Förgröningsstöd

För­grö­nings­stö­det är ett EU-hel­fi­nan­si­e­rat di­rekt­stöd som är fri­kopp­lat från pro­duk­tio­nen. Syf­tet med det är att stöd­ja jord­bruksme­to­der med gynn­sam in­ver­kan på kli­ma­tet och mil­jön. De här me­to­der­na (ne­dan för­grö­nings­stö­dets krav) är

• di­ver­si­fi­e­ring av grö­dor
• be­va­ran­de av per­ma­nent gräs­mark
• krav på are­a­ler med eko­lo­giskt fo­kus (eko­lo­gisk fo­ku­sare­al).

Kra­ven för din gård på­ver­kas av går­dens lä­ge, stor­lek och grö­dor och even­tu­ell eko­pro­duk­tion. Om du an­sö­ker om grund­stöd gäl­ler för­grö­nings­stö­dets krav alla stöd­be­rät­ti­gan­de hek­tar på din gård. Små går­dar samt går­dar som i hu­vud­sak be­dri­ver vall­pro­duk­tion får be­fri­el­se från di­ver­si­fi­e­ring av grö­dor och eko­lo­gisk fo­ku­sare­al.

Om din gård är en eko­gård har du au­to­ma­tiskt rätt till för­grö­nings­stöd utan att du be­hö­ver föl­ja för­grö­nings­stö­dets krav på går­dens eko­pro­duk­tions­are­al.

1. Allmänt

Går­dens lä­ge
Går­dens lä­ge i stöd­re­gi­on AB el­ler C be­stäms på ba­sis av drift­scen­tru­mets lä­ge när det gäl­ler för­grö­nings­stö­det. Om drift­scen­trum sak­nas, av­görs går­dens lä­ge en­ligt i vil­ken­de­ra re­gi­on mer­par­ten av går­dens åk­rar lig­ger. Din gårds lä­ge be­stäm­mer vil­ka stöd­vill­kor du mås­te föl­ja på din gårds hela jord­bruks­are­al. Stö­det be­ta­las än­då till oli­ka be­lopp för oli­ka stöd­re­gi­o­ner på grund­val av var skif­te­na är be­läg­na.

Åker­are­al, per­ma­nen­ta gräs­mar­ker och per­ma­nen­ta grö­dor är jord­bruks­mark
I sam­band med för­grö­nings­stö­dets krav grans­kas ut­nytt­jan­det av går­dens jord­bruks­mark och åker­are­al. Till jord­bruks­mark hän­förs åker­are­al, per­ma­nen­ta grö­dor samt per­ma­nent gräs­mark.

• Åker­are­a­len är så­dan mark som od­las för växt­pro­duk­tion (grö­dor högst 5-åri­ga grä­s­väx­ter och and­ra vall­fo­der­väx­ter) samt trä­da. I för­teck­ning­en över grö­dor (Ta­bell 2) kan du kon­trol­le­ra vil­ka grö­dor, gräs­mar­ker och trä­des­mar­ker an­ses växa på åker­are­al.
• Per­ma­nent gräs­mark är mark som ut­nytt­jas till att odla gräs el­ler and­ra vall­fo­der­väx­ter na­tur­ligt (själv­sådd) el­ler ge­nom od­ling (in­sådd) och som inte har in­gått i växt­följ­den på går­den un­der fem år el­ler mer. Per­ma­nent gräs­mark be­trak­tas inte som en grö­da. And­ra ar­ter, t.ex. bus­kar och/el­ler träd, som kan be­tas får in­gå, i per­ma­nent gräs­mark un­der för­ut­sätt­ning att den över­vä­gan­de an­de­len ut­görs av gräs och and­ra vall­fo­der­väx­ter. Are­a­len per­ma­nen­ta gräs­mar­ker ut­görs av går­dens val­lar som är äld­re än 5 år. Se i ta­bell 5. ”När ett skif­tes are­al änd­ras till per­ma­nent gräs­mark” och ta­bell 6. ” Vil­ka g räs- och vall­fo­der­väx­ter som räk­nas in vid gransk­ning­en av om skif­tet änd­ras till per­ma­nent gräs­mark”.
• Per­ma­nen­ta grö­dor är grö­dor som inte in­går i växt­följ­den och som od­las i fem år el­ler mer och ger upp­re­pa­de skör­dar. Så­da­na grö­dor är t.ex. frukt­träd, bär­bus­kar, pryd­nads­väx­ter, plant­sko­lor för de ovan nämn­da grö­dor­na samt skott­skog med kort om­lopps­tid. Se en när­ma­re för­teck­ning över per­ma­nen­ta grö­dor i ta­bell 1.

Ut­över jord­bruks­mar­ken kan går­den ha an­nan are­al som inte be­rät­ti­gar till stöd. Se vil­ka om­rå­den som in­går i an­nan are­al i An­sök­nings­gui­dens växt­för­teck­ning (bi­la­ga B).

* Lad­da ner ta­bel­len i pdf-for­mat

Stöd­be­rät­ti­gan­de are­al inom för­grö­nings­stö­det

Stöd­be­rät­ti­gan­de are­al inom för­grö­nings­stö­det är all jord­bruks­mark på går­den, bort­sett från Till­fäl­ligt icke od­lad are­al och 20–årigt spe­ci­al­stö­d­av­tal, åker när des­sa finns på åker el­ler na­tur­be­te. De räk­nas än­då in i åker­are­a­len, till­fäl­ligt icke od­lad are­al på na­tur­be­te räk­nas in­gå i are­a­len med per­ma­nent gräs­mark. Det mins­ta stöd­be­rät­ti­gan­de jord­bruks­skif­te för vil­ket för­grö­nings­stöd kan be­ta­las är 0,05 hek­tar. Skif­ten som är mind­re än 0,05 hek­tar be­ak­tas emel­ler­tid när man fast­stäl­ler den are­al där för­grö­nings­kra­ven ska iakt­tas och för­grö­nings­stö­dets vill­kor upp­fyl­las.

Stöd­ni­vå

Stöd­re­gi­o­ner är AB-re­gi­o­nen och C-re­gi­o­nen. I AB-re­gi­o­nen är stöd­ni­vån 75 €/ha och i C-re­gi­o­nen cir­ka 65 €/ha. För­grö­nings­stöd be­ta­las för går­dens stöd­be­rät­ti­gan­de jord­bruks­mark, högst för en are­al som mot­sva­rar stöd­rät­ter­na i jord­bru­ka­rens be­sitt­ning. För­grö­nings­stöd be­ta­las ock­så till går­dar som be­fri­ats från för­grö­nings­stö­dets krav. I an­sök­nings­gui­dens av­snitt om mil­jö­er­sätt­ning kan du kon­trol­le­ra hur för­grö­nings­stö­dets krav in­ver­kar på be­tal­ning­en av mil­jö­er­sätt­ning.

Eko­går­dar
Du har au­to­ma­tiskt rätt till för­grö­nings­stöd utan att iakt­ta för­grö­nings­stö­dets krav på den del av går­den som är i eko­pro­duk­tion el­ler där om­lägg­ning till eko­pro­duk­tion på­går. Du mås­te ha ett av Evi­ra be­vil­jat in­tyg över att du hör till eko­kon­trol­len och upp­fyl­ler eko­kra­ven. Om du in­le­der eko­pro­duk­tion ska du un­der det förs­ta året för stö­dan­sö­kan an­mä­la dig till Evi­ras eko­kon­troll­re­gis­ter se­nast 2.5. Den förs­ta pro­duk­tions­kon­trol­len ska ut­fö­ras se­nast 15.6 för­bin­del­se­året. Rät­ten till be­fri­el­se från för­grö­nings­stö­dets krav bör­jar från och med pe­ri­o­den för om­lägg­ning till eko­pro­duk­tion. Din gård kan be­fri­as från för­grö­nings­stö­dets krav på ba­sis av eko­pro­duk­tion, ock­så när du inte an­sö­ker om er­sätt­ning för eko­lo­gisk pro­duk­tion.

Det är fri­vil­ligt att an­vän­da sig av den ovan nämn­da rät­tig­he­ten. Du kan med ett kryss i stö­dan­sö­kan med­de­la om du inte vill an­vän­da dig av den här rät­tig­he­ten. Upp­fyll då på nor­malt sätt för­grö­nings­stö­dets krav på hela går­dens jord­bruks­mark. Rät­tig­he­ten kan inte väl­jas se­pa­rat för till ex­em­pel ett av för­grö­nings­stö­dets krav, utan den gäl­ler alla tre kra­ven.

Om din gård inte helt och hål­let od­las eko­lo­giskt gäl­ler för­grö­nings­stö­dets krav den del av din gård som inte om­fat­tas av eko­pro­duk­tio­nen. Då be­ak­tas jord­bruks­mar­ken i eko­pro­duk­tion inte när det gäl­ler upp­fyl­lan­det av kra­ven, t.ex. när an­ta­let grö­dor räk­nas. Om du inte vill an­vän­da din rätt till be­fri­el­se från för­grö­nings­stö­dets krav fast­än det be­drivs eko­lo­gisk pro­duk­tion på din gård, räk­nas går­dens krav ut på ba­sis av hela går­dens jord­bruks­mark, den eko­lo­gis­ka are­a­len med­räk­nad.

2. Diversifiering av grödor

Syf­tet med di­ver­si­fi­e­ring av grö­dor är att gö­ra pro­duk­tio­nen mång­si­di­ga­re och ta hän­syn till mil­jön vid od­ling­en, fram­för allt för­bätt­ra mark­kva­li­te­ten.  Di­ver­si­fi­e­ring­en av grö­dor för­plik­tar dig att odla det an­tal grö­dor som krävs be­ro­en­de på går­dens lä­ge, åker­are­a­lens stor­lek el­ler grö­dor­na som od­las. Du be­fri­as från di­ver­si­fi­e­ring­en av grö­dor om din gård i hu­vud­sak är i vall, trä­da och/el­ler i od­ling med balj­väx­ter el­ler om din gårds åker­are­al är mind­re än 10 hek­tar.

Med grö­da av­ses

• en od­ling av nå­got av de oli­ka släk­ten som de­fi­ni­e­ras i den bo­ta­nis­ka in­del­ning­en av grö­dor.
• en od­ling av nå­gon av ar­ter­na när det gäl­ler kors­blom­mi­ga väx­ter (Bras­si­cace­ae), po­ta­tis­väx­ter (So­la­nace­ae) och gur­k­väx­ter (Cucur­bi­tace­ae).
• mark i trä­da.
• grä­s­väx­ter el­ler and­ra vall­fo­der­väx­ter, ne­dan val­lar.

Över­vint­ran­de grö­dor och vår­grö­dor be­trak­tas som oli­ka grö­dor, även om de är av sam­ma släk­te. Spelt­ve­te (Tri­ti­cum spel­ta) be­trak­tas som en an­nan grö­da än and­ra od­lings­väx­ter av sam­ma släk­te. I ta­bell 2 kan du kon­trol­le­ra vil­ka grö­dor och blan­da­de grö­dor som räk­nas som oli­ka grö­dor.

Kra­vet på di­ver­si­fi­e­ring av grö­dor upp­fylls, om det er­for­der­li­ga an­ta­let grö­dor (två el­ler tre) som lis­tas i för­teck­ning­en över grö­dor (Ta­bell 2) od­las på går­dens åker­are­al.

Kra­vet på di­ver­si­fi­e­ring av grö­dor i AB-re­gi­o­nen
Om din gård har 10–30 ha åker­are­al, ska du odla minst två oli­ka grö­dor och hu­vud­grö­dan får upp­ta högst 75 % av åker­are­a­len. Hu­vud­grö­dan är den grö­da som upp­tar den störs­ta pro­cen­tu­el­la an­de­len.

Om din gård har över 30 ha åker­are­al, ska du odla minst tre oli­ka grö­dor. Hu­vud­grö­dan får upp­ta högst 75 % av åker­are­a­len, och de två störs­ta grö­dor­na får sam­man­ta­get upp­ta högst 95 % av åker­are­a­len. De två störs­ta grö­dor­na är de grö­dor som upp­tar den pro­cen­tu­ellt sett störs­ta re­spek­ti­ve näst­störs­ta are­a­len.

* Lad­da ner ta­bel­len i pdf-for­mat

Här kan du re­pe­te­ra hur för­grö­nings­stö­dets krav in­ver­kar på be­tal­ning­en av mil­jö­er­sätt­ning.

När man kon­trol­le­rar om går­den ska be­fri­as från kra­vet på di­ver­si­fi­e­ring av grö­dor, be­ak­tas balj­växt- och vall­un­dan­ta­gen till först och ef­ter det grans­kas går­dens åker­are­al.

IBild 1 an­ger vill­ko­ren för di­ver­si­fi­e­ring av grö­dor på går­dar­na i AB-re­gi­o­nen.

* Lad­da ner fi­gu­ren i pdf-for­mat

Kra­vet på di­ver­si­fi­e­ring av grö­dor i C-re­gi­o­nen

Om din gård har över 10 ha åker­are­al, ska du odla minst två oli­ka grö­dor. Hu­vud­grö­dan får upp­ta högst 75 % av åker­are­a­len utom om hu­vud­grö­dan är vall, trä­da el­ler en balj­växt.

* Lad­da ner ta­bel­len i pdf-for­mat

Här kan du re­pe­te­ra hur för­grö­nings­stö­dets krav in­ver­kar på be­tal­ning­en av mil­jö­er­sätt­ning.

När man kon­trol­le­rar om går­den ska be­fri­as från kra­vet på di­ver­si­fi­e­ring av grö­dor, be­ak­tas balj­växt- och vall­un­dan­ta­gen till först och ef­ter det grans­kas går­dens åker­are­al.

* Lad­da ner fi­gu­ren i pdf-for­mat

Be­räk­ning av an­de­len oli­ka grö­dor på går­den
Tid­punk­ten för be­räk­ning av an­de­len grö­dor är 30.6 – 31.8. Un­der den här ti­den ska grö­dor­na kun­na räk­nas. Se till att det finns minst de två el­ler tre grö­dor som kra­ven sti­pu­le­rar på din gård un­der den­na pe­ri­od och att de be­höv­li­ga pro­cent­an­de­lar­na för grö­dor­na upp­fylls. Om du be­fri­as från kra­vet på di­ver­si­fi­e­ring av grö­dor, till ex­em­pel på ba­sis av din gårds val­lare­al, ska du se till att val­lare­a­len un­der den här pe­ri­o­den är så stor som be­fri­el­sen för­ut­sät­ter. Var­je hek­tar som in­går i åker­are­a­len be­ak­tas bara en gång om året när an­de­len grö­dor be­räk­nas. Om du od­lar två oli­ka grö­dor ef­ter var­and­ra på sam­ma are­al un­der sam­ma växt­pe­ri­od kan de inte räk­nas som två oli­ka grö­dor.

När det gäl­ler växt­be­stånd där det od­las en hu­vud­grö­da och en bot­ten­grö­da räk­nas are­a­len ut­gå­en­de från hu­vud­grö­dan. Om du på ett jord­bruks­skif­te t.ex. sår hav­re som skydds­säd och fler­årig vall un­der den, räk­nas are­a­len som hav­re.

Ett blan­dat växt­be­stånd be­trak­tas som en enda grö­da. Blan­da­de växt­be­stånd som räk­nas som en­skil­da grö­dor är bland­ning­ar av ol­je­väx­ter och spann­mål, bland­ning­ar av pro­te­ing­rö­dor och spann­mål el­ler bland­ning­ar av ol­je­väx­ter och pro­te­ing­rö­dor, blan­da­de växt­be­stånd av spann­mål, blan­da­de växt­be­stånd av pro­te­ing­rö­dor, blan­da­de växt­be­stånd av ol­je­väx­ter, blan­da­de växt­be­stånd av väx­ter i fär­dig gräs­mat­ta, blan­da­de växt­be­stånd för ho­nungs­pro­duk­tion, blan­da­de växt­be­stånd av sa­ne­rings­grö­dor, blan­da­de växt­be­stånd av vilt­väx­ter på mång­falds­åker, blan­da­de växt­be­stånd av land­skap­s­väx­ter på mång­falds­åker och blan­da­de växt­be­stånd av ängs­väx­ter på mång­falds­åker samt blan­da­de växt­be­stånd där mer än 50 % av ut­sä­det är frön av en kvä­ve­fix­e­ran­de växt som mot­sva­rar kra­ven för are­a­ler med eko­lo­giskt fo­kus.

Om du på ett och sam­ma jord­bruks­skif­te od­lar fle­ra väx­ter i skil­da rad­er, ska du räk­na ut var­je grö­das pro­cent­an­del av skif­tets to­ta­la are­al. En växt be­trak­tas som en grö­da om dess are­al upp­tar minst 25 % av den to­ta­la are­a­len. Rita in grö­dor­nas are­a­ler som jord­bruks­skif­ten och an­mäl de grö­dor som upp­tar över 25 % av are­a­len.

Yt­ter­li­ga­re in­for­ma­tion om grö­dor och an­mä­lan av dem
I för­grö­nings­stö­dets för­teck­ning över grö­dor in­går någ­ra grup­per så­som Öv­ri­ga fo­der­väx­ter, Frök­ryd­dor och me­di­ci­nal­väx­ter (inte kum­min, se­nap), Pryd­nads­väx­ter un­der 5 år och Snitt­grönt och barr­väx­ter till snitt, un­der 5 år för grö­dor där det inte finns nå­gon sär­skild namn­gi­ven grö­da. Des­sa grup­per kan du an­vän­da för att an­mä­la bara så­da­na grö­dor som sak­nar egen be­näm­ning i växt­för­teck­ning­en. Var­je grupp räk­nas bara som en grö­da på din gård. Om du an­mä­ler så­da­na are­a­ler ska du i de yt­ter­li­ga­re upp­gif­ter­na i stö­dan­sö­kan med­de­la vil­ka grö­dor du de fac­to od­lar på des­sa are­a­ler, så att vi kan kom­plet­te­ra växt­för­teck­ning­en till näs­ta års sam­la­de stö­dan­sö­kan.

Med växt­ko­den Blan­da­de grö­dor (kvä­ve­fix­e­ran­de väx­ter över 50 %) får du an­mä­la så­da­na blan­da­de växt­be­stånd av kvä­ve­fix­e­ran­de grö­dor och and­ra väx­ter där mer än 50 pro­cent av ut­sä­des­bland­ning­ens vikt ut­görs av kvä­ve­fix­e­ran­de grö­dor som god­känns för are­a­ler med eko­lo­giskt fo­kus. Så­da­na kvä­ve­fix­e­ran­de grö­dor är matärt, fo­de­rärt, bond­bö­na, so­ja­bö­na, vick­er, söt­väpp­ling, lu­sern, klö­ver, träd­gård­särt, busk­bö­na, söt­lu­pin, inte sand­lu­pin el­ler bloms­ter­lu­pin. Dess­utom kan du med växt­ko­den Blan­da­de grö­dor (klö­ver över 50 % + vall­gräs) an­mä­la vall­bland­ning­ar där mer än 50 pro­cent av ut­sä­des­bland­ning­ens vikt ut­görs av klö­ver­frö.

Med växt­ko­den Små are­a­ler in­till var­and­ra kan du som en enda grö­da an­mä­la så­da­na växt­be­stånd där de oli­ka växt­ar­ter­na lig­ger in­till var­and­ra och var­je en­skild växt­art upp­tar mind­re än 0,05 ha. Dess­utom kan du med växt­ko­den Öv­ri­ga grön­sa­ker an­mä­la små grön­saks­are­a­ler som är mind­re än 0,05 ha och som lig­ger in­till var­and­ra. Om du an­mä­ler så­da­na are­a­ler ska du i de yt­ter­li­ga­re upp­gif­ter­na i stö­dan­sö­kan med­de­la vil­ka grö­dor du de fac­to od­lar på des­sa are­a­ler. Små are­a­ler in­till var­and­ra och Öv­ri­ga grön­sa­ker räk­nas som en grö­da när det gäl­ler kra­vet på di­ver­si­fi­e­ring.

Märk att någ­ra grö­dor el­ler an­vänd­nings­for­mer som upp­ges i stö­dan­sö­kan inte räk­nas som grö­dor, när man be­dö­mer om kra­vet på di­ver­si­fi­e­ring av grö­dor upp­fylls. Så­da­na är växt­ko­der­na Träd­gårds­land, Växt­hu­sare­al, Av­tals­are­al för spe­ci­al­stöd, åker, Tran-, gås- och svan­åker och Land­skap­s­e­le­ment.  Upp­ge här bara så­da­na are­a­ler för vil­ka du inte hit­tar nå­gon an­nan lämp­lig be­näm­ning i växt­för­teck­ning­en Se när­ma­re an­vis­ning­ar om des­sa be­näm­ning­ar i An­sök­nings­gui­dens växt­för­teck­ning (Bi­la­ga B).

3. Permanent gräsmark

Be­va­ran­det av per­ma­nent gräs­mark har som mål att be­ak­ta mil­jön vid od­ling­en, och fram­för allt att sä­ker­stäl­la kol­bind­ning­en. Be­va­ran­det av per­ma­nent gräs­mark grans­kas på lands­ni­vå. Den per­ma­nen­ta gräs­mar­kens an­del av hela jord­bruks­mar­ken får inte mins­ka med mer än fem pro­cent jäm­fört med den re­fe­ren­san­del som fast­ställ­des år 2015. Om minsk­ning­en är stör­re än så mås­te ett så kal­lat för­fa­ran­de med åter­stäl­lan­de tas i bruk. Na­tu­ra­om­rå­de­nas per­ma­nen­ta gräs­mar­ker får inte tas i bruk för an­nat än­da­mål, utan den mås­te be­va­ras som gräs­mark.

När det gäl­ler be­va­ran­det av per­ma­nent gräs­mark de­las vall­skif­te­na in i val­lar som in­går i växt­följ­den och per­ma­nen­ta gräs­mar­ker. Ett vall­skif­te som in­går i växt­följ­den änd­ras till per­ma­nent gräs­mark det sjät­te året, när gräs- el­ler vall­fo­der­väx­ter har an­mälts för skif­tet det sjät­te året i följd. För­ny­an­de av val­len på skif­tet så att det till ex­em­pel emel­lan­åt plöjs upp och på nytt be­sås med ny vall­växt­lig­het av­bry­ter inte räk­nan­det av val­l­åren.

Be­teck­ning­en per­ma­nent gräs­mark är års­spe­ci­fik be­ro­en­de på den grö­da som od­las på skif­tet re­spek­ti­ve år. Be­teck­ning­en per­ma­nent gräs­mark in­ne­bär inte att man ock­så i fort­sätt­ning­en mås­te odla vall på det be­rör­da skif­tet. I en­lig­het med din od­lings­plan kan du odla ock­så and­ra grö­dor på ett skif­te som fått be­teck­ning­en per­ma­nent gräs­mark och då slo­pas den be­teck­ning­en. En­bart om det skul­le bli tvung­et att ta i bruk för­fa­ran­det med åter­stäl­lan­de i Fin­land kun­de du för­plik­ti­gas att del­vis åter­stäl­la en are­al med per­ma­nent gräs­mark som du ta­git i an­nan an­vänd­ning el­ler nå­gon an­nan are­al till per­ma­nent gräs­mark. Dess­utom kun­de det in­fö­ras be­gräns­ning­ar för att ta are­a­ler med per­ma­nent gräs­mark i an­nat od­lings­bruk.

Upp­komst och upp­följ­ning av per­ma­nen­ta gräs­mar­ker
I Vi­put­jäns­ten finns en kart­ni­vå där du fö­re stö­dan­sö­kan kan kon­trol­le­ra om ett skif­te in­ne­fat­tar per­ma­nent gräs­mark el­ler fem­te årets vall. I upp­gif­ter­na om jord­bruks­skif­tet syns are­a­len per­ma­nent gräs­mark som bil­das om du an­mä­ler gräs- och vall­fo­der­väx­ter en­ligt ta­bell 5 för ett skif­te som re­dan bli­vit per­ma­nent gräs­mark el­ler ett skif­te som va­rit 5 år i vall. De här are­a­ler­na be­ak­tas au­to­ma­tiskt vid gransk­ning­en av för­grö­nings­stö­dets krav i Vi­pur­åd­gi­va­ren. Om du föl­jan­de år an­mä­ler skif­tet som nå­got an­nat än vall, slo­pas egen­ska­pen per­ma­nent gräs­mark au­to­ma­tiskt från skif­tet. I ta­bell 6 in­går ex­em­pel på si­tu­a­tio­ner då skif­tets are­al änd­ras till per­ma­nent gräs­mark.

* Lad­da ner ta­bel­len i pdf-for­mat

Grö­dor som fry­ser sam­lan­det av val­l­år

En del grö­dor är så­da­na som fry­ser sam­lan­det av år för per­ma­nent gräs­mark. Frys­ning in­ne­bär att sam­lan­det av val­l­år stan­nar upp.  Åren för per­ma­nent gräs­mark noll­ställs el­ler ökar allt­så inte, utan de fry­ses.

Grön­göds­lings­val­lar, skydds­zon­val­lar, fler­åri­ga mil­jö­val­lar och val­lar på na­tur­vårds­åker en­ligt mil­jö­er­sätt­ning­en fry­ser sam­lan­det av år för per­ma­nent gräs­mark. Mil­jö­er­sätt­nings­åt­gär­der som fry­ser sam­lan­det av år kan du inte an­mä­la för ett om­rå­de som re­dan har änd­rats till per­ma­nent gräs­mark.

Noll­ställ­ning av sam­lan­det av val­l­år

Om du an­mä­ler skif­tet som nå­got an­nat än vall, slo­pas be­teck­ning­en per­ma­nent gräs­mark. Ock­så val­lar för ut­sä­des­pro­duk­tion som od­las som rena växt­be­stånd (inte bland­ning­ar) noll­stäl­ler åren för per­ma­nent gräs­mark.

Ut­sä­desval­lar som od­las som rena växt­be­stånd an­mäls med växt­ko­der­na.

• Ett­årig ut­sä­desvall, en växt­art
• Fler­årig ut­sä­desvall, en växt­art
• Frö av eng­elskt raj­gräs, kon­trol­le­rad pro­duk­tion
• Frö av ita­li­enskt (wes­terw.) raj­gräs, kon­tr. prod.
• Frö av rör­sving­el, kon­trol­le­rad pro­duk­tion,
• Frö av ti­mo­tej, kon­trol­le­rad pro­duk­tion
• Frö av ängs­sving­el, kon­trol­le­rad pro­duk­tion.

* Lad­da ner ta­bel­len i pdf-for­mat

Na­tu­ra­gräs­mar­ker
Per­ma­nen­ta gräs­mar­ker i Na­tu­ra­om­rå­det kal­la­des från och med 2015 för käns­li­ga per­ma­nen­ta gräs­mar­ker, dvs. Na­tu­ra­gräs­mar­ker. Na­tu­ra­gräs­mar­ker får var­ken plö­jas el­ler stäl­las om till an­nan an­vänd­ning. De per­ma­nen­ta gräs­mar­ker­na i Na­tu­ra­om­rå­den fast­ställs på bas­skif­te­s­ni­vå. Ett bas­skif­te an­ses i sin hel­het vara per­ma­nent gräs­mark i ett Na­tu­ra­om­rå­de, om en del av skif­tet lig­ger i ett Na­tu­ra­om­rå­de. Du får för­nya Na­tu­ra­gräs­mark bara av sär­skil­da skäl, om för­ny­an­det inte in­be­gri­per plöj­ning. An­mäl för­ny­an­det och det sätt på vil­ket den pla­ne­ras ske skrift­li­gen till kom­mu­nens lands­bygds­nä­rings­myn­dig­het in­nan för­ny­an­det på­bör­jas.

Den per­ma­nen­ta gräs­mar­kens an­del av jord­bruks­mar­ken be­räk­nas år­li­gen

Are­a­len per­ma­nent gräs­mark följs upp på riksni­vå. Den per­ma­nen­ta gräs­mar­kens an­del av jord­bruks­mar­ken be­räk­nas år­li­gen på ba­sis av de are­a­ler som an­mälts av dem som an­sö­ker om stöd. Om det kon­sta­te­ras att an­de­len per­ma­nent gräs­mark na­tio­nellt har mins­kat med mer än 5 % jäm­fört med re­fe­ren­sare­a­len som räk­nats ut år 2015, tas ett s.k. för­fa­ran­de för åter­stäl­lan­de i bruk.

För­fa­ran­de för att åter­stäl­la per­ma­nent gräs­mark
Åter­stäl­lan­de av per­ma­nent gräs­mark in­ne­bär att du kan bli tvung­en att stäl­la om en del av den are­al med per­ma­nent gräs­mark som du ta­git i an­nan an­vänd­ning el­ler an­nan are­al av mot­sva­ran­de stor­lek till gräs­mark i fem års tid el­ler an­mä­la re­dan be­fint­lig gräs­mark som gräs­mark i fem års tid. De om­rå­den du åter­ställt fast­ställs till per­ma­nen­ta gräs­mar­ker från och med da­tu­met för åter­stäl­lan­de. Dess­utom ska det an­tas reg­ler om att yt­ter­li­ga­re per­ma­nent gräs­mark inte får stäl­las om. Skyl­dig­he­ten att åter­stäl­la per­ma­nent gräs­mark kan åläg­gas jord­bru­ka­re som un­der de två fö­re­gå­en­de åren har in­ne­haft per­ma­nent be­tes­mark el­ler per­ma­nent gräs­mark som har ta­gits i an­nan an­vänd­ning.

De sö­kan­de un­der­rät­tas om den gårds­spe­ci­fi­ka skyl­dig­he­ten att åter­stäl­la per­ma­nent gräs­mark och om reg­ler­na för åter­stäl­lan­det se­nast 31.12 det år när an­de­len per­ma­nent gräs­mark mins­kar med mer än 5 %. Den per­ma­nen­ta gräs­mar­ken mås­te åter­stäl­las el­ler an­nan are­al av mot­sva­ran­de stor­lek mås­te an­mä­las till gräs­mark se­nast 30.6 det föl­jan­de året. De åter­ställ­da och ny­an­lag­da per­ma­nen­ta gräs­mar­ker­na be­trak­tas som per­ma­nen­ta gräs­mar­ker från det da­tum de har åter­ställts el­ler an­lagts. Are­a­len ska be­stå av vall de fem åren från da­gen för åter­stäl­lan­de räk­nat. Om are­a­len re­dan ti­di­ga­re ut­gjor­de vall, ska den be­va­ras i så många år att tids­grän­sen fem år nås.

För­fa­ran­de för åter­stäl­lan­de av Na­tu­ra­gräs­mar­ker
Na­tu­ra­gräs­mar­ker får inte tas i an­nan an­vänd­ning. Om du än­då har ställt om el­ler plöjt upp Na­tu­ra­gräs­mark, mins­kas ditt stöd och du åläggs att åter­stäl­la Na­tu­ra­gräs­mar­ken se­nast 30.6 det föl­jan­de året. Are­a­len an­ses vara Na­tu­ra­gräs­mark från och med det da­tum då den åter­ställ­des till gräs­mark.

4. Ekologisk fokusareal (Efa-areal)

Må­let för are­a­ler­na med eko­lo­giskt fo­kus är att be­va­ra och öka den bio­lo­gis­ka mång­fal­den. Kra­vet på are­a­ler med eko­lo­giskt fo­kus gäl­ler jord­bru­ka­re med går­dar i land­ska­pen Ny­land, Egent­li­ga Fin­land och Åland. Det öv­ri­ga Fin­land be­fri­as från den eko­lo­gis­ka fo­ku­sare­a­len på grund av skog­täckt mark.

Skyl­dig­he­ten att ha are­al med eko­lo­giskt fo­kus be­räk­nas ut­gå­en­de från går­dens hela åker­are­al, även om en del av din gårds åker­are­al skul­le fin­nas i det om­rå­de som om­fat­tas av un­dan­ta­get på grund av skog­täckt mark. I åker­are­a­len som be­rörs av Efa –skyl­dig­he­ten in­går ock­så så­da­na skyd­da­de land­skap­s­e­le­ment på din gård som är för­en­li­ga med tvär­vill­ko­ren och are­a­ler med skott­skog med kort om­lopps­tid. Du kan an­mä­la are­al med eko­lo­giskt fo­kus inom går­dens hela om­rå­de, ock­så på ett skif­te som om­fat­tas av un­dan­ta­get på grund av skog­täckt mark.

Om din gård lig­ger i ett om­rå­de som är be­fri­at från kra­vet på grund av skog­täckt mark kan du inte an­mä­la eko­lo­gisk fo­ku­sare­al. Om du konst­lat änd­rar går­dens lä­ge så att din gård be­fri­as från kra­vet på eko­lo­gisk fo­ku­sare­al, kan det tol­kas som kring­gå­en­de av stöd­vill­kor.

Vid gransk­ning­en av om går­den be­fri­as från kra­vet på eko­lo­gisk fo­ku­sare­al, be­ak­tas vall­un­dan­ta­gen till först och ef­ter det grans­kas går­dens åker­are­al.

* Lad­da ner ta­bel­len i pdf-for­mat

Här kan du re­pe­te­ra hur för­grö­nings­stö­dets krav in­ver­kar på be­tal­ning­en av mil­jö­er­sätt­ning.

* Lad­da ner fi­gu­ren i pdf-for­mat

An­mä­lan av eko­lo­gisk fo­ku­sare­al
Som eko­lo­gisk fo­ku­sare­al kan du upp­ge mark i trä­da, are­a­ler med kvä­ve­fix­e­ran­de grö­dor, skyd­da­de land­skap­s­e­le­ment som är för­en­li­ga med tvär­vill­ko­ren och are­a­ler med skott­skog med kort om­lopps­tid. An­teck­na i stö­dan­sö­kan de jord­bruks­skif­ten som du upp­ger som eko­lo­gisk fo­ku­sare­al. Du får an­mä­la re­spek­ti­ve are­al som are­al med eko­lo­giskt fo­kus en enda gång per år. Till ex­em­pel ett land­skap­s­e­le­ment en­ligt tvär­vill­ko­ren som lig­ger på efa-trä­da får du inte upp­ge, ef­ter­som det re­dan in­går i skif­tets are­al.

Full­gö­ran­det av den eko­lo­gis­ka fo­ku­sare­a­len be­räk­nas ge­nom att du mul­ti­pli­ce­rar jord­bruks­skif­tets are­al med den eko­lo­gis­ka fo­ku­sare­a­lens vikt­ko­ef­fi­ci­ent. Vikt­ko­ef­fi­ci­en­ter­na är:

* Lad­da ner ta­bel­len i pdf-for­mat

En­dast skif­ten som du har upp­gett som eko­lo­gisk fo­ku­sare­al be­ak­tas, även om det finns and­ra om­rå­den som du­ger som eko­lo­gisk fo­ku­sare­al på går­den. Om du mär­ker att din gårds eko­lo­gis­ka fo­ku­sare­al inte räck­er till kan du ef­ter av­slu­tad stö­dan­sö­kan inte an­vi­sa and­ra eko­lo­gis­ka fo­ku­sare­a­ler för att er­sät­ta den are­al som fat­tas. Där­för ska du upp­ge till­räck­ligt med eko­lo­gisk fo­ku­sare­al med be­ak­tan­de av vikt­ko­ef­fi­ci­en­ter­na. Om det vid kon­troll på plats emel­ler­tid kon­sta­te­ras att det inte finns så myck­et god­tag­bar eko­lo­gisk fo­ku­sare­al att den mot­sva­rar din an­mäl­da are­al, kan den eko­lo­gis­ka fo­ku­sare­al som fat­tas kom­pen­se­ras med an­nan are­al upp till den mängd som du an­mält. För så­dan are­al för­ut­sätts att du har an­mält are­a­len med en växt­kod som god­känns för eko­lo­gisk fo­ku­sare­al och att are­a­len upp­fyl­ler kra­ven på eko­lo­gisk fo­ku­sare­al. Kom­pen­sa­tio­nen kan gö­ras upp till den eko­lo­gis­ka fo­ku­sare­al du an­mält.

Kra­vet på god jord­bru­kar­sed som in­går i tvär­vill­kors­be­stäm­mel­ser­na gäl­ler ock­så alla eko­lo­gis­ka are­a­ler.

Trä­de­s­are­a­ler (efa-trä­da)
Efa-trä­dan ska vara åker­are­al dvs. som efa-trä­da kan du inte upp­ge grön­trä­da (vall och äng) för ett om­rå­de som har änd­rats till per­ma­nent gräs­mark. Om du år 2018 upp­ger fem år gam­mal grön­trä­da (vall och äng) som eko­lo­gisk fo­ku­sare­al be­va­ras den som åker­are­al, och på­förs inte egen­ska­pen per­ma­nent gräs­mark. Till den eko­lo­gis­ka fo­ku­sare­a­len god­känns inte val­lar på na­tur­vårds­åker, som be­ta­las mil­jö­er­sätt­ning.

Trä­da som an­mäls som eko­lo­gisk fo­ku­sare­al ska be­va­ras 1.1 – 15.8. Un­der den ti­den får ing­en jord­bruks­pro­duk­tion be­dri­vas på om­rå­det, dvs. skörd får inte bär­gas och inga djur får gå på bete där. Slåt­ter utan att du bär­gar el­ler ut­nytt­jar skör­den be­trak­tas inte som jord­bruks­verk­sam­het.  Du kan an­vän­da efa-trä­da som be­tes­mark el­ler bär­ga skörd från den ef­ter 15.8. Om du sår vall­grö­dor el­ler höst­såd­da grö­dor på efa-trä­da får du bry­ta upp och be­ar­be­ta efa-trä­dan ti­di­gast 16.8. Från och med 2018 får man inte an­vän­da växt­skydds­me­del på efa-trä­da un­der pe­ri­o­den 1.1 – 15.8. Det är ock­så för­bju­det att an­vän­da bet­nings­me­del. För­bu­det mot att an­vän­da växt­skydds­me­del gäl­ler ock­så ke­misk be­kämp­ning av flyg­hav­re och and­ra främ­man­de ar­ter.

Som efa-trä­da kan du upp­ge grön­trä­da, stubb­trä­da el­ler i un­dan­tags­fall svart­trä­da. En grön­trä­da får inte ha såtts en­bart med ut­sä­de av spann­mål, olje- el­ler pro­te­ing­rö­dor el­ler med ut­sä­des­bland­ning­ar av des­sa väx­ter.

 Efa-trä­da om­fat­tas ock­så av tvär­vill­ko­rens verk­sam­hets­krav för icke od­lad åker som sköts. Dem kan du kon­trol­le­ra i Tvär­vill­kors­gui­den. På ad­res­sen www.mavi.fi → Gui­der och an­vis­ning­ar → Gui­de om tvär­vill­kor.

Kvä­ve­fix­e­ran­de grö­dor
Som kvä­ve­fix­e­ran­de grö­dor god­känns ärt, bö­na, lu­pin (inte sand­lu­pin el­ler bloms­ter­lu­pin), vick­er, so­ja­bö­na, söt­väpp­ling, lu­sern och klö­ver samt bland­ning­ar av des­sa som od­las på går­dens åker­are­al. Som eko­lo­gisk fo­ku­sare­al god­känns blan­da­de växt­be­stånd där mer än 50 pro­cent av ut­sä­des­bland­ning­ens vikt be­står av frön av en kvä­ve­fix­e­ran­de grö­da. Du kan an­mä­la så­da­na växt­be­stånd med växt­ko­der­na Bland­ning med ärt/bond­bö­na/söt­lu­pin över 50 % + spann­mål, Blan­da­de grö­dor (kvä­ve­fix­e­ran­de väx­ter över 50 %) och Blan­da­de grö­dor (klö­ver över 50 % + vall­gräs). Eko­lo­gisk fo­ku­sare­al ska lig­ga på åker­are­al, vil­ket in­ne­bär att du inte kan an­mä­la Blan­da­de grö­dor (klö­ver över 50 % + vall­gräs) för en are­al som har om­vand­lats till per­ma­nent gräs­mark. Om du som eko­lo­gisk fo­ku­sare­al an­mä­ler ett blan­dat växt­be­stånd med kvä­ve­fix­e­ran­de väx­ter ska du per skif­te an­teck­na de frö­ar­ter du an­vänt och de­ras an­de­lar av ut­sä­des­bland­ning­ens vikt.

Du kan odla en kvä­ve­fix­e­ran­de grö­da som upp­fyl­ler kra­vet på eko­lo­gisk fo­ku­sare­al på din gårds alla åker­skif­ten. Den kvä­ve­fix­e­ran­de grö­dan ska fin­nas på åker­skif­tet 30.6 – 31.8.  Om du bär­gar den kvä­ve­fix­e­ran­de grö­dan fö­re den ovan nämn­da pe­ri­o­dens slut, får du be­ar­be­ta åker­skif­tet först från och med 1.9. Det är för­bju­det att an­vän­da växt­skydds­me­del på kvä­ve­fix­e­ran­de grö­dor på eko­lo­gisk fo­ku­sare­al från sådd fram till 31.8. Det är ock­så för­bju­det att an­vän­da bet­nings­me­del. Om skör­den bär­gas se­na­re än 31.8 får växt­skydds­me­del an­vän­das först ef­ter det att skör­den har bär­gats.  Om en kvä­ve­fix­e­ran­de grö­da har såtts un­der ett ti­di­ga­re år bör­jar för­bu­det mot att an­vän­da växt­skydds­me­del 1.1. För­bu­det mot an­vänd­ning av växt­skydds­me­del gäl­ler ock­så ke­misk be­kämp­ning av flyg­hav­re och and­ra främ­man­de ar­ter.  Det re­kom­men­de­ras att ett växt­be­stånd med kvä­ve­fix­e­ran­de grö­dor be­ar­be­tas an­ting­en sent på hös­ten el­ler först föl­jan­de vår. Om du sår höst­såd­da grö­dor på om­rå­det får du av­vi­kan­de från da­tu­met ovan be­ar­be­ta och så skif­tet ti­di­gast 15.7. Ett växt­be­stånd med kvä­ve­fix­e­ran­de grö­dor kan vara ett­årigt el­ler fler­årigt. Växt­lig­he­ten får bär­gas, men det är ing­en tvung­en sak.

Are­a­ler med skott­skog med kort om­lopps­tid
Som are­a­ler med skott­skog med kort om­lopps­tid god­känns are­a­ler med asp och vide som an­lagts på jord­bruks­mark. Hy­bri­dasp och pop­pel är inte ur­sprungs­ar­ter och där­för kan de inte god­kän­nas som efa-are­al. Are­a­ler med skott­skog får inte göds­las med mi­ne­ral­göd­sel. Av växt­skydds­med­len får du bara an­vän­da så­da­na som är av­sed­da för be­kämp­ning av ogräs det år växt­be­stån­det an­läggs, och ti­di­gast 1.9 det år då växt­be­stån­det av­slu­tas.

Land­skap­s­e­le­ment som är för­en­li­ga med tvär­vill­ko­ren
Så­da­na land­skap­s­e­le­ment som är för­en­li­ga med tvär­vill­ko­ren är skyd­da­de träd, träd­grup­per och na­tur­min­nes­mär­ken. Det finns ett för­hål­lan­de­vis li­tet an­tal av dem i Fin­land. De kan ock­så vara be­läg­na i ome­del­bar när­het av åker­are­al. Land­skap­s­e­le­men­ten får vara högst 0,20 hek­tar sto­ra. Som efa-are­al kan du an­mä­la ett land­skap­s­e­le­ment en­ligt tvär­vill­ko­ren som är re­gi­stre­rat och fo­gat till bas­skif­tets are­al. Mer in­for­ma­tion om re­gi­stre­ring­en av land­skap­s­e­le­ment får du i tvär­vill­kors­gui­den, av­snitt 3.5 el­ler på blan­kett 442. Du kan inte väl­ja sam­ma are­al som två oli­ka efa-are­a­ler.