4.3.1 Krav på primärproduktionsställen

Pri­mär­pro­duk­tions­stäl­le (gård, pro­duk­tions­en­het) är en gårds­bruksen­het, träd­gård el­ler en an­nan plats där man be­dri­ver pri­mär­pro­duk­tion av livs­me­del.

Pri­mär­pro­du­cent (jord­bru­ka­re) är en per­son el­ler ett fö­re­tag som be­dri­ver pri­mär­pro­duk­tion av livs­me­del, ex­em­pel­vis od­ling av väx­ter för livs­me­dels­pro­duk­tion, skörd, mjölk­pro­duk­tion och alla de ske­den inom ani­ma­lie­pro­duk­tio­nen som fö­re­går slakt.

Gemensamma krav som gäller primärproduktionsställen

På pri­mär­pro­duk­tio­nen av livs­me­del som här­rör från djur, väx­ter och svam­par tilläm­pas Eu­ro­pe­is­ka ge­men­ska­pens lag­stift­ning samt livs­me­delsla­gen, la­gen om me­di­cinsk be­hand­ling av djur och de för­ord­ning­ar som ut­fär­dats med stöd av dem. Det är jord­bru­ka­ren som an­sva­rar för att de livs­me­del som jord­bru­ka­ren pro­du­ce­rar är säk­ra och man ska där­för ha till­räck­lig in­for­ma­tion om livs­med­let och de häl­so­ris­ker som är för­knip­pa­de med dess han­te­ring.

Jord­bru­ka­ren ska se till och kon­trol­le­ra att alla som står un­der den­nas över­in­se­en­de och han­te­rar livs­me­del har till­räck­li­ga in­sik­ter i livs­me­dels­hy­gi­en. Om jord­bru­ka­ren miss­tän­ker att ett livs­me­del som han pro­du­ce­rat kan or­sa­ka häl­so­ris­ker för män­ni­skor, ska han un­der­rät­ta kom­mu­nens livs­me­dels­till­syns­myn­dig­het ome­del­bart (t.ex. che­fen för häl­so­över­vak­ning­en, kom­mu­nal­ve­te­ri­nä­ren el­ler häl­so­in­spek­tö­ren) och vid be­hov dra igång åter­kal­lan­det av en pro­dukt som re­dan har över­lå­tits samt vid­ta and­ra åt­gär­der för att rät­ta till miss­för­hål­lan­de­na. Pri­mär­pro­du­cen­ten ska med hjälp av jour­nal­fö­ring samt upp­gif­ter och på­skrif­ter på för­pack­ning­ar­na som sänds med pro­duk­ten se till att livs­med­len är spår­ba­ra än­da fram till de­talj­han­deln.

Ett pri­mär­pro­duk­tions­stäl­le ska byg­gas och skö­tas så, att man inte även­ty­rar sä­ker­he­ten hos de livs­me­del som pro­du­ce­ras och han­te­ras där. För att skyd­da pro­duk­ter­na från kon­ta­mi­ne­ring ska fo­der­till­sat­ser, ve­te­ri­när­me­di­cins­ka lä­ke­me­del, växt­skydds­me­del, göd­sel­fa­bri­kat, bio­ci­der som ex­em­pel­vis ro­den­ti­ci­der och des­in­fek­tions­me­del samt and­ra far­li­ga ke­mi­ka­li­er och av­fall han­te­ras, lag­ras och an­vän­das rätt.

Bild: JSM bild­ar­kiv

Går­den ska ha till­räck­lig till­gång till vat­ten av god kva­li­tet för be­vatt­ning, dricks­vat­ten för dju­ren och ren­gö­ring. Vatt­net får inte ha främ­man­de lukt el­ler smak el­ler in­ne­hål­la mik­ro­or­ga­nis­mer, pa­ra­si­ter el­ler främ­man­de äm­nen i så­da­na mäng­der som kan även­ty­ra pri­mär­pro­duk­ter­nas sä­ker­het och de livs­me­del som fram­ställs av dem. Kva­li­te­ten på vat­ten som an­vänds för be­vatt­ning av väx­ter samt vat­ten som an­vänds för tvätt av pro­duk­ter och ut­rust­ning ska i vis­sa fall ana­ly­se­ras re­gel­bun­det i la­bo­ra­to­ri­um. Vatt­net ska ana­ly­se­ras ex­em­pel­vis då vat­ten från egen brunn an­vänds vid be­vatt­ning av växt­de­lar som är ät­li­ga som så­da­na el­ler för tvätt av mjölk­nings­ut­rust­ning och mjölk­tank.

Livs­me­dels­pro­du­ce­ran­de djur ska ha ett så­dant häl­so­till­stånd och skö­tas och han­te­ras på ett sätt som tryg­gar en god hy­gi­e­nisk kva­li­tet på de livs­me­del som här­rör från dem. Man ska strä­va ef­ter att för­hind­ra att sjuk­do­mar som smit­tar från djur till män­ni­skor förs in till går­den och att de sprids på el­ler från går­den. När nya djur förs in till djur­håll­nings­plat­sen ska sjuk­doms­ris­ker­na be­ak­tas. Sjuk­doms­ris­ker­na kan be­ak­tas bland an­nat ge­nom att nya djur som förs in till går­den hålls åt­skilt från and­ra djur el­ler ge­nom att nya djur köps in bara från så­da­na djur­håll­nings­plat­ser vars häl­so­till­stånd är känt. Jord­bru­ka­ren ska med­de­la myn­dig­he­ten (ve­te­ri­nä­ren som över­va­kar går­den/kom­mu­nens livs­me­dels­till­syns­myn­dig­het) om miss­tänk­ta sjuk­doms­fall på går­den. Om pro­blem upp­täcks, ska pri­mär­pro­du­cen­ten vid­ta än­da­måls­en­li­ga åt­gär­der för att kor­ri­ge­ra si­tu­a­tio­nen.

Primärproducentens (jordbrukarens) skyldighet att föra journal

Alla pri­mär­pro­du­cen­ter ska gö­ra an­mä­lan till kom­mu­nens livs­me­dels­till­syns­myn­dig­het om pri­mär­pro­duk­tions­stäl­let och den verk­sam­het som be­drivs där (an­mä­lan om pri­mär­pro­duk­tions­stäl­le). Kom­mu­nens till­syns­myn­dig­het ska med­de­la fö­re­ta­ga­ren att upp­gif­ter­na­har in­kom­mit. Fö­re­ta­ga­ren ska ock­så med­de­la om vä­sent­li­ga änd­ring­ar som skett inom pri­mär­pro­du­cen­tens verk­sam­het, av­brott i verk­sam­he­ten för läng­re än ett år el­ler om verk­sam­he­ten upp­hör.

Går­dar med mjölk­pro­duk­tion ska i sin an­mä­lan med­de­la om

Går­dar med ägg­pro­duk­tion ska i sin an­mä­lan med­de­la om

Går­dar med växt­pro­duk­tion ska i sin an­mä­lan med­de­la om

Mera in­for­ma­tion och råd­giv­ning: Kom­mu­nens livs­me­dels­till­syns­myn­dig­he­ter, re­gi­on­för­valt­nings­myn­dig­he­ter­na och Livs­me­dels­sä­ker­hets­ver­ket.

Krav på journalföring då det gäller primärproducenter

De upp­gif­ter som ak­tö­ren jour­nal­för be­hövs bland an­nat för att sä­ker­stäl­la livs­med­lens spår­bar­het då djur säljs el­ler skick­as till slakt. Jour­na­len kan be­stå av en el­ler fle­ra fi­ler (t.ex. jour­nal­fö­ring av dju­rens häl­sa och me­di­ci­ne­ring) och vara en del av ett kva­li­tets- el­ler an­nat sys­tem som an­vänds på pri­mär­pro­duk­tions­stäl­let.

I fö­re­ta­ga­rens jour­nal ska fin­nas upp­gif­ter om minst föl­jan­de om­stän­dig­he­ter till den del de be­rör pri­mär­pro­duk­tio­nen i frå­ga:

På går­dar med mjölk­pro­duk­tion jour­nal­förs ock­så

Det lö­nar sig att vara nog­grann med jour­nal­fö­ring och för­va­ring av jour­na­ler­na, ef­ter­som kon­troll av jour­nal­fö­ring­en är en del av tvär­vill­kor­s­över­vak­ning­en på går­dar­na. Av­sak­nad av upp­gif­ter kan räk­nas som verk­sam­het som stri­der mot lag­stift­ning­en och kan leda till att stö­det sänks.

Särskilda krav som gäller mjölkproduktion

För går­dar med mjölk­pro­duk­tion har ut­över de all­män­na kra­ven på pri­mär­pro­duk­tio­nen (som pre­sen­te­rats ovan) även fast­ställts sär­skil­da krav som gäl­ler mjölk­pro­duk­tion.

Lo­ka­ler där man hål­ler och mjöl­kar mjölk­pro­du­ce­ran­de djur och han­te­rar mjölk samt red­skap och ut­rust­ning för mjölk­pro­duk­tion ska vara pla­ce­ra­de och kon­stru­e­ra­de på ett så­dant vis att det finns goda möj­lig­he­ter att se till att dju­ren är rena och fris­ka, att mjölk­ning­en ut­förs hy­gi­e­niskt och mjöl­k­rå­va­ran är av god hy­gi­e­nisk kva­li­tet. I lo­ka­ler­na får inte för­va­ras nå­got som kan för­säm­ra mjöl­kens hy­gi­e­nis­ka kva­li­tet. Det ska fin­nas ett än­da­måls­en­ligt rum för ren­gö­ring och för­va­ring av ut­rust­ning och red­skap som an­vänds då mjöl­ken han­te­ras.

Djur
Dju­ren ska hål­las rena och de får inte ha sjuk­do­mar el­ler fel som för­säm­rar mjöl­kens hy­gi­e­nis­ka kva­li­tet. Djur­skö­ta­ren ska kon­trol­le­ra att dju­ren är rena och i god kon­di­tion. Djur som upp­vi­sar symp­tom på en sjuk­dom som kan för­sva­ga mjöl­kens hy­gi­e­nis­ka kva­li­tet ska iso­le­ras från de and­ra mjölk­pro­du­ce­ran­de dju­ren.

Rum för kyl­ning och för­va­ring av mjölk
De för­hål­lan­den un­der vil­ka mjöl­ken kyls ner och för­va­ras får inte för­säm­ra mjöl­kens livs­me­dels­sä­ker­het. I de rum där det an­ting­en för­va­ras el­ler kyls ner mjölk får man inte ut­öva verk­sam­het som för­säm­rar mjöl­kens livs­me­dels­sä­ker­het. I syn­ner­het di­rekt för­bin­del­se till djur­håll­nings­lo­ka­ler­na och and­ra verk­sam­he­ter som för med sig smuts i när­he­ten av funk­tio­ner för ner­kyl­ning och för­va­ring av mjölk kan or­sa­ka en risk för mjölk­hy­gi­e­nen. Ris­ken ska be­ak­tas i verk­sam­he­ten och om­sorgs­full­het iakt­tas vid ren­gö­ring av lo­ka­ler och ut­rust­ning. Rum­men för för­va­ring och ned­kyl­ning av mjölk ska skyd­das mot ska­de­djur.

Mjölk­nings­hy­gi­en
Fö­re mjölk­ning­en ska spe­nar­na och vid be­hov juv­ret och om­rå­det kring det ren­gö­ras om­sorgs­fullt. Mjölk­nings­ut­rust­ning­ens mjölk­fil­ter ska by­tas in­nan mjölk­ning­en på­bör­jas och vid be­hov un­der mjölk­ning­en.

I mjölk som över­låts som livs­me­del får inte fin­nas någ­ra för­änd­ring­ar som ty­der på ju­ve­rin­flam­ma­tion el­ler någ­ra and­ra teck­en på för­änd­ring­ar. Djur som upp­vi­sar symp­tom på ju­ver­sjuk­do­mar el­ler sjuk­do­mar som smit­tar till män­ni­skor via mjöl­ken, el­ler vars mjölk in­ne­hål­ler lä­ke­me­dels­res­ter un­der me­di­ci­ne­ring och ka­rens­tid, ska an­ting­en mjöl­kas till sist, med en se­pa­rat mjölk­nings­ma­skin, för hand el­ler mjöl­kas med ut­rust­ning som ren­görs ome­del­bart ef­ter mjölk­ning­en. Mjöl­ken från des­sa djur mjöl­kas skilt och får inte över­lå­tas som livs­me­del. Rå­mjölk mjöl­kas se­pa­rat från an­nan mjölk och ska ock­så för­va­ras skilt. Pri­mär­pro­du­cen­ten ska ha en verk­sam­hets­plan för att för­säk­ra sig om att mjöl­ken från ett sjukt el­ler me­di­ci­ne­rat djur kan av­skil­jas från den öv­ri­ga mjöl­ken un­der hela me­di­ci­ne­ring­en och ka­rens­ti­den. Me­di­ci­ne­ra­de djur ska vara iden­ti­fi­er­ba­ra un­der hela me­di­ci­ne­ring­en och ka­rens­ti­den.

Ytor som kom­mer i kon­takt med mjölk och un­der­håll av mjölk­nings­ma­ski­nen
Ytor som kom­mer i kon­takt med mjölk ska vara gjor­da av slätt, tvätt­bart och gift­fritt ma­te­ri­al. Mjölk­nings­ut­rust­ning­en och -red­ska­pen ska hål­las rena och i gott, fun­ge­ran­de skick. De ska tvät­tas ef­ter an­vänd­ning och des­in­fi­ce­ras vid be­hov. Ef­ter tvätt och even­tu­ell des­in­fi­ce­ring ska ut­rust­ning­en och red­ska­pen sköl­jas med rent vat­ten. Mjölk­nings­ma­ski­nen ska un­der­hål­las och tes­tas ef­ter be­hov och re­gel­bun­det, så att den hålls i gott skick och fun­ge­rar bra. In­ty­gen över un­der­håll och test­ning ska på be­gä­ran kun­na vi­sas upp el­ler skick­as i ef­ter­hand till till­syns­myn­dig­he­ten.

Kva­li­te­ten på mjöl­k­rå­va­ra som över­låts från går­den
Ef­ter mjölk­ning­en ska mjöl­ken ky­las ned till +6 gra­der el­ler läg­re så snabbt som möj­ligt och även för­va­ras i den­na tem­pe­ra­tur på går­den. Mjöl­ken får än­då inte fry­sa till. Mjölk som flyt­tas till en trans­port­be­hål­la­re får ha en tem­pe­ra­tur på högst +6 gra­der (i en­skil­da fall +10 gra­der om tem­pe­ra­tu­ren på mjöl­ken i trans­port­be­hål­la­ren inte över­sti­ger +6 gra­der till följd av det­ta). Mjöl­k­rå­va­ra som över­låts från går­den ska upp­fyl­la kra­ven* på det to­ta­la an­ta­let bak­te­rieko­lo­ni­er och cell­halt.

* Kor
To­talt an­tal bak­te­rieko­lo­ni­er: det geo­me­tris­ka me­del­vär­det för två må­na­der ska vara un­der 100 000 cfu/ml, minst 2 pro­ver/må­nad. Cell­halt: det geo­me­tris­ka me­del­vär­det för tre må­na­der ska vara un­der 400 000 st./ml, minst 1 prov/må­nad. Det to­ta­la an­ta­let bak­te­rieko­lo­ni­er i mjöl­k­rå­va­ra som säljs di­rekt till kon­su­men­ten från går­den ska vara un­der 50 000 cfu/ml och cell­hal­ten un­der 250 000 st./ml.

* Öv­ri­ga djur
To­talt an­tal bak­te­rieko­lo­ni­er: det geo­me­tris­ka me­del­vär­det för två må­na­der ska vara un­der 1 500 000 cfu/ml, minst 2 prov/ må­nad; kra­vet är un­der 500 000 cfu/ml, om ing­en vär­me­be­hand­ling in­går i till­verk­ning­en av pro­duk­ten. Det to­ta­la an­ta­let bak­te­rieko­lo­ni­er i mjöl­k­rå­va­ra av get som säljs från går­den di­rekt till kon­su­men­ten ska vara un­der 50 000 cfu/ml.

Särskilda krav som gäller äggproduktion

För går­dar med ägg­pro­duk­tion har ut­över de all­män­na kra­ven på pri­mär­pro­duk­tio­nen (som pre­sen­te­ras ovan) även fast­ställts sär­skil­da krav som gäl­ler ägg­pro­duk­tion.

Äg­gen ska skyd­das mot skad­lig in­ver­kan ut­i­från. De ska hål­las rena, tor­ra och skyd­das mot luk­ter, stö­tar och di­rekt sol­ljus.

Fö­re­ta­ga­ren ska jour­nal­fö­ra un­der­sök­ning­ar och kon­trol­ler som ut­förs i en­lig­het med pro­gram­met för sal­mo­nel­la­kon­troll. Den­na jour­nal ska för­va­ras på går­den i minst 3 år.

Yt­ter­li­ga­re in­for­ma­tion:
Om kra­ven på pri­mär­pro­duk­tion
Om kra­ven på ana­lys av vat­ten och vat­ten­kva­li­tet (på fins­ka)
Om det na­tio­nel­la pro­gram­met för sal­mo­nel­la­kon­troll

Tvär­vill­kor201712.12.2016