Nytt 2016:
- Tilläggsdelarna för mjölk, tjurar och stutar samt stärkelsepotatis slopas.
- Tilläggsdelen för timotej halveras jämfört med 2015 års värde.
- Värdet av den enhetliga stöddelen höjs till följd av medel som flyttas över från tilläggsdelarna samt ett högre stödtak för grundstödet.
- Stödrätternas enhetliga del kan ändra värde ännu under årets lopp, för år 2016.
- För sådan odling där odlingsväxtens rötter inte har kontakt med marken betalas inget grundstöd från och med 2016.
- Om stödrätter blir oanvända två år i följd, dras den oanvända mängden stödrätter in till den nationella reserven. Åren 2015 och 2016 räknas som år i följd.
Grundstödet är ett från produktionen frikopplat stöd som i sin helhet finansieras av EU. Stödet betalas till aktiva jordbrukare som lämnar in stödansökan årligen. Med stödansökan söks grundstöd, dvs. aktivering av en aktiv jordbrukares innehav av stödrätter med motsvarande hektar som berättigar till stöd. All jordbruksmark är stödberättigande i fråga om grundstöd, men de arealer för vilka det betalas grundstöd definieras separat.
Stödrätterna administreras i stödrättighetsregistret. Åtgärder som hänför sig till stödrätter är överföringar av stödrätter, beviljande av stödrätter ur den nationella reserven, indragning av stödrätter till reserven på grund av att de inte har använts samt andra ändringar av stödrätter. För anmälningar och ansökningar om stödrätter finns det särskilda anvisningar och tidtabeller och dem hittar du i tjänsten suomi.fi/svenska med sökorden ”mavi 103B” och ”mavi289”.
Ansökan om grundstöd, stödnivå och betalning av stöd
Ansök om grundstöd i samband med den samlade stödansökan. Grundstöd och förgröningsstöd söks med samma kryss. När du ansöker om grundstöd ska du årligen lämna information om din gård, ansöka om grundstöd och aktivering av stödrätter i stödansökan samt ge uppgifter om bas- och jordbruksskiften. Anmäl all jordbruksmark som du förfogar över, även om du inte ansöker om stöd för alla arealer.
I Finland finns två stödregioner: AB-regionen och C-regionen. En karta över stödregionerna hittar du på Mavis webbplats www.mavi.fi → Stöd och service → Odlare → Karta över stöd- och styrningsområden.
Stödrätternas värden ändrades år 2015, eftersom den penningsumma som anvisats för grundstödet sjönk. År 2014 hade 476,4 M€ reserverats för gårdsstödet och år 2015 var summan som reserverats för grundstödet 267,4 M€. Ändringen av värdet påverkades också av den stödregionsreform som innebar att tre stödregioner blev två. Eftersom det belopp som reserverats för grundstödet närapå halverades ändrades stödrätternas värde i samma proportion. Ändringen gällde både den enhetliga stöddelen och tilläggsdelen. Den enhetliga stöddelens exakta värde 2015 och tilläggsdelarnas värdeändring blir klar först våren 2016 efter det att de överlopps stödrätterna har upphävts. År 2014 skars stödrätternas värden ner med ca 8,2 %. Denna nedskärning gällde den enhetliga stöddelen, tilläggsdelarna och den nationella reserven.
År 2016 slopas tre typer av tilläggsdelar: mjölk, tjurar och stutar samt stärkelsepotatis. Medlen i tilläggsdelarna flyttas över till de enhetliga stöddelarna. Den enhetliga stöddelens värde höjs förutom med medel som överförs från tilläggsdelarna också till följd av det förhöjda stödtaket för grundstöd. Värdet av tilläggsdelen för timotej är år 2016 ca 50 % av värdet år 2015, och den slopas helt nästa år. Tilläggsdelen för socker är i kraft ännu år 2019, men den minskas år 2017. Stödrätternas enhetliga del kan ytterligare ändra i värde en aning för år 2016 jämfört med de uppskattade värdena.
Gränsen för direktstöd har i Finland fastställts till 200 euro. Det här innebär att om det sammanlagda beloppet av direktstöd som söks eller beviljas är mindre än 200 euro, beviljas inget stöd. När det gäller grundstöd aktiveras inte stödrätterna om inget stöd beviljas. Om stödrätterna inte har aktiverats två år i rad dras de in till den nationella reserven.
* Ladda ner tabellen i pdf-format
Stödberättigande areal
Stödberättigande areal för grundstöd är all jordbruksmark, dvs. åkrar, permanenta grödor samt permanenta gräsmarker och permanenta betesmarker. De arealer som berättigar till grundstöd och som betalas stöd fastställs i fortsättningen via en växtkod. Grundstöd betalas för alla jordbruksskiften på jordbruksmark som är minst 0,05 ha stora och som har växtlighet som berättigar till stöd eller omfattas av någon annan stödberättigande användningsform. I bilaga B till ansökningsguiden förtecknas alla växtkoder som är i bruk och deras förekomst antingen på jordbruksmark eller utanför jordbruksmark. Grundstöd betalas för arealer på jordbruksmark, bortsett från areal som tillfälligt inte odlas, 20-årigt specialstödsavtal på åker och en sådan odlingsmetod där odlingsväxtens rötter inte har kontakt med marken. För areal som tillfälligt inte odlas betalas inte några som helst stöd. För arealer utanför jordbruksmark betalas inte grundstöd.
För att få grundstöd måste du följa tvärvillkoren på all jordbruksmark. Kontrollera de här villkoren i den separata uppdaterade tvärvillkorsguiden som publiceras på adressen www.mavi.fi/sv → Guider och blanketten → Tvärvillkor.
Användning av stödrätter
Stödrätterna används så att stödrätten med det högsta enhetsvärdet används till först. Alla stödrätter som innehas av din gård placeras i ordningsföljd enligt enhetsvärdet, från den dyraste till den billigaste, och används alltid i samma ordningsföljd. En enskild stödrätt kan vara högst 1,00 ha stor. Stödrätterna blir använda, dvs. aktiverade, när stöd beviljas för ens en del av stödrätten.
Användningen av stödrätter följs upp på ovan nämnt sätt så att användningen av stödrätter åren 2015 och 2016 bildar två år i rad.
* Ladda ner tabellen i pdf-format
När överlopps stödrätterna upphävdes efter år 2015 användes de återstående stödrätterna i den ordningsföljd som nämns ovan. Arealer som inte beviljas grundstöd kan också leda till att stödrätter inte blir aktiverade. Om det också år 2016 finns sådana stödrätter som inte blivit aktiverade, dras till reserven in en mängd (ha) stödrätter som motsvarar den mängd som inte har aktiverats vare sig 2015 eller 2016.
Överföringar av stödrätter
Du kan överföra stödrätter antingen permanent eller tillfälligt. Överföringar av äganderätten till stödrätter är alltid permanenta och överföringar av besittningsrätten till stödrätter, dvs. uthyrningar, är alltid tillfälliga. I samband med att äganderätten till stödrätter överförs ska parterna på blanketten också ta ställning till vad som händer med besittningen av stödrätterna. Besittningen kan överföras till mottagaren av stödrätterna, den kan kvarstå hos överlåtaren eller kvarstå hos en tredje part, om man till exempel säljer uthyrda stödrätter.
Anmäl överföring av stödrätter på blankett 103B och bilaga 103A. Blankett 103B med ifyllningsanvisningar finns på tjänsten www.suomi.fi/suomi.fi/svenska/e-tjanster. Bilaga 103A får du antingen i Viputjänsten eller hos kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. Det finns inte någon särskild anvisning om överföring av stödrätter. För var och en överföring görs en separat anmälan. Lämna in anmälan till landsbygdsnäringsmyndigheten för den kommun där den gård som överlåter stödrätter är belägen, senast 15.6.2016. Om gårdens alla stödrätter överförs i samband med överföring av hela gårdens besittning kan du anmäla det senast 15.9.2016. Se de exaktare kraven för besittningsöverföring av en hel gård bilaga A. Den egentliga överföringen ska ändå äga rum senast 31.8.2016.
Mottagaren av stödrätter ska vara aktiv jordbrukare. Den som tar emot överföringar av stödrätter ska ansöka om grundstöd det år överföringen tas emot för att mottagaren ska uppfylla definitionen av aktiv jordbrukare. När äganderätten till stödrätter överförs kan äganderätten överföras till en fysisk person, en grupp av fysiska personer, en juridisk person eller en grupp av juridiska personer, förutsatt att mottagaren uppfyller definitionen av aktiv jordbrukare. En exaktare definition av begreppet aktiv jordbrukare ingår i kapitel 4 i Basguide till stödansökan.
Exempel 1.
Dödsboet Y ansöker om stöd. Delägare Z i dödsboet driver ett vattenverk. Delägare Z uppfyller inte ensam definitionen av aktiv jordbrukare, men stödrätter kan överföras i dödsboets namn eftersom dödsboet i egenskap av juridisk person uppfyller definitionen av aktiv jordbrukare.
Exempel 2.
Ett äkta par äger gemensamt gårdens jordbruksmark. Den ena maken har bemyndigat den andra maken att ansöka om stöd i bådas namn. Maken som gett bemyndigande jobbar utanför gården och driver en rekreationsanläggning. Maken som jobbar utanför gården uppfyller inte ensam definitionen av aktiv jordbrukare, men stödrätter kan överföras i båda makarnas gemensamma ägo eftersom de uppfyller definitionen av aktiv jordbrukare som en grupp.
En lantbrukssammanslutning kan inte äga stödrätter, men medlemmarna i lantbrukssammanslutningen kan i egenskap av en grupp äga stödrätter fastän en av lantbrukssammanslutningens medlemmar ensam driver t.ex. en rekreationsanläggning.
När stödrätter överförs på basis av arv, förskott på arv eller generationsväxlingar som definierats i lagen om direktstöd, behöver mottagaren av äganderätten till stödrätter inte uppfylla definitionen av aktiv jordbrukare.
Nationell reserv och grunder för tilldelning
Du kan i vissa fall ansöka om stödrätter ur den nationella reserven. Ansökan om tilldelning ur reserven ordnas varje år och den sista ansökningsdagen är 15.6.2016. Grunderna är: ung jordbrukare, jordbrukare som inleder jordbruksverksamhet, ägoregleringar, en förbindelse enligt AVTRPL eller AVSTÖL att inte odla upphör att gälla, ett 20-årigt avtal om miljöspecialstöd upphör att gälla och domstolsbeslut/administrativ bestämmelse.
Den nationella reserven administreras vid NTM-centralerna som också behandlar ansökningarna om tilldelning ur reserven och fattar beslut om ansökningarna. Den separata anvisningen Ansökan om stödrätter ur den nationella reserven år 2016 och ansökningsblankett nummer 289 publiceras på webbadressen www.suomi.fi/suomi.fi/svenska/e-tjanster, där du kan ta fram den med sökordet ”mavi 289”.
Stöden i den samlade stödansökan 201622.3.2016