2.1 Utfodring och skötsel av svin
Villkoren för åtgärden ska iakttas i fråga om alla svin som gården har i sin besittning, med undantag av diande grisar. Ersättning för välbefinnande betalas för alla djurgrupper av svin. I åldersklassen grisar 0–3 månader beaktas 2/3 av djurantalet. När det gäller andra djurgrupper beaktas hela djurantalet.
De djurskyddsbestämmelser som ska iakttas som miniminivå för åtgärden finns i bilaga 2.
Alla djur ska hela tiden ha tillgång till tillräckligt med vatten av god kvalitet.
Följande skriftliga planer krävs inom åtgärden:
a) Utfodringsplan: För utfodringen av svin ska det för varje djurgrupp finnas en giltig skriftlig utfodringsplan som baserar sig på kalkyler och där djurens näringsämnesbehov, tillväxt, avkastningsnivå eller produktionsstadium har beaktats.
b) Produktionsplan: Svinstallar med smågrisproduktion och integrerade svinstallar ska ha en skriftlig produktionsplan som innehåller insemineringstidtabeller, avvänjningstidtabeller och planering av produktionsprocessen. Uppgifterna i planen kan anges i elektronisk form, t.ex. i ett program för produktionshantering som gården använder. Med hjälp av dessa uppgifter är det möjligt att undvika överbeläggning i svinstallet.
c) Plan i händelse av funktionsstörningar: Gårdar med svin ska i händelse av funktionsstörningar ha en skriftlig plan som hålls uppdaterad och upptar de åtgärder som ska vidtas under ett el- eller vattenavbrott. Planen ska också innehålla en beskrivning av de åtgärder som vidtas på djurhållningsplatsen i fråga vid funktionsstörningar i utfodrings- eller vattningssystemet eller något annat system som inverkar på djurens välbefinnande.
Reservsystem för alstring av elektricitet
I händelse av elavbrott ska det i alla byggnader på gården finnas ett i kontinuerlig drift varande reservsystem för alstring av elektricitet, med vars hjälp den maskinella ventilationen och vid behov vattningen, utfodringen och utgödslingen kan fungera.
Ersättningen för åtgärden baseras på kostnaderna för att göra upp utfodrings- och produktionsplaner. Dessutom uppkommer kostnader för testning och underhåll av reservsystemet för alstring av elektricitet, för att göra upp en plan i händelse av funktionsstörningar och för att hålla planen uppdaterad.
2.2 Utomhusvistelse för sinsuggor och gyltor
En jordbrukare som har ingått en förbindelse om ekologisk husdjursproduktion i fråga om svin kan inte välja den här åtgärden.
Villkoren för åtgärden ska iakttas i fråga om gårdens alla dräktiga suggor och gyltor som hålls i grupp. Ersättning för välbefinnande betalas för djurgruppen suggor (över 8 månader).
De djurskyddsbestämmelser som ska iakttas som miniminivå för åtgärden finns i bilaga 2.
Om vädret tillåter ska sinsuggor och gyltor under dräktighetsveckorna 5–15 rastas utomhus dagligen under perioden 1.5–30.9 eller minst två gånger i veckan året runt. Sinsuggor och gyltor ska ha möjlighet att böka och att vältra sig om sommaren. Rastgårdarna ska skyddas på det sätt som avses i 1 § 1 mom. 3 punkten i jord- och skogsbruksministeriets förordning (401/2017) om försiktighetsåtgärder för förebyggande av spridning av afrikansksk svinpest mellan frigående vildsvin och husdjur.
Det ska föras journal över utomhusvistelsen. Av journalen ska framgå när respektive djurgrupp har vistats utomhus. En anmälan om utomhusvistelsen ska göras till kommunalveterinären i enlighet med 2 § i förordning 401/2017 minst två månader före den planerade utomhusvistelsen. Anmälan ska lämnas skrftligt och av anmälan ska framgå antalet svin och en redogörelse för att kraven för att skydda utehänget uppfylls.
Ersättningen för åtgärden baseras på ströet och merarbetet.
2.3 Förbättrande av de förhållanden under vilka suggor och gyltor hålls
En jordbrukare som har ingått en förbindelse om ekologisk husdjursproduktion i fråga om svin kan inte välja den här åtgärden.
Villkoren för åtgärden ska iakttas i fråga om gårdens alla suggor och gyltor. Ersättning för välbefinnande betalas för djurgruppen suggor (över 8 månader).
De djurskyddsbestämmelser som ska iakttas som miniminivå för åtgärden finns i bilaga 2 i slutet av den här anvisningen.
I gruppboxar ska den sammanlagda fria golvytan utanför häckarna vara minst 2,25 m2/djur, där minst 1,3 m2/djur ska utgöra välströat liggunderlag med helt golv.
Ersättningen för åtgärden baseras på ströet, merarbetet och det inkomstbortfall som minskningen av djurantalet medför.
2.4 Förbättrande av grisningsförhållandena
En jordbrukare som har ingått en förbindelse om ekologisk husdjursproduktion i fråga om svin kan inte välja den här åtgärden.
Villkoren för åtgärden ska iakttas i fråga om gårdens alla suggor och gyltor. Ersättning för välbefinnande betalas för djurgruppen suggor (över 8 månader).
De djurskyddsbestämmelser som ska iakttas som miniminivå för åtgärden finns i bilaga 2 i slutet av den här anvisningen.
Suggor och gyltor ska ha möjlighet till fri grisning. Suggor kan flyttas över till en grisningshäck två dygn före beräknad grisning, och suggan kan vara i häcken i högst tre dygn efter grisningen. Efter grisningen får suggan eller gyltan hållas i grisningshäcken tillfälligt i högst sju dygn, om den är aggressiv eller orolig eller om det finns något annat godtagbart skäl till det. Grisningshäcken ska monteras ner eller öppnas omedelbart efter att den har använts, så att den inte begränsar suggans möjligheter att röra sig i boxen. Jordbrukaren ska föra journal över användningstiden för grisningshäcken och orsaken till att den används.
Grisningsboxens yta ska vara minst 6 m2. Av denna yta ska smågrisarna ha minst 1 m2 sådant utrymme där boxkonstruktionerna skyddar dem från att hamna under suggan. Sådana konstruktioner är skyddsräcken, väggöppningar nedtill, fristående sluttande väggar på insidan av boxen i vilkas nedre kant smågrisarna ryms eller andra motsvarande konstruktioner. I det område som skyddas av boxkonstruktionerna ska smågrisarna ha en välströad liggplats där alla smågrisar får plats att ligga ned samtidigt. I grisningsboxen ska gyltan och suggan hela tiden fram till grisningen ha tillgång till lämpligt löst bomaterial (t.ex. halm, spån eller papper).
Ersättningen för åtgärden baseras på ströet, merarbetet och det inkomstbortfall som minskningen av djurantalet medför.
2.5 Ströade boxar för slaktsvin, unga avelssvin och avvanda grisar
En jordbrukare kan
1) inte samtidigt välja både åtgärd 2.5 Ströade boxar för slaktsvin, unga avelssvin och avvanda grisar och åtgärd 2.7 Stimulans för svin.
2) inte välja den här åtgärden, om han eller hon har ingått en förbindelse om ekologisk husdjursproduktion i fråga om svin.
Villkoren för åtgärden ska iakttas i fråga om gårdens alla avvanda grisar, unga avelssvin och slaktsvin. Ersättning för välbefinnande betalas för djurgrupperna grisar (0–3 månader), slaktsvin (3–8 månader) och unga avelssvin (3–8 månader). Av djuren i åldersklassen för grisar beaktas 2/3.
De djurskyddsbestämmelser som ska iakttas som miniminivå för åtgärden finns i bilaga 2 i slutet av den här anvisningen.
Slaktsvin, unga avelssvin och avvanda grisar ska ha en välströad liggplats med helt golv. Med strö avses antingen djupströbädd, tjock ströbädd eller strö och 2-klimatsbox. Alla svin ska kunna ligga ned samtidigt på liggplatsen.
Ersättningen för åtgärden baseras på ströet och merarbetet.
2.6 Smärtlindring för smågrisar av hankön före och efter kirurgisk kastrering (Smärtlindring vid kastrering)
De djurskyddsbestämmelser som ska iakttas som miniminivå för åtgärden finns i bilaga 2 i slutet av den här anvisningen.
Villkoren för åtgärden ska iakttas i fråga om gårdens alla smågrisar av hankön, med undantag för avelsgaltar. Åtgärden kan väljas av svinstallar med smågrisproduktion och integrerade svinstallar. Ersättning för välbefinnande betalas för hälften av djurantalet i djurgruppen grisar 0–3 månader.
Smågrisar av hankön ska i samband med kirurgisk kastrering och dagen efter den ges smärtstillande medel som injektion eller oralt för behandling av kvarstående smärta (för närvarande kan smärtstillande medel ges oralt bara vid kastreringar som företas när grisen är mer än 7 dygn gammal).
Ersättningen för åtgärden baseras på merarbetet och läkemedelskostnaderna.
2.7 Stimulans för svin
En jordbrukare kan inte samtidigt välja både åtgärd 2.5 Ströade boxar för slaktsvin, unga avelssvin och avvanda grisar och åtgärd 2.7 Stimulans för svin.
Villkoren för åtgärden ska iakttas i fråga om gårdens alla svin, med undantag av diande grisar. Ersättning för välbefinnande betalas för alla djurgrupper av svin. Av djurantalet i djurgruppen grisar (0–3 månader) beaktas 2/3. När det gäller andra djurgrupper beaktas hela djurantalet.
De djurskyddsbestämmelser som ska iakttas som miniminivå för åtgärden finns i bilaga 2 i slutet av den här anvisningen.
I boxar för svin ska det finnas sådana fasta stimulerande föremål och stimulerande föremål som tillförs dagligen som svinen kan böka i och tugga på. De stimulerande föremålen ska vara av sådant material som är oskadligt för svinet och som svinet kan tugga på eller riva utan risk.
Med stimulerande föremål som tillförs dagligen avses halm, spån, papper eller annat motsvarande löst material. Mängden löst material ska oavbrutet vara sådan att alla svin i boxen hela tiden kan använda materialet samtidigt.
Med fasta stimulerande föremål avses sådana fixerade föremål av naturmaterial som hela tiden finns i boxen. Som fasta stimulerande föremål ska användas t.ex. avsågade stamdelar av lövträd som har fästs vid eller hängts upp på en vägg, säckvävsbollar som tillverkats av naturfiber samt rep eller säckbitar av naturfiber för smågrisar eller något annat hållbart naturmaterial som svinet kan tugga på. I boxen ska det finnas minst ett fast stimulerande föremål per 6 svin.
Ersättningen för åtgärden baseras på merarbetet och materialkostnaderna.
2.8 Sjuk- och behandlingsboxar för svin
Åtgärden gäller gårdens alla svin, med undantag av diande grisar.
Ersättning för välbefinnande betalas för alla djurgrupper av svin. Av djurantalet i djurgruppen grisar (0–3 månader) beaktas 2/3. När det gäller andra djurgrupper beaktas hela djurantalet.
De djurskyddsbestämmelser som ska iakttas som miniminivå för åtgärden finns i bilaga 2 i slutet av den här anvisningen.
Sjuka eller skadade svin ska förflyttas till en sjuk- och behandlingsbox. Boxutrymmet ska utgöra minst 5 % av utrymmesbehovet för det totala antalet svin på djurhållningsplatsen.
I boxen kan man tillfälligt hålla friska svin, men vid behov ska de rymmas in i andra boxar. I sjuk- och behandlingsboxar kan det finnas flera sjuka svin eller svin som vårdas, men det ska finnas beredskap att inhägna djur för sig. I sjuk- och behandlingsboxen ska det finnas en välströad liggplats med helt golv för varje djur i boxen.
Ersättningen för åtgärden baseras på ströet och merarbetet.
Ersättning för djurens välbefinnande Förbindelsevillkor 20194.12.2018