Krav som hänför sig till kontrollen av djurens välbefinnande enligt tvärvillkoren avseende nötkreatur, svin, får, getter och värphöns
Krav för alla produktionsdjur.
- Djurhållningsplatsen och dess byggnader och anordningar är i gott skick och trygga för djuren.
- De material som djuren kommer i kontakt med är trygga, kan rengöras grundligt och kan desinfekteras.
- Djurstallets golv är sådana att de inte orsakar djuren någon skada.
- På gården finns tillräckligt med kompetent personal. Djurhållaren ska ge instruktioner och handledning till de personer som deltar i skötseln och hanteringen av djuren.
- Fållan är säker och hålls lämpligt torr.
- Fållans stängsel är trygga och i gott skick samt av ett material som är lämpligt för djuren.
- Djuren inspekteras tillräckligt ofta.
- Antalet djur som dött på gården bokförs.
- Vattnings- och utfodringssystemets funktion kontrolleras dagligen.
- Ett reservsystem finns med tanke på störningar i vattnings- och utfodringssystemets funktion.
Dessutom finns de nya kraven för vart och ett djurslag uppräknade invid djurslaget i fråga.
Nötkreatur
Utöver de ovan nämnda kraven som gäller alla produktionsdjur berörs nötkreatur också av följande krav.
Den mekaniska ventilationens funktion kontrolleras dagligen. Det finns ett reservsystem som kan användas vid störningar. Det finns vid behov ett larmsystem som ger larm vid störningar i utrustningen och dess funktion testas regelbundet.
Den anordning eller utrustning som använts för att binda nötkreaturet är lämplig. Nötkreaturens svansar hålls inte bundna fortlöpande.
Djuren ska ha tillräckligt skydd mot ogynnsamma väderförhållanden och sjuka och skadade djur ska också skötas.
Ventilationen i djurstallet ska vara sådan att luftfuktigheten och halterna av damm och skadliga gaser inte stiger till en skadligt hög nivå. Temperaturen i djurstallet ska vara lämplig för djuren och belysningen på djurhållningsplatsen lämplig och tillräcklig så att djuren kan undersökas och skötas på ett tillfredsställande sätt.
Djuren ska få tillräckligt mycket foder av god kvalitet som är lämpligt för dem och tillräckligt att dricka. Vid utfodringen ska behoven hos varje djurslag beaktas. Det foder som ges åt nötkreaturen ska vara av en sammansättning som är lämplig för dem. Fodret eller dricksvattnet får inte förorenas av urin eller gödsel.
Om foder inte hela tiden finns tillgängligt ska alla nötkreatur i lösdriftsstallarna kunna äta samtidigt under utfodringstiden. I lösdriftstallarna ska foderbordets kant ha en längd av minst 70 cm per vuxet djur och minst 40 cm för djur som hör till ungboskapen. Vid fri tillgång till foder ska foderbordets kant ha en längd på minst 40 cm per vuxet djur och minst 30 cm per djur som hör till ungboskapen.
Nötkreatur som hålls ute året om ska ha ändamålsenliga mat- och vattenbehållare.
I ett lösdriftsstall ska för varje påbörjat 10-tal mjölkkor finnas minst en vattenbehållare eller ett vattningssystem. För andra nötkreatur än mjölkkor ska det för varje påbörjat 20-tal nötkreatur finnas minst en vattenbehållare eller ett vattningssystem, men dock så att det för en grupp om mer än 10 nötkreatur skall finnas minst två vattenbehållare eller vattningssystem. I kalla lösdriftsstallar ska vattenbehållarna eller vattningssystemen vara uppvärmbara.
Båset ska vara tillräckligt långt och brett så att djuret kan stå och ligga ned på ett jämnt underlag.
Kalvar
Förutom de krav som gäller alla nötkreatur ska dessutom i fråga om kalvar iakttas de krav gällande deras hållande som är särskilt fastställda för dem.
Kalvarnas kondition, hälsa och välbefinnande ska kontrolleras minst två gånger varje dag.
Kalvar får hållas uppbundna endast tillfälligt, t.ex. under den tid utfodring eller skötselåtgärder pågår.
Kalvar som är yngre än två veckor ska ha en välströad bädd. I fråga om äldre kalvar ska golvet i djurstallet vara sådant att urin och andra vätskor kan avlägsnas på ett lämpligt sätt eller sugs upp väl i ströet.
Boxen för en kalv som hålls i ensambox ska ha minst samma bredd som kalvens mankhöjd och boxens längd ska vara minst kalvens längd mätt från mulspetsen till den bakre spetsen på tuber ishii (sittbenet) multiplicerad med 1,1.
I ensamboxar ska kalvarna kunna se och beröra andra nötkreatur. Boxar med kompakta väggar kan användas bara av veterinärmedicinska skäl. Kalvar som är äldre än åtta veckor får inte hållas i ensambox utan veterinärmedicinska skäl.
Destruktion av hornanlagen hos en kalv som är yngre än fyra veckor är tillåten endast genom kall- eller varmbränning. Kravet har införts som tvärvillkorskrav från slutet av 2017.
Kalvarna ska utfodras och ges dricka minst två gånger om dagen. Kalvar ska få råmjölk eller en ersättande produkt så snart som möjligt, dock senast inom sex timmar efter födseln.
Sjuka eller skadade kalvar ska hela tiden ha tillgång till vatten. Vid varm väderlek ska alla kalvar hela tiden ha tillgång till vatten. Kalvarnas vattenbehållare och vattningssystem ska hållas rena.
Svin
År 2018 har inga nya krav införts för svin utöver de ovan nämnda kraven som gäller alla produktionsdjur.
- Svin som är obekanta för varandra sedan tidigare ska helst sammanföras i samma grupp när svinen är så unga som möjligt, innan de avvänjs eller högst en vecka efter det.
- Dräktiga suggor och gyltor ska vid behov medicineras mot endo- och ektoparasiter.
- Fri golvyta för svin som hålls i grupp.
Avvanda grisar, slaktsvin och gödsvin ska i en gruppbox ha minst den fria golvyta per svin som anges i tabell 1A eller 1B. På svinstall som är verksamma 20.3.2017 tillämpas utrymmeskraven enligt tabell 1A fram till 31.12.2024 och från och med 1.1.2025 följs kraven enligt tabell 1B. Ett svinstall eller en avdelning i svinstallet som repareras grundligt eller ett nytt förvaringsutrymme för svin som byggs efter 20.3.2017 ska emellertid uppfylla kraven i tabell 1B när den grundliga renoveringen eller det nya förvaringsutrymmet är färdiga.
Minst två tredjedelar av golvytan i en gruppbox för avvanda grisar, slaktsvin och gödsvin ska utgöras av ett golv med fast underlag eller ett sådant spaltgolv, gallergolv eller annat perforerat golv där dräneringsöppningarna utgör högst 10 procent av ytan. På svinstall som är verksamma 20.3.2017 och som inte har reparerats grundligt tillämpas kravet från och med 1.1.2028. På grundligt reparerade och på nya svinstall tillämpas kravet när den grundliga reparationen eller det nya förvaringsutrymmet är färdiga.
Flytande sekret avlägsnas på ett behörigt sätt eller absorberas i ströet.
Ventilationen i djurstallet ska vara sådan att luftfuktigheten, dammhalten eller halterna av skadliga gaser inte stiger till en skadligt hög nivå. Temperaturen i djurstallet ska vara lämplig för djuren. Om svinens välbefinnande är beroende av ett mekaniskt ventilationssystem ska det i svinstallet finnas möjlighet att även vid eventuella fel i det mekaniska ventilationssystemet ordna med ventilation som är tillräcklig för svinens välbefinnande. Det mekaniska ventilationssystemet ska då ha ett alarmsystem som ger larm vid störningar. Alarmsystemet måste testas regelbundet.
Djuren ska ha tillräckligt skydd mot ogynnsamma väderförhållanden och sjuka och skadade djur ska också skötas.
Ljusintensiteten i utrymmen där svin hålls ska vara minst 40 lux under minst 8 timmar per dag.
Svin får inte kontinuerligt utsättas för buller som överstiger 65 decibel (dB(A)).
Svinen ska kunna se andra svin och ha möjlighet till socialt samspel. De ska hållas i grupp, utom ifall det finns en veterinärmedicinsk orsak till att de hålls ensamma eller orsaken är tillfällig fientlighet hos ett svin. Galtar kan dock hållas i ensambox. Svin hålls inte uppbundna.
Spaltgolv av betong i gruppboxar ska uppfylla kraven i tabell 2.
Suggor och gyltor kan hållas avskilt från gruppen under grisningen och dräktighetens början. Denna tid börjar en vecka före den beräknade tidpunkten för grisningen och slutar fyra veckor efter en betäckning eller inseminering som lett till dräktighet. De kan då hållas i en grisningshäck eller sinsuggbox där de inte kan vända sig.
Suggor och gyltor kan i en vecka före den beräknade tidpunkten för grisningen och under grisningen förvaras så att de inte ser andra svin, t.ex. i en särskild grisningsavdelning. I grisningsboxen ska det bakom suggan eller gyltan finnas tillräckligt med fritt utrymme för grisningen. Suggan eller gyltan har rengjorts grundligt vid placering i grisningshäcken. Suggorna ges lämpligt material att bygga bo av före grisningen.
Grisningsboxen eller grisningshäcken ska vara sådan att suggan utan svårigheter kan dia smågrisarna. Om suggan kan gå fritt i grisningsboxen måste boxen vara utformad så att smågrisarna skyddas, t.ex. genom en stång som löper runt boxen nära golvet.
Grisar ska kastreras medan de är yngre än 8 dagar, om en öppen kirurgisk metod används. Äldre grisar kastreras av veterinär och då används anestesi och smärtlindring. Smågrisarnas tänder klipps/slipas rutinmässigt på lägenheten endast om suggan har spenskador.
Endast grisar som är äldre än 4 veckor avvänjs på svingården, i undantagsfall vid 3-4 veckors ålder.
I grisningsboxen ska smågrisarna ha en torr liggplats med fast underlag där alla smågrisar samtidigt kan ligga ned. Dessutom ska smågrisarna vid behov ha en ändamålsenlig värmeapparat.
Svinens svansar har inte kuperats och andra åtgärder som orsakar smärta har vidtagits bara av tillåtna skäl.
Svin ska ha ständig tillgång till en tillräcklig mängd sådant material med vars hjälp de kan tillfredsställa sina arttypiska beteendebehov, t.ex. böka och undersöka. Sådant material är bl.a. halm, hö, trä, sågspån, torv eller en blandning av motsvarande material. Materialet ska vara av tillräckligt god kvalitet så att det inte äventyrar djurens hälsa.
Sammanföring av olika grupper undviks. Om det funnits spår efter hårda slagsmål i svingruppen, har nödvändiga åtgärder vidtagits.
Svin som är äldre än två veckor ska ha ständig tillgång till friskt och rent vatten.
Svinen ska utfodras minst en gång om dagen. Djuren ska få tillräckligt mycket foder av god kvalitet som är lämpligt för dem och tillräckligt att dricka. Vid utfodringen ska behoven hos varje djurslag beaktas. Foder som ges till svin ska ha lämplig näringssammansättning för svin och vara tillräckligt energirikt. Om svinen hålls i grupp och fodret inte är fritt tillgängligt och automatisk utfodringsanordning inte används ska alla svin i gruppen kunna äta samtidigt under utfodringstiden.
Suggor och gyltor i gruppbox (tillämpas på gårdar med minst 10 suggor)
Det ska finnas minst 2,25 m² fri golvyta per sugga och 1,64 m² fri golvyta per gylta. Av den ovannämnda golvytan ska för suggor minst 1,3 m³ och för gyltor minst 0,95 m² bestå av fast golv eller sådant spaltgolv där öppningarna för avlopp utgör
- högst 15 % av ytan (svinstallar som var verksamma 20.3.2017 och som inte har reparerats grundligt)
eller - högst 10 % av ytan (svinstallar som reparerats grundligt efter 20.3.2017 och nya svinstallar, andra 1.1.2028)
- till den sammanlagda fria golvytan räknas inte golvytan under utfodrings- eller liggboxar. På svinstall som är verksamma 20.3.2017 tillämpas kravet från och med 1.1.2028. Ett svinstall eller en avdelning i svinstallet som repareras grundligt eller ett nytt förvaringsutrymme för svin som byggs efter 20.3.2017 ska ändå uppfylla de ovannämnda kraven när den grundliga renoveringen eller det nya förvaringsutrymmet är färdiga.
Om djuren hålls i grupper med färre än sex djur ska den sammanlagda fria golvytan som djuren förfogar över vara 10 procent större än den kalkylerade golvyta som djurgruppen behöver. I fråga om en grupp på minst 40 individer kan den totala fria golvyta som finns till djurens förfogande minskas med 10 procent.
Kortväggen på en gruppbox för suggor och gyltor ska vara över 2,8 meter. Om man i gruppboxen håller grupper på under sex djur ska kortväggens längd ändå vara över 2,4 meter
Galtboxar
Den fria golvytan i en galtbox ska vara minst 6 m².
Om boxen också används vid betäckning ska den fria golvytan vara minst 10 m².
Värphöns
Utöver de ovan nämnda (i början av bilaga 1) kraven som gäller alla produktionsdjur berörs hönor också av följande krav.
Hönornas näbbar har inte trimmats och andra åtgärder som orsakar smärta har vidtagits bara av tillåtna skäl.
Ventilationen i djurstallet ska vara sådan att luftfuktigheten, dammhalten eller halterna av skadliga gaser inte stiger till en skadligt hög nivå. Temperaturen i djurstallet ska vara lämplig för djuren och belysningen på djurhållningsplatsen lämplig och tillräcklig så att djuren kan undersökas och skötas på ett tillfredsställande sätt.
Inhysningssystem i två eller flera våningar ska vara sådana att varje våningsplan kan inspekteras direkt och utan besvär.
Om ventilationen i djurstallet i huvudsak baserar sig på mekanisk ventilation, ska det även vid eventuella fel i ventilationsanordningen vara möjligt att åstadkomma en ventilation som är tillräcklig med tanke på fåglarnas hälsa och välbefinnande. I en mekanisk ventilationsanordning ska det vid behov finnas ett larmsystem som slår larm vid störningar i ventilationen. Alarmsystemet måste testas regelbundet.
Djuren ska ha tillräckligt skydd mot ogynnsamma väderförhållanden och sjuka och skadade djur ska också skötas.
Hönsen ska ges tillräckligt mycket foder av god kvalitet som är lämpligt för dem, och hela tiden ha tillgång till dricksvatten. Vid utfodringen ska behoven hos varje djurslag beaktas.
Belysningsrytmen i hönshuset ska vara sådan att en tillräckligt lång enhetlig period av mörker ingår i dygnet.
Inredda burar
För varje höna som hålls i buren ska det finnas ett utrymme på minst 750 cm², av vilket minst 600 cm² ska vara tillgänglig area. Burens höjd på andra ställen än ovanför den tillgängliga arean ska vara minst 20 cm. Burens totala yta ska dock alltid vara minst 2 000 cm². Foderrännans kant ska vara minst 12 cm för varje fullvuxen höna. Buren ska vara försedd med en ändamålsenlig dricksanordning som är lämplig för hönsgruppen. Om vattentillförseln sker med hjälp av vattennipplar eller koppar ska varje höna kunna komma åt minst två nipplar eller koppar.
Buröppningen ska till storlek, konstruktion och form vara sådan att hönan kan tas ut ur buren utan att den orsakas onödigt lidande eller risk för skador.
Golvhönserier, inhysningssystem med flera våningsplan
I ett golvhönseri får det finnas högst nio hönor per kvadratmeter för hönorna tillgänglig golvyta.
Det ska finnas tillräckligt utrymme på utfodrings- och dricksplatser så att det inte uppstår onödig konkurrens om vatten eller foder. Om foderrännor används ska rännans kant vara minst 10 cm lång per höna. Om runda fodertråg används ska det finnas minst 4 cm trågkant per höna. Om vattenförsörjningen sker med hjälp av osektionerade vattenrännor ska längden på rännans kant vara minst 2,5 cm per höna. Om runda vattentråg används ska det finnas minst 1 cm trågkant per höna. Om vattenförsörjningen sker med vattennipplar eller -koppar ska det för varje påbörjad hönsgrupp på 10 hönor finnas minst en nippel eller kopp, så att varje höna kommer åt att dricka från minst två nipplar eller koppar.
Tilläggskrav för golvhönserier med minst 350 hönor
Om hönorna har möjlighet att vistas ute, ska det finnas flera minst 35 cm höga och 40 cm breda utgångsöppningar ut till rastgården. Utgångsöppningarna ska vara placerade längs byggnadens hela längd, och deras sammanlagda bredd ska vara minst 2 meter för varje grupp om 1 000 hönor. Ute i rastgården ska hönorna kunna hitta skydd mot dåligt väder och rovdjur. Vid behov ska det finnas dricksanordningar i rastgården.
Får
Utöver de ovan nämnda (i början av bilaga 1) kraven som gäller alla produktionsdjur berörs får också av följande krav.
Fåren har tillgång till en lämplig liggplats.
Ventilationen i djurstallet ska vara sådan att luftfuktigheten, temperaturen och halterna av damm och skadliga gaser inte stiger till en skadligt hög nivå. Belysningen på djurhållningsplatsen ska vara lämplig och tillräcklig så att djuren kan undersökas och skötas på ett tillfredsställande sätt.
Djuren ska ha tillräckligt skydd mot ogynnsamma väderförhållanden och sjuka och skadade djur ska också skötas.
Fåren ska få tillräckligt mycket foder av god kvalitet som är lämpligt för dem och tillräckligt att dricka. Vid utfodringen ska behoven hos varje djurslag beaktas. Det foder som ges åt fåren ska vara näringsrikt och balanserat och vid behov kompletteras med mineraler.
Om foder inte hela tiden finns tillgängligt ska alla djur i gruppen kunna äta samtidigt under utfodringstiden. Då ska kanten på en rak foderhäck vara minst 35 cm per får och på en cirkulär foderhäck minst 20 cm per får. På en rak foderhäck ska kanten dock vara minst 45 cm per dräktig tacka.
Vid fri fodertillgång ska kanten på foderhäcken vara minst 17 cm per får.
Lamm ska ges råmjölk eller någon ersättande produkt så snart som möjligt efter födseln. Från och med en veckas ålder ska lammen ha tillgång till gräs, hö eller annat fiberrikt foder samt rent vatten.
Fårens foder eller dricksvatten får inte förorenas av urin eller gödsel. Vattnet får inte heller frysa.
Om ett får hålls i en ensambox ska boxen vara minst 1,4 m² stor och formen på boxen ska vara sådan att fåret obehindrat kan vända sig runt.
Getter
Utöver de ovan nämnda (i början av bilaga 1) kraven som gäller alla produktionsdjur berörs getter också av följande krav.
Getterna har tillgång till en lämplig liggplats.
Ventilationen i djurstallet ska vara sådan att luftfuktigheten, temperaturen och halterna av damm och skadliga gaser inte stiger till en skadligt hög nivå. Belysningen på djurhållningsplatsen ska vara lämplig och tillräcklig så att djuren kan undersökas och skötas på ett tillfredsställande sätt.
Djuren ska ha tillräckligt skydd mot ogynnsamma väderförhållanden och sjuka och skadade djur ska också skötas.
Getter ska få tillräckligt mycket foder av god kvalitet som är lämpligt för dem och tillräckligt att dricka. Vid utfodringen ska behoven hos varje djurslag beaktas. Det foder som ges åt getter ska vara näringsrikt och balanserat och vid behov kompletteras med mineraler.
Killingarna får råmjölk eller någon ersättande produkt så snart som möjligt efter födseln. En killing matas med mjölk åtminstone de åtta första levnadsveckorna. Fr.o.m. en veckas ålder har en killing tillgång till fiberhaltigt foder samt rent vatten.
Om foder inte hela tiden finns tillgängligt ska alla getter i gruppen kunna äta samtidigt under utfodringstiden. Då ska kanten på foderhäcken vara minst 20 cm per killing, minst 33 cm per ungget, minst 40 cm per fullvuxen get och minst 45 cm per dräktig get.
Getternas foder eller dricksvatten får inte förorenas av urin eller gödsel och vattnet får inte heller frysa.
Om en fullvuxen get hålls i en ensambox ska boxen vara minst 1,4 m² stor och formen på boxen ska vara sådan att geten obehindrat kan vända sig runt.
Tvärvillkor2019