3.2 Innehållet i projektplanen mer i detalj

I bör­jan av det här av­snit­tet be­skrevs det som mås­te in­gå i en pro­jekt­plan. Mi­ni­mi­k­ra­ven be­skrivs mer in­gå­en­de här.

I det här av­snit­tet gås in­ne­hål­let i en pro­jekt­plan ige­nom i sam­ma ord­nings­följd och un­der sam­ma ru­bri­ker som när du skri­ver och spa­rar pro­jekt­pla­nen i det el­ekt­ro­nis­ka pro­jekt­sys­te­met Hyr­rä. Du kan skri­va pro­jekt­pla­nen di­rekt i Hyr­rä, men du kan ock­så väl­ja att for­mu­le­ra den i för­väg och flyt­ta över den fär­di­ga pla­nen till Hyr­rä. I prak­ti­ken är det san­no­likt så att du och fle­ra and­ra per­so­ner el­ler sam­ar­bet­s­par­ter för­be­re­der pro­jek­tet. De and­ra per­so­ner­na el­ler par­ter­na bör åt­min­sto­ne kun­na kom­men­te­ra pla­nen. Där­för är det ofta bra att först skri­va fär­digt pro­jekt­pla­nen och se­dan flyt­ta över upp­gif­ter­na till Hyr­rä.

Att över­fö­ra pro­jekt­pla­nen till Hyr­rä är lätt, om din plan har föl­jan­de dis­po­si­tion:

1) Pro­jek­tets namn
2) Of­fent­lig be­skriv­ning av pro­jek­tet
3) Sö­kan­de
4) Pro­jek­tets be­hov och bak­grund

5) Pro­jek­tets mål
6) Åt­gär­der och me­to­der samt ris­ker i ge­nom­fö­ran­det
7) Sam­ar­bet­s­par­ter
8) Vil­ka ris­ker in­går i pro­jek­tet och hur ska de tack­las?
9) Hur be­ak­tas prin­ci­per­na för håll­bar ut­veck­ling?
10) Sam­band med pro­gram­met för ut­veck­ling av lands­byg­den i Fast­lands­fin­land samt med det re­gi­o­na­la pro­gram­met el­ler den lo­ka­la stra­te­gin. Hur har ti­di­ga­re pro­jekt be­ak­tats?
11) Verk­sam­hets­om­rå­de, mål­grupp, nyt­to­ha­va­re och tid­ta­bell
12) Hur ut­vär­de­ras pro­jek­tets ge­nom­fö­ran­de?
13) Hur kom­mer man att fort­sät­ta med den verk­sam­het som pro­jek­tet ger upp­hov till ef­ter att pro­jek­tet är av­slu­tat?
14) In­for­ma­tion
15) Kost­nads­för­slag för pro­jek­tet
16) Fi­nan­si­e­rings­plan för pro­jek­tet

1. Pro­jek­tets namn

Ge pro­jek­tet ett kort men be­skri­van­de namn. Nam­net an­vänds bland an­nat i tid­nings­an­non­ser och do­ku­ment. I bäs­ta fall kan ett slå­en­de namn re­dan i sig väcka in­tres­se för pro­jek­tet.

2. Of­fent­lig be­skriv­ning av pro­jek­tet

Sam­man­fat­ta här pro­jekt­må­len och åt­gär­der­na. Det re­kom­men­de­ras att det av den of­fent­li­ga be­skriv­ning­en fram­går att pro­jek­tet med­fi­nan­si­e­ras av EU.

I slu­tet av sam­man­fatt­ning­en kan du skri­va till ex­em­pel så här:
Pro­jek­tet hän­för sig till pro­gram­met för ut­veck­ling av lands­byg­den i Fast­lands­fin­land, och med­fi­nan­si­e­ring ur EU:s lands­bygds­fond söks för det.

Be­skriv­ning­en pu­bli­ce­ras på web­ben, och den kan kom­ma att an­vän­das vid sprid­ning­en av in­for­ma­tion om lands­bygds­ut­veck­ling.

3. Sö­kan­de

Namn, kon­takt­upp­gif­ter och FO-num­mer el­ler för­e­ning­ens re­gis­ternum­mer och en kort be­skriv­ning av vil­ken verk­sam­het den sö­kan­de par­ten be­dri­ver.

Med be­skriv­ning av or­ga­ni­sa­tio­nen av­ses till ex­em­pel att det an­ges hur många med­lem­mar för­e­ning­en har i sin sty­rel­se och hur många med­lem­mar för­e­ning­en har samt hu­ru­vi­da för­e­ning­en even­tu­ellt har an­ställ­da ar­bets­ta­ga­re. Sö­kan­dens eko­no­mis­ka si­tu­a­tion fram­går av bok­sluts­upp­gif­ter­na, som ska bi­fo­gas. Det kan än­då vara be­fo­gat att näm­na nå­got om den ock­så i det här sam­man­hang­et.

4. Pro­jek­tets be­hov och bak­grund

Be­rät­ta om ut­gångs­lä­get: vil­ket är ur­sprung­et till idén el­ler vil­ket pro­blem är det me­ning­en att pro­jek­tet ska vara en lös­ning på? Om nå­got har gjorts för sa­ken re­dan ti­di­ga­re så be­rät­ta ock­så om det. Be­skriv dess­utom hur pro­jek­tet har för­be­retts och vil­ka som har del­ta­git i för­be­re­del­ser­na. Peka på var­för pro­jek­tet be­hövs och nyt­tan av att ge­nom­fö­ra pro­jek­tet.

5. Pro­jek­tets mål

Vad är det nya el­ler vil­ka är de för­bätt­ring­ar som pro­jek­tet för­vän­tas åstad­kom­ma? Vad finns kvar rent kon­kret ef­ter att pro­jek­tet har slut­förts? Ställ upp tyd­li­ga och re­a­lis­tis­ka mål. Ut­tryck må­len i form av kon­kre­ta re­sul­tat vars ut­fall det går att föl­ja el­ler mä­ta. Till ex­em­pel är nya fö­re­tag och ar­bets­till­fäl­len el­ler en re­no­ve­rad by­a­gård kon­kre­ta re­sul­tat­mål. Det är ock­så ex­em­pel­vis en ny vand­rings­led längs vil­ken tre rast­plat­ser an­läggs el­ler 30 nya bya­in­vå­na­re i ett pro­jekt där män­ni­skor lock­as att bo­sät­ta sig på lands­byg­den.

Må­len för pro­jek­tet kan ock­så vara kva­li­ta­ti­va, till ex­em­pel stör­re triv­sam­het el­ler ökad kom­pe­tens. Så­da­na mål kan vara svå­ra att mä­ta. Fun­de­ra på hur mål­upp­fyl­lel­sen kan kon­sta­te­ras när pro­jek­tets re­sul­tat och ge­nom­fö­ran­de ut­vär­de­ras.

6. Åt­gär­der och me­to­der samt ris­ker i ge­nom­fö­ran­det

Kon­kre­ta åt­gär­der för att må­len ska nås

Be­rät­ta vil­ka kon­kre­ta åt­gär­der, ar­bets­in­sat­ser osv. som kom­mer att be­hö­vas för att må­len ska nås och vem som ska ut­fö­ra dem. Be­hövs av­lö­nad ar­bets­kraft och för hur lång tid? Ska sak­kun­nig­tjäns­ter kö­pas? Om det är frå­ga om till ex­em­pel byg­gan­de så be­rät­ta vad som ska gö­ras i form av tal­ko­ar­be­te och vil­ka ar­bets­in­sat­ser som ska kö­pas. Hur­da­na för­nö­den­he­ter mås­te skaf­fas? Kom­mer det inom ra­men för pro­jek­tet att an­ord­nas till­ställ­ning­ar el­ler te­ma­da­gar el­ler mot­sva­ran­de, var kom­mer de att hål­las och hur ska de mark­nads­fö­ras? Blir det nöd­vän­digt att resa? Kom­mer till ex­em­pel stu­die­re­sor att fö­re­tas?

Be­skriv åt­gär­der­na kon­kret, inte på ett all­mänt plan. Till ex­em­pel räck­er ”mark­nads­fö­ring­en ut­veck­las” inte som åt­gärd, men ”pla­ne­ring­en av webb­si­dor köps hos en re­klam­by­rå” an­ger vad som ska ut­fö­ras. Pla­ne­ra ett tids­sche­ma för åt­gär­der­na åt­min­sto­ne på års­ni­vå, om pro­jek­tet sträck­er sig över fle­ra ka­len­der­år. Ju mer kon­kret din be­skriv­ning av åt­gär­der­na är, des­to lät­ta­re är det att upp­rät­ta ett kost­nads­för­slag.

En ut­bild­nings­plan ska in­klu­de­ras i åt­gär­der­na i pro­jekt­pla­nen när det gäl­ler ut­bild­nings­pro­jekt.

7. Sam­ar­bet­s­par­ter

Är det nå­gon an­nan än sö­kan­den som är med om att ge­nom­fö­ra pro­jek­tet rent prak­tiskt?

Namn­ge de sam­ar­bet­s­par­ter med vil­ka det re­dan i pla­ne­rings­ske­det har av­ta­lats om sam­ar­be­te och be­skriv vad det över­ens­kom­na sam­ar­be­tet med var och en kom­mer att gå ut på i prak­ti­ken. Sam­ar­be­tet kan hand­la om att ex­em­pel­vis del­ta i tal­ko­ar­be­te, dela med sig av sak­kun­skap, vara med om att be­ta­la an­de­len pri­vat fi­nan­si­e­ring el­ler ge­nom­fö­ra nå­gon pro­jekt­del i sin hel­het.

Av­tal och mö­tes­pro­to­koll som hand­lar om sam­ar­be­te är bra att bi­fo­ga till pro­jek­tan­sö­kan.

8. Vil­ka ris­ker in­går i pro­jek­tet och hur ska de tack­las?

Vil­ka är möj­lig­he­ter­na att åt­gär­der­na miss­lyck­as? Hur kan man för­hind­ra ett miss­lyck­an­de el­ler mins­ka san­no­lik­he­ten för att pro­jek­tet miss­lyck­as?

Ris­ker­na är be­ro­en­de av pro­jek­tets in­ne­håll och det är bra att grun­na ock­så på dem på en prak­tisk ni­vå.

Till ex­em­pel lyck­as ett ut­bild­nings­pro­jekt kanske inte locka till­räck­ligt med del­ta­ga­re. Hur kan man se till att det inte går så? Vad kan man gö­ra, om re­no­ve­ring­en av en ge­men­sam lo­kal på tal­ko inte in­tres­se­rar till­räck­ligt många och den mängd tal­ko­ar­be­te som är tänkt att ut­gö­ra pro­jek­tets själv­fi­nan­si­e­rings­an­del ho­tar att ute­bli? El­ler tänk om va­let av le­da­re för ett två­årigt pro­jekt vi­sar sig vara en fel­re­kry­te­ring? Prö­vo­ti­den i bör­jan av en an­ställ­ning gör att den sist nämn­da ris­ken mins­kar.

9. Hur be­ak­tas prin­ci­per­na för håll­bar ut­veck­ling?

Verk­sam­het som in­ne­bär uppen­ba­ra nack­de­lar för mil­jön hör inte sam­man med pro­jekt. Av­sik­ten med åt­gär­der­na är att för­bätt­ra mil­jön ur eko­lo­gisk, eko­no­misk, so­ci­al och kul­tu­rell syn­vin­kel.

Den eko­lo­gis­ka håll­bar­he­ten främ­jas till ex­em­pel ge­nom re­no­ve­ring av be­fint­li­ga lo­ka­ler i stäl­let för ny­byg­ge, ge­nom an­vänd­ning av för­ny­bar ener­gi och åter­vin­ning. Ex­em­pel på eko­no­misk håll­bar­het är att för­ny­ba­ra rå­va­ror an­vänds, för­äd­lings­gra­den höjs och lo­ka­la tjäns­ter ut­veck­las. Den so­ci­a­la och kul­tu­rel­la håll­bar­he­ten stöds till ex­em­pel ge­nom att jäm­lik­het främ­jas, ut­slag­ning fö­re­byggs, möj­lig­he­ter­na att del­ta för­bätt­ras och tra­di­tio­ner vär­nas.

10. Sam­band med pro­gram­met för ut­veck­ling av lands­byg­den i Fast­lands­fin­land samt med det re­gi­o­na­la pro­gram­met el­ler den lo­ka­la stra­te­gin. Hur har ti­di­ga­re pro­jekt be­ak­tats?

Dis­ku­te­ra de här frå­gor­na med den NTM-cen­tral el­ler Le­a­der­grupp som du tän­ker sö­ka fi­nan­si­e­ring hos. Ta ock­så reda på mer om NTM-cen­tra­lens plan och grup­pens stra­te­gi på egen hand. De hjäl­per dig att för­stå hur­da­na pro­jekt man vill stöd­ja. Med re­gi­o­nal plan av­ses en plan för lands­bygds­ut­veck­ling som re­spek­ti­ve NTM-cen­tral har gjort upp. Den hit­tar du på NTM-cen­tra­lens webb­plats. Med lo­kal stra­te­gi av­ses Le­a­der­grup­pens egen ut­veck­lings­stra­te­gi, som Le­a­der­grup­pen i ditt om­rå­de har pu­bli­ce­rat på sin webb­plats.

Pro­gram­met för ut­veck­ling av lands­byg­den i Fast­lands­fin­land finns på web­ben på ad­res­sen www.lands­bygd.fi. Pro­gram­met in­ne­hål­ler över 800 si­dor, men du kan kon­cen­tre­ra dig på att lä­sa när­mast om de åt­gär­der som ge­nom­förs med hjälp av att ut­veck­lings­pro­jekt fi­nan­si­e­ras.

Ut­veck­lings­pro­jekt kan sö­kas inom tre oli­ka åt­gär­der. Inom var och en av dem finns det fle­ra del­åt­gär­der och pro­jek­tidén ska pas­sa in på nå­gon av dem. Be­skriv­ning­en av åt­gärd 1 Ut­bild­ning och in­for­ma­tion hit­tar du i av­snitt 8.2.1 och be­skriv­ning­en av åt­gärd 7 Ser­vice på lands­byg­den och ut­veck­ling av byar finns i av­snitt 8.2.5. Tex­ten om åt­gärd 16 Sam­ar­be­te finns i av­snitt 8.2.10.

I det här av­snit­tet i pro­jekt­pla­nen ska du skri­va ock­så de er­fa­ren­he­ter som har gjorts och de lär­do­mar som har dra­gits inom and­ra pro­jekt. Det kan vara frå­ga om sö­kan­dens egna ti­di­ga­re pro­jekt el­ler pro­jekt som nå­gon an­nan har ge­nom­fört. De ti­di­ga­re er­fa­ren­he­ter­na kan vara goda el­ler då­li­ga. Så­dant som har vi­sat sig fun­ge­ra är det värt att upp­re­pa, men om nå­got har kon­sta­te­rats fun­ge­ra då­ligt är det klokt att und­vi­ka det el­ler att gå in för att gö­ra sa­ken på ett bätt­re sätt. Nå­got ti­di­ga­re pro­jekt har ock­så kun­nat in­häm­ta in­for­ma­tion som kan an­vän­das som un­der­lag för det nya pro­jek­tet.

11. Verk­sam­hets­om­rå­de, mål­grupp, nyt­to­ha­va­re och tid­ta­bell

Ange vil­ka pro­jekt­verk­sam­he­ten rik­tar sig till el­ler vil­ka som drar nyt­ta av den. Be­rät­ta en­ligt vil­ka kri­te­ri­er mål­grup­pen har valts. Har mål­grup­per­na in­for­me­rats om det fö­re­stå­en­de pro­jek­tet re­dan i pla­ne­rings­sta­di­et?

12. Hur ut­vär­de­ras pro­jek­tets ge­nom­fö­ran­de?

När det är frå­ga om sto­ra pro­jekt kan en ut­om­stå­en­de halv­tids- el­ler slut­ut­vär­de­ring kö­pas. Hur pass väl åt­gär­der­na har lyck­ats och re­sul­ta­ten har nåtts ut­vär­de­ras av styr­grup­pen, om en så­dan har till­satts för pro­jek­tet. I mind­re pro­jekt kan det fin­nas en pro­jekt­grupp vars sam­man­sätt­ning pro­jek­tet självt be­stäm­mer om och som har hand om ut­vär­de­ring­en. I för­e­nings­pro­jekt är det bra om sty­rel­sen då och då sam­las för att hål­la koll på om pro­jek­tet är på väg att ge­nom­fö­ras så som pla­ne­rats el­ler om nå­got be­hö­ver gö­ras på ett an­nat sätt.

Till be­tal­nings­an­sök­ning­ar­na ska det fo­gas en re­do­gö­rel­se för pro­jek­t­åt­gär­der­na un­der den tid för vil­ken be­tal­ning söks. Det är ett lämp­ligt till­fäl­le att stäm­ma av ut­fal­let mot pla­nen.

13. Hur kom­mer man att fort­sät­ta med den verk­sam­het som pro­jek­tet ger upp­hov till ef­ter att pro­jek­tet är av­slu­tat?

Om det är frå­ga om en all­män­nyt­tig in­ve­ste­ring där nå­got be­stå­en­de byggs el­ler för­vär­vas, ska man be­rät­ta på vil­ket sätt det är tänkt att in­ve­ste­ring­en ska an­vän­das i fort­sätt­ning­en och vem som för­fo­gar över den. Åt­min­sto­ne när det gäl­ler stör­re in­ve­ste­ring­ar (till ex­em­pel en sam­lings­lo­kal som är ge­men­sam för byn) finns det skäl att gö­ra upp un­der­hålls­kal­ky­ler för de kom­man­de åren för att peka på den eko­no­mis­ka håll­bar­he­ten i ett läng­re per­spek­tiv.

Om av­sik­ten är att få i gång ny verk­sam­het med hjälp av pro­jek­tet gäl­ler det att ock­så fun­de­ra på hur verk­sam­he­ten ska fort­gå och upp­rätt­hål­las ef­ter att pro­jekt­fi­nan­si­e­ring­en har upp­hört. Vil­ka åt­gär­der vid­tas i pro­jek­tet för att tryg­ga kon­ti­nu­i­te­ten?

Om det har va­rit frå­ga om att in­sam­la in­for­ma­tion så hur ska den in­häm­ta­de in­for­ma­tio­nen spri­das?

14. In­for­ma­tion

Lyck­ad kom­mu­ni­ka­tion är till hjälp när pro­jek­tet ska ge­nom­fö­ras: den en­tu­si­as­me­rar män­ni­skor och för­med­lar re­sul­ta­ten så att så många som möj­ligt får till­gång till dem.

Gör upp en kom­mu­ni­ka­tions­plan re­dan när pro­jek­tet pla­ne­ras. Pro­jek­t­åt­gär­der­na, tid­ta­bel­len för dem och de re­sul­tat som ef­ter­strä­vas är ut­gångs­punk­ter för kom­mu­ni­ka­tions­pla­nen. På ba­sis av dem kan man slu­ta sig till när det kom­mer att fin­nas nå­got att be­rät­ta, vad det­ta nå­got är och i vil­ken ska­la det är skäl att in­for­me­ra om sa­ken. I kom­mu­ni­ka­tions­pla­nen ska du ange mål­grup­per­na för bå­de ex­tern och in­tern in­for­ma­tion, kom­mu­ni­ka­tions­ka­na­ler­na och kom­mu­ni­ka­tions­me­to­der­na samt kost­na­der­na för kom­mu­ni­ka­tio­nen.

I pro­jekt­pla­nen kan du sam­man­fat­ta tan­kar­na kring kom­mu­ni­ka­tio­nen, och den egent­li­ga kom­mu­ni­ka­tions­pla­nen kan du bi­fo­ga till an­sö­kan.

15. Kost­nads­för­slag för pro­jek­tet

När pro­jek­tet har pla­ne­rats om­sorgs­fullt är det lät­ta­re att ut­ar­be­ta ett kost­nads­för­slag. Skriv upp alla ut­gif­ter som vän­tas upp­kom­ma i pro­jek­tet och för­de­la dem se­dan över ka­len­der­åren en­ligt kost­nads­slag. Alla kost­na­der som or­sa­kas av pro­jek­tet är bra att upp­skat­ta ock­så när av­sik­ten är att väl­ja en för­enklad flat rate-kost­nads­mo­dell. Tack vare upp­skatt­ning­en ser du vil­ken kost­nads­mo­dell som läm­par sig för pro­jek­tet.

Gör i pro­jekt­pla­nen upp ett kost­nads­för­slag som är mer de­tal­je­rat än un­der fli­ken Kost­na­der i Hyr­rä.

Kost­na­der­na ska vara skä­li­ga och stå i en vet­tig pro­por­tion till nyt­tan av pro­jek­tet. Grun­der­na för kost­na­der­na ska fram­gå tyd­ligt: till ex­em­pel må­nads­lö­nens stor­lek, en spe­ci­fi­ka­tion av re­se­kost­na­der­na osv. Om möb­ler el­ler an­nan ut­rust­ning be­hö­ver kö­pas inom ra­men för pro­jek­tet, gör då upp en för­teck­ning där du näm­ner vil­ka pro­duk­ter som an­skaf­fas, an­ta­let av var­je pro­dukt och pri­set. Ex­em­pel: mat­bord 3 st. à 600 euro, to­talt 1 800 euro.

In­ne­hål­let i de oli­ka kost­nads­stäl­le­na för­kla­ras mer in­gå­en­de i ett se­pa­rat ka­pi­tel.

Om av­sik­ten är att ut­lands­re­sor ska fö­re­tas inom pro­jek­tet ska re­sor­na näm­nas och mo­ti­ve­ras re­dan i pro­jekt­pla­nen.

Kost­nads­för­sla­get kan du gö­ra upp på oli­ka sätt be­ro­en­de på vil­ken kost­nads­mo­dell som väljs. Kost­nads­mo­del­ler­na är föl­jan­de:

• kal­ky­le­ra­de all­män­na kost­na­der 24 % (flat rate)
• kal­ky­le­ra­de all­män­na kost­na­der 15 % (flat rate)
• en­gångs­er­sätt­ning (lump sum)
• re­do­vis­ning en­ligt de fak­tis­ka kost­na­der­na.

Ange och mo­ti­ve­ra den i ditt tycke lämp­li­gas­te kost­nads­mo­del­len i din an­sö­kan. Myn­dig­he­ten fat­tar det slut­li­ga be­slu­tet om den. Du kan inte byta den val­da kost­nads­mo­del­len me­dan pro­jek­tet på­går.

• Kal­ky­le­ra­de all­män­na kost­na­der (flat rate)

Med det här av­ses att en del av pro­jekt­kost­na­der­na be­räk­nas i pro­cent av pro­jek­tets lö­ne­kost­na­der. Flat rate-an­de­len täck­er då vis­sa kost­na­der. Kost­na­der­na i frå­ga spe­ci­fi­ce­ras inte i kost­nads­för­sla­get. Kvit­ton över dem be­hö­ver inte hel­ler vi­sas upp i sam­band med be­tal­nings­an­sö­kan. An­vänd­ning av flat rate un­der­lät­tar sö­kan­dens ar­be­te och för­snab­bar hand­lägg­ning­en av be­tal­nings­an­sök­ning­ar.

Flat rate täck­er kost­na­der­na för pro­jekt­per­so­na­lens fö­re­tags­häl­so­vård, lo­kal­hy­ror, kost­na­der­na för ut­rust­ning och pro­gram­va­ra som be­hövs i ar­be­tet, te­le­fon-, da­ta­kom­mu­ni­ka­tions- och för­nö­den­hets­kost­na­der samt and­ra mot­sva­ran­de kon­tors­kost­na­der, ser­ve­rings­kost­na­der, kost­na­der för styr­grup­pens mö­ten samt kost­na­der för pro­jekt­per­so­na­lens del­ta­gan­de i ut­bild­ning och se­mi­na­ri­er. Pro­jekt­per­so­na­lens re­se­kost­na­der in­går i 24 % flat rate-mo­del­len. I mo­del­len med 15 % flat rate an­ges re­se­kost­na­der­na en­ligt de fak­tis­ka kost­na­der­na.

• En­gångs­er­sätt­ning (lump sum)

Den här mo­del­len tas even­tu­ellt i bruk läng­re fram. När den här hand­bo­ken skrevs kun­de den inte väl­jas.

I mo­del­len med en­gångs­er­sätt­ning de­las stö­det upp i högst tre pos­ter som be­ta­las ut­gå­en­de från re­sul­ta­ten el­ler de vid­tag­na åt­gär­der­na. För var och en av pos­ter­na be­stäms vis­sa re­sul­tat som ska vara upp­nåd­da el­ler åt­gär­der som ska vara ge­nom­för­da för att stö­det ska kun­na be­ta­las. En­gångs­er­sätt­ning­en pas­sar för över­skåd­li­ga och kon­kre­ta pro­jekt där den of­fent­li­ga fi­nan­si­e­ring­en är högst 100 000 euro.

• Re­do­vis­ning en­ligt fak­tis­ka kost­na­der

I förs­ta hand an­vänds flat rate-mo­del­ler­na. Om de av nå­gon or­sak inte läm­par sig väljs den här mo­del­len och mo­ti­ve­ring­en till va­let an­ges. I mo­del­len an­ges alla kost­na­der, och de öpp­nas en­ligt kost­nads­slag i kost­nads­för­sla­get. Be­räk­nings­grun­den för var­je kost­nad nämns. När be­tal­nings­an­sö­kan görs be­hövs ett kvit­to över var­je kost­nad.

• Fi­nan­si­e­rings­plan för pro­jek­tet

I den här de­len av din pro­jekt­plan ska du be­rät­ta hur det är me­ning­en att pro­jek­tet ska fi­nan­si­e­ras. Stöd­pro­cent­sat­ser­na va­ri­e­rar från en typ av pro­jekt till en an­nan. Kon­trol­le­ra dem hos den som du tän­ker sö­ka fi­nan­si­e­ring hos. Fi­nan­si­ä­ren ger ock­så råd om hur fi­nan­si­e­ring­en bör spe­ci­fi­ce­ras.

Spe­ci­fi­ce­ra fi­nan­si­e­ring­en så här:

• An­sökt stöd (EU och sta­ten, i Le­a­der­pro­jekt ock­så Le­a­der-kom­mun­fi­nan­si­e­ring)
• Di­rekt fi­nan­si­e­ring från kom­mu­ner (ange här ock­så till ex­em­pel fi­nan­si­e­ring från ett nä­rings­bo­lag)
• Öv­rigt of­fent­ligt stöd (från för­sam­ling­en, Forst­sty­rel­sen, Na­tur­re­sur­sin­sti­tu­tet osv.)
• Pri­vat fi­nan­si­e­ring, pen­ning­an­del
• Pri­vat fi­nan­si­e­ring, ve­der­lags­fritt ar­be­te.

Be­rät­ta vad som in­går i den pri­va­ta fi­nan­si­e­rings­an­de­len och hur pro­jek­tet kom­mer att skö­ta mel­lan­fi­nan­si­e­ring­en. Mel­lan­fi­nan­si­e­ring be­hövs ef­ter­som stö­det be­ta­las i ef­ter­skott mot kvit­ton. Lägg mär­ke till att den pri­va­ta fi­nan­si­e­ring­ens pen­ning­an­del säl­lan är till­räck­ligt stor för att fun­ge­ra som mel­lan­fi­nan­si­e­ring. Pri­vat fi­nan­si­e­ring be­hövs all­tid för be­tal­ning av kost­na­der in­nan be­tal­nings­an­sö­kan läm­nas in och stö­det be­ta­las ut.

Stö­d­ut­be­tal­ning kan du be­ro­en­de på pro­jekt­typ­en sö­ka med någ­ra må­na­ders mel­lan­rum, till ex­em­pel fyra gång­er per år. Att hand­läg­ga be­tal­nings­an­sö­kan tar sin tid, där­för be­hö­ver sö­kan­den egna el­ler lån­ta me­del så att pro­jek­tet kan ge­nom­fö­ras smi­digt mel­lan ut­be­tal­ning­ar­na.

Om du be­dö­mer att pro­jek­tet kom­mer att ha in­koms­ter, ange dem då bå­de i kost­nads­för­sla­get och i fi­nan­si­e­rings­pla­nen. I pro­jekt där kost­na­der­na är mind­re än 50 000 euro be­hö­ver in­koms­ter­na inte be­ak­tas. I in­ve­ste­rings­pro­jekt kan in­koms­ter inte upp­kom­ma. Fi­nan­si­e­rings­pla­nens slut­sum­ma ska vara lika med slut­sum­man i kost­nads­för­sla­get. Tänk re­dan i för­väg ut vad som ska gö­ras om det be­vil­ja­de stöd­be­lop­pet är mind­re än det som sökts.

Om pro­blem som gäl­ler fi­nan­si­e­rings­för­hål­lan­de­na uppen­ba­rar sig, kon­tak­ta då all­tid fi­nan­si­ä­ren.