoren har funnits på din gård hela året eller har slaktats under år 2017. Bidrag kan beviljas också för ett enda djur som uppfyller bidragsvillkoren.
Exempel 5. Gården ligger i stödregion C. Jordbrukaren har ansökt om bidrag för nötkreatur. Under hela året innehar gården 50 tjurar, enligt nötdjursregistret.
- Tjurarna på gården har enligt nötdjursregistret samlat totalt 18 250 stödberättigande dagar (365 dagar x 50 tjurar) under året.
- Den 1:a betalningsposten fastställs på basis av 1.1–15.9. Fastställelsetiden är 258 dagar (258/365), dvs. ca 70 % av året.
- Per tjur blir bidraget i första bidragsposten 160 € x 70 % = 113 €.
- I 1:a betalningsposten blir bidraget för de 50 tjurarna ca 5 600 €.
- Den 2:a betalningsposten bestäms på basis av de stödberättigande dagar som din gårds djur har samlat under tiden 1.1 – 31.12.2017, och därifrån avdras en eventuellt utbetald 1:a post).
- I 2:a betalningsposten blir bidraget för de 50 tjurarna ca 2 400 € (om bidragsnivån förblir oförändrad i den andra posten).
4.6.4 Maximala bidragsbelopp i de olika stödregionerna
De maximala bidragsbeloppen i varje stödregion uppräknas i tabell 4. Bidragsnivåerna för djurbidrag justeras årligen enligt de slutliga djurantalen. Bidragsbeloppet per djur ändras om det sammanlagda antalet bidragsdjur överskrids eller underskrids. Detta innebär att bidraget till alla jordbrukare som ansökt om bidraget i fråga sjunker eller stiger i samma proportion.
Tabell 4. Maximala bidragsbelopp (miljoner euro/stödregion) enligt stödregion
4.6.5 Finansiell disciplin och linjär minskning
Minskning till följd av finansiell disciplin kan utföras som en procentuell minskning av de EU-finansierade direktstöden. Finansiell disciplin tillämpas på den andel av det sammanlagda beloppet av direktstöd som överstiger 2 000 euro som beviljas gården, innan stödet betalas ut. Av det sammanlagda belopp av direktstöd som beviljas gården minskas alltså de första 2 000 euro inte på grund av den finansiella disciplinen.
Kommissionen överlämnar ett förslag som gäller minskningsprocenten för finansiell disciplin till Europaparlamentet och rådet före utgången av mars. Minskningsprocenten fastställs senast 1.12.2017. År 2016 var minskningsprocenten 1,353905.
Om det gemensamma taket för totalbeloppet av direktstöd per land överskrids, minskas alla direktstöd linjärt. Den linjära minskningen utförs som en procentuell beskärning innan stödet betalas ut. Den slutliga nivån på den linjära minskningen blir klar våren/sommaren 2018 före utbetalningen av direktstödens andra post. År 2016 är den procentuella minskningen cirka 1,65 och den slutliga nivån slås fast våren/sommaren 2017.
År 2017 berörs följande EU-finansierade stöd av finansiell disciplin och linjär minskning:
- Grundstöd
- Förgröningsstöd
- Stöd till unga jordbrukare (EU)
- Bidrag för jordbruksgrödor
- Bidrag för nötkreatur
- Bidrag för mjölkkor
- Får- och getbidrag
Mer information om finansiell disciplin ingår i Ansökningsguide 2017.
4.6.6 Bidrag som betalts utan grund
I Ansökningsguide 2017 berättas om återkrav av stöd.
EU:s djurbidrag – anvisningar för ansökan år 2017Bidrag för nötkreatur, bidrag för mjölkkor och får- och getbidrag29.2.2016