4.3.2 Förbjudna ämnen, tillåtna veterinärmedicinska läkemedel och bokföring över läkemedelsbehandling

Tillåtna veterinärmedicinska läkemedel

Det är viktigt att man har kontroll över användningen av läkemedel för djur. Produktionsdjur får medicineras endast med sådana medicinska preparat som innehåller ett läkemedel som är godkänt att användas för produktionsdjur. Om en veterinär har ordinerat medicineringen ska den bruksanvisning som veterinären ger för läkemedlet i fråga följas. Bruksanvisningen för läkemedel som kan köpas receptfritt på apotek finns på bipacksedeln. Veterinären eller apoteket lämnar uppgifter om läkemedel och hur de används rätt. Man måste alltid försäkra sig om att ett läkemedel används på rätt sätt och kontrollera karenstiden innan läkemedlet ges åt djuret. Lägg märke till att den karenstid som veterinären föreskriver kan avvika från den karenstid som nämns på bipacksedeln. Producenten måste på ett föreskrivet sätt föra bok över de läkemedel som getts åt djuren.

Säkerheten för alla läkemedel som är godkända för produktionsdjur utvärderas, och vid behov har det fastställts en karenstid för läkemedel avsedda för produktionsdjur som ska följas. Med karenstid avses en från den tidpunkt då läkemedel sista gången gavs räknad minimitid inom vilken kött eller andra produkter av ett slaktat djur eller djuret eller mjölk, honung eller ägg som djuret producerat inte får överlåtas för att användas som livsmedel. Produkter som fåtts av djuret under karenstiden får enligt bestämmelserna användas som livsmedel endast i särskilda fall. Produktionsdjur ska kunna identifieras under den tid medicinsk behandling och läkemedelsbehandling pågår samt under läkemedlets karenstid. Jordbrukaren ska se till att karenstiderna följs, om man inte bryr sig om att följa karenstiderna kan det leda till alltför höga halter av läkemedelsrester i livsmedlet vilket försämrar livsmedelssäkerheten.

Bokföring över läkemedelsbehandling av produktionsdjur

Ägaren till eller innehavaren av ett produktionsdjur måste föra bok över de läkemedel (också homeopatiska läkemedel) som givits åt djuret. Kravet på bokföring gäller djur som hålls, föds upp, sköts, slaktas eller samlas in för produktion av livsmedel. I bokföringen antecknas de läkemedel som veterinären har gett åt produktionsdjuret samt de läkemedel som ägaren själv eller någon annan person har gett. Också läkemedelsfoder som djuret har fått måste antecknas i bokföringen.

Gällande medicinering ska av bokföringen åtminstone framgå:

djurets eller djurgruppens identifieringsuppgifter
datum för medicineringen
vem som har påbörjat medicineringen (veterinär, djurets ägare eller innehavare eller en annan av dem bemyndigad person)
läkemedlets eller foderläkemedlets indikation;
läkemedlets namn
mängden läkemedel eller foderläkemedel;
fastställd karenstid för läkemedlet eller foderläkemedlet; samt
försäljaren av läkemedlet eller foderläkemedlet

Det rekommenderas att EU-signumet på öronmärket används som identifikationsuppgift för t.ex. nötkreatur, getter och får. Med given mängd av läkemedlet avses den mängd läkemedel t.ex. i milliliter eller gram som givits åt djuret. Med den som sålt läkemedlet avses den veterinär som givit eller sålt läkemedlet eller det apotek eller motsvarande företag som sålt läkemedlet. I stället för veterinärens namn kan man använda veterinärens identifikationsnummer.

Djurets ägare eller innehavare kan föra in anteckningarna om djurets medicinering exempelvis i djurets seminerings- och hälsokort, i svinstallsjournalen eller hälsokontrollboken. Att förvara de skriftliga rapporter eller recept som veterinären utfärdat om medicineringen i en mapp räcker också som bokföring över medicineringen, om djurets ägare eller innehavare kompletterar handlingarna med de uppgifter som saknas. Djurets ägare eller innehavare kan också anteckna uppgifterna om djurets medicinering i ett separat häfte eller en bok som reserverats för ändamålet. Man kan också föra bokföringen i ett elektronisk system. Ett villkor för överlåtelse av läkemedel till sådana ägare eller innehavare av djur som anslutit sig till ett riksomfattande djurhälsovårdsprogram är att djurets ägare eller innehavare ska föra journal över alla de läkemedel som ett produktionsdjur behandlats med i ett system för uppföljning av hälsovården, om systemet har en sådan möjlighet, eller i något annat motsvarande elektroniskt system, från vilket uppgifterna kan överföras till systemet för uppföljning av hälsovården.

Intyg som ska sparas vid journalföringen är recept från veterinär och skriftliga redogörelser över utlämning av läkemedel eller medicinskt foder samt övriga intyg från veterinär, apotek eller ställe som lämnat ut det medicinska fodret om försäljningen av läkemedlen eller de medicinska fodren eller annan utlämning. Det kan exempelvis vara kvitton på receptfria läkemedel som köpts på apotek (exempelvis järntillskott för grisar och flytande medel som intas via munnen).

Bokföringen ska föras så att uppgifterna om den enskilda djurens eller djurgruppens samtliga medicineringarna lätt kan fås fram under hela den tiden som bokföringen bevaras. Bokföring över medicinering av produktionsdjur ska bevaras i minst fem år efter den sista behandlingen, oberoende av om djuret är vid liv eller inte.

Förbjudna ämnen

Följande läkemedelssubstanse som främjar djurens tillväxt och avkastning får inte användas för behandling av produktionsdjur: stilben och stilbenderivat samt deras salter och estrar, ämnen som har tyreostatisk verkan, 17-beta-estradiol och deras esterderivat samt bovint somatotropin och dess derivat. Endast en veterinär får använda vissa andra ämnen med östrogen androgen eller gestagen verkan samt beta-agonister för behandling av enskilda animalieproduktionsdjur i vissa noga avgränsade fall.

Till förbjudna ämnen hörs sådana ämnen (till exempel kloramfenikol, metronidatsol eller nitrofuraner), om vilkas rester i livsmedel det inte går att fastställa en för konsumenten säker gräns för restämneshalten. Användningen av ämnen förbjuds för produktionsdjur utom för hästar, om det i hästpasset eller identifieringshandlingarna anges att det är förbjudet att slakta hästen för användning till livsmedel.

Djur som har behandlats med läkemedel i strid mot lagen eller produkter av ett sådant får inte släppas ut på marknaden. Om förbjudna tillväxtbefrämjande ämnen påträffas i levande djur eller djurprodukter är det alltid fråga om en grov förseelse.

Om ett djur har behandlats med en förbjuden läkemedelssubstans ska regionförvaltningsverket bestämma att djuret ska avlivas. Slaktkroppen och de produkter som härrör från den måste destrueras.

Övervakning av läkemedelsrester och förbjudna ämnen samt bokföringen över medicinsk behandling av djur

Övervakningen av främmande ämnen i animaliska livsmedel grundar sig på livsmedelslagen och är en del av hygienövervakningen av livsmedel. Lagen om medicinsk behandling av djur innehåller bestämmelser om djurens medicinering och övervakningen i samband med den samt om bokföringen över medicinsk behandling. I förordningen om främmande ämnen i livsmedel ingår detaljerade bestämmelser om övervakningen av främmande ämnen.

För att trygga konsumenternas hälsa genomförs årligen ett nationellt program för övervakning av förekomsten av främmande ämnen i livsmedel, där man övervakar att det inte används förbjudna ämnen vid uppfödningen av produktionsdjur och att resterna av tillåtna läkemedel för djur i livsmedlen inte överskrider de föreskrivna gränsvärdena. Regionförvaltnigsmyndigheter och de veterinärer som är underställda regionförvaltningsverken och arbetar på deras förordnande utför också inspektioner av bokföringen över medicinsk behandling på gårdarna.

De prov som analyseras inom ramen för programmet tas av regionalförvaltningsmyndigheterna, kommunens livsmedelstillsynsmyndigheter och Eviras besiktningsveterinärer. Prov tas både på gårdarna och i t.ex. slakterierna av levande djur och kött (nötkreatur, svin, får, häst, fjäderfä (höns, broiler, kalkon), hägnat vilt (and, ren, vildsvin, struts)), av mjölk, ägg och honung. Proven tas alltid utan förhandsanmälan och så att den ursprungliga produktionsgården kan spåras. Djurets ägare eller innehavare ska på egen kostnad lämna tillsynsmyndigheten den hjälp som behövs för tillsynen och inspektionen. Djurets ägare eller innehavare är skyldig att ordna sådana förhållanden att inspektionen och provtagningen kan utföras tryggt och med beaktande av djurets normala beteende.

Om resultatet av ett prov som tas inom övervakningen av främmande ämnen strider mot bestämmelserna ska myndigheten omedelbart börja utreda fallet. Man vidtar en inspektion på gården för att försöka utreda ursprunget för läkemedelsresten och orsaken till att resultatet är i strid med bestämmelserna. I samband med inspektionerna granskas också jordbrukarens bokföring över medicinsk behandling av djur. Med hjälp av en noggrann och bestämmelseenlig bokföring kan jordbrukaren visa att han handlat korrekt när det gäller den medicinska behandlingen av djur.

Om besiktningsveterinären eller kommunens tillsynsmyndighet misstänker att ett animaliskt livsmedel innehåller högre halter av främmande eller förbjudna ämnen än vad som tillåtet enligt lagstiftningen är myndigheten skyldig att låta analysera livsmedlet för säkerställande av dess säkerhet. Det görs också ett stort antal restämnesanalyser inom anläggningarnas egenkontroll. Tester för rester av mikrobläkemedel görs av mjölken vid mejerierna och vid slakterierna av njurprov. Om det visar sig att gränsvärdet för främmande ämnen överskrids görs en anmälan till den myndighet som övervakar anläggningarna, som i sin tur startar en officiell utredning av fallet. Också om jordbrukaren vill kan han efter karenstidens utgång, och innan han levererar mjölk från det medicinerade djuret till mejeriet, utföra ett test av resthalterna av mikrobläkemedel i mjölken som ett led i sin egenkontroll.

Om det visar sig vid undersökningen att producenten har handlat i strid mot bestämmelserna beaktas förseelsen också vid tvärvillkorsövervakningen och den kan medföra stödpåföljder.

Tvärvillkor201712.12.2016