Miljöersättning: Miljöavtal

ATT BE­AK­TA:

Av­tal som går att sö­ka år 2019:

Av­tal om lantra­ser

1. Anmälan av växtarter i stödansökan

Väx­ter i av­tal för pro­gram­pe­ri­o­den 2014-2020

An­mäl väx­ter­na i Vi­put­jäns­tens upp­gif­ter om jord­bruks­skif­ten el­ler med blan­kett 102 B en­ligt vad som sägs ne­dan, var­je år och förs­ta gång­en det år då av­ta­let bör­jar. Läm­na in upp­gif­ter­na om jord­bruks­skif­ten se­nast den sis­ta da­gen för in­läm­nan­de av den sam­la­de stö­dan­sö­kan.

* Lad­da ner ta­bel­len i pdf-for­mat

Väx­ter­na i gam­la spe­ci­al­stöds­av­tal, pro­gram­pe­ri­o­der­na 1995–2010

An­mäl väx­ter­na i Vi­put­jäns­tens upp­gif­ter om jord­bruks­skif­ten el­ler med blan­kett 102 B år­li­gen. An­mäl sam­ma väx­ter som du har an­mält hit­tills. Änd­ra väx­ten för skif­tet om det gam­la av­ta­let har upp­hört och du har an­sökt om ett mil­jö­av­tal en­ligt den nya pe­ri­o­den och av­ta­let har bör­jat 2015 el­ler se­na­re.

* Lad­da ner ta­bel­len i pdf-for­mat

2. Ändringar av avtal som ingåtts åren 2015-2018

Av­tals­are­a­len ska i re­gel för­bli den­sam­ma un­der hela av­tals­pe­ri­o­den. Av­tals­are­a­len kan inte ut­ökas. Om du mås­te gö­ra änd­ring­ar i av­tals­skif­te­na ska du kon­tak­ta NTM-cen­tra­len. An­mäl skif­te­s­änd­ring­ar till NTM-cen­tra­len se­nast 17.6.2019.

Minsk­ning av are­a­len i mil­jö­av­tal
Du kan mins­ka av­tals­are­a­len än­da ner till mi­ni­mi­a­re­a­len (0,3/5,0 ha) utan åter­krav, om av­tals­are­al över­förs i en an­nan per­sons be­sitt­ning. Om du mins­kar av­tals­are­a­len un­der mi­ni­mi­a­re­a­len, hävs av­ta­let och det or­sa­kar ing­et åter­krav för dig. Den and­ra per­so­nen/in­stan­sen i frå­ga kan fort­sät­ta ge­nom­fö­ra av­ta­let, om för­ut­sätt­ning­ar­na för stöd­ta­ga­rens rätt till stöd upp­fylls, el­ler ock­så från­trä­da av­ta­let.

Om du har ett av­tal om åker för tra­nor, gäss el­ler sva­nar kan are­a­len mins­ka ner till 5 hek­tar utan åter­krav, om are­al som in­går i av­ta­let via ny­skif­te el­ler ägo­re­gle­ring­ar över­förs i en an­nan per­sons be­sitt­ning. Om av­tals­are­a­len mins­kar till un­der 5 hek­tar, hävs av­ta­let. Det­ta le­der inte hel­ler till åter­krav.

Du kan från­trä­da av­ta­let på grund av for­ce ma­jeu­re el­ler en ex­cep­tio­nell om­stän­dig­het utan att det le­der till åter­krav.

Om du själv tar bort are­al från av­ta­let (t.ex. för att byg­ga ett hus el­ler en väg, golf­ba­na el­ler mot­sva­ran­de änd­ring av mar­kan­vänd­nings­for­men) på så sätt att åt­gär­der­na som rör den av­lägs­na­de are­a­len inte läng­re går att ge­nom­fö­ra, åter­krävs de er­sätt­ning­ar som be­ta­lats för den are­al som av­lägs­nats från av­ta­let. Om av­tals­are­a­len av den här or­sa­ken mins­kar så att den är mind­re än mi­ni­mi­a­re­a­len, hävs av­ta­let och alla er­sätt­ning­ar som be­talts för det åter­krävs.

Are­a­len av ett en­skilt skif­te kan änd­ras på grund av upp­da­te­ring el­ler över­vak­ning. Om skif­tets are­al mins­kar, verk­ställs på­följ­der­na en­ligt över­vak­nings­be­stäm­mel­ser­na (åter­krav en­ligt be­vis för högst 4 år). Om are­a­len ökar be­ta­las er­sätt­ning­ar­na näs­ta år i en­lig­het med den änd­ra­de are­a­len.

Are­al­fe­len kan mins­kas ge­nom att av­tals­om­rå­de­na mäts med GPS in­nan av­ta­let in­gås.

Att läg­ga till are­al el­ler djuran­tal i av­ta­len
Om du vill läg­ga till av­tals­are­al un­der på­gå­en­de av­tals­pe­ri­od mås­te du an­sö­ka om ett av­tal som täck­er den nya are­a­len i sam­band med föl­jan­de sam­la­de stö­dan­sö­kan. Ett nytt fem­årigt av­tal in­gås om den nya are­a­len.  Du kan inte läg­ga till are­al i ett be­fint­ligt av­tal. Al­ter­na­tivt kan du an­sö­ka om ett nytt av­tal som täck­er den ti­di­ga­re och den nya av­tals­are­a­len. Då bör­jar än­då ett nytt fem­årigt av­tal.

Byte av mil­jö­av­tal
Du kan byta ett mil­jö­av­tal/av­tal om mil­jöspe­ci­al­stöd el­ler en del av det till ett an­nat av­tal av an­nan typ, om by­tet är för­enat med uppen­ba­ra för­de­lar för mil­jön och det gäl­lan­de av­ta­let blir be­tyd­ligt ef­fek­ti­va­re. Till ex­em­pel ett av­tal om na­tur­be­te i sam­band med av­tal om sköt­sel av jord­bruksna­tu­rens mång­fald och land­ska­pet kan by­tas till ett av­tal om våt­mark, om det är till för­del för mil­jön. Då fort­går det gam­la av­ta­let än­då till slut vad gäl­ler det av­tal som möj­li­gen för­blir i kraft, men dess are­al mins­kar. I en så­dan si­tu­a­tion or­sa­kar en minsk­ning av av­tals­are­a­len ing­et åter­krav för dig. Om du än­då helt av­står från det nya av­tal som in­gåtts ef­ter by­tet och det ur­sprung­li­ga av­ta­let för­blir i kraft, le­der de om­rå­den som stryks från av­ta­let till åter­krav.

Du kan i sam­band med den sam­la­de stö­dan­sö­kan an­sö­ka ett nytt av­tal. Ef­ter by­tet be­ta­las mil­jö­er­sätt­ning­en i en­lig­het med det nya av­ta­let.

Över­fö­ring av mil­jö­av­tal
Du kan över­fö­ra hela mil­jö­av­tals­are­a­len, en del av den el­ler hela går­den till en an­nan per­son un­der av­ta­lets gil­tig­hets­tid. Den nya in­ne­ha­va­ren av av­tals­are­a­len (som upp­fyl­ler vill­ko­ren) kan fort­sät­ta med hela av­ta­let el­ler den del som mot­sva­rar den över­för­da are­a­len un­der av­ta­lets åter­stå­en­de gil­tig­hets­tid el­ler ock­så kan av­ta­let hä­vas. I des­sa fall blir det ing­et åter­krav för dig.

3. Miljöavtal och avtal om upprätthållande av urspungssorter för programperioden 2014-2020:
3.1 Ansök om ett nytt avtal

Om du upp­fyl­ler de­fi­ni­tio­nen av ak­tiv jord­bru­ka­re kan du an­sö­ka om alla ovan nämn­da mil­jö­av­tal. Dess­utom kan re­gi­stre­ra­de för­e­ning­ar an­sö­ka om av­tal om sköt­sel av våt­mar­ker el­ler av­tal om sköt­sel av jord­bruksna­tu­rens bio­lo­gis­ka mång­fald och land­ska­pet. Ock­så vat­ten­rätts­li­ga sam­man­slut­ning­ar en­ligt vat­ten­la­gen kan an­sö­ka om av­tal om våt­mark.

Du kan an­sö­ka om mil­jö­av­tal fast­än du inte in­går mil­jö­för­bin­del­se.Av­ta­len va­rar 5 år. Av­tals­pe­ri­o­den och av­tals­året bör­jar 1.5 . Av­tals­pe­ri­o­den och av­tals­året slu­tar 30.4.

Av­tals­are­a­len ska vara minst 0,3 ha.

Du kan an­sö­ka om mil­jö­av­tal ge­nom att läm­na in av­tals­an­sö­kan med bi­la­gor till NTM-cen­tra­len se­nast 17.6.2019. Du kan an­sö­ka om av­tal bara på pap­pers­blan­kett en­ligt föl­jan­de:

Av­tal om sköt­sel av våt­mark

(ak­tiv jord­bru­ka­re, rf och vat­ten­rätts­li­ga sam­man­slut­ning­ar)
blan­kett 262 + som bi­la­ga:

Av­tal om sköt­sel av jord­bruksna­tu­rens bio­lo­gis­ka mång­fald och land­ska­pet

(ak­tiv jord­bru­ka­re och rf)
blan­kett 253 + som bi­la­ga:

Ny sökande

Kom ihåg att läm­na in ock­så blan­ket­ter­na ne­dan en­ligt be­hov, om du för förs­ta gång­en an­sö­ker om av­tal och inte ti­di­ga­re har sökt and­ra jord­bru­kar­stöd:•101A blan­kett för ba­s­upp­gif­ter om gårds­bruksen­he­ten. Läm­na in blan­ket­ten till lands­bygds­nä­rings­myn­dig­he­ten el­ler NTM-cen­tra­len för den kom­mun där gårds­bruksen­he­ten är be­lä­gen se­nast den sis­ta da­gen för in­läm­nan­det av den sam­la­de stö­dan­sö­kan.

Skötselplanens innehåll

Foga en sköt­sel­plan till an­sö­kan om mil­jö­av­tal.

Pla­nen ska in­ne­hål­la minst föl­jan­de upp­gif­ter:

1) en be­döm­ning av pro­jek­tets verk­ning­ar för mil­jön el­ler land­ska­pet och må­len för sköt­seln.

2) en all­män be­skriv­ning av det pla­ne­ra­de pro­jek­tet ut­i­från vil­ken det går att be­dö­ma om det på om­rå­det finns na­tur- el­ler land­skap­s­vär­den el­ler om om­rå­det är av be­ty­del­se för vat­ten­skyd­det som hän­för sig till jord­bru­ket.

3) en kar­ta över pla­ne­rings­om­rå­det

  1. som vi­sar de nya skif­te­nas grän­ser och lä­ge på grund­kar­tan.
  2. som vi­sar änd­ring­en el­ler gräns­kor­ri­ge­ring­en av bas­skif­tet, om ett skif­te som är fö­re­mål för av­ta­let har de­lats, sla­gits sam­man el­ler dess gräns kor­ri­ge­rats un­der året för an­sö­kan om av­tal.

Var nog­grann med hur du fast­stäl­ler av­tals­skif­tet på kar­tan. Om du har fast­ställt av­tals­skif­tet orik­tigt för­an­le­der det are­al­fel vid över­vak­ning­en. Vid över­vak­ning­en kan det vara svårt att ve­ri­fi­e­ra skif­tes­grän­ser­na, om det inte går att ur­skil­ja tyd­li­ga grän­ser i ter­räng­en. Du kan för­hind­ra are­al­fel ge­nom att mär­ka ut av­tals­om­rå­de­na på ett be­stän­digt sätt i ter­räng­en el­ler ge­nom att mä­ta dem med GPS in­nan du slu­ter av­ta­let.

4) en sköt­sel­plan som in­ne­hål­ler spe­ci­fi­ce­ra­de an­lägg­nings-, sköt­sel- och and­ra åt­gär­der en­ligt skif­te för vart och ett av­tals­år och tid­ta­bel­len för ge­nom­fö­ran­de av dem år­li­gen samt en re­do­gö­rel­se för hur åt­gär­der­na bi­drar till att de mål som satts upp för av­ta­let nås.

De åt­gär­der som in­går i mil­jö­av­ta­let ska i en­lig­het med må­len för av­tals­typ­en fo­ku­se­ra på ett sys­te­ma­tiskt främ­jan­de av om­rå­dets mång­falds- el­ler land­skap­s­vär­den el­ler vat­ten­skydd och en mål­in­rik­tad för­bätt­ring av om­rå­dets be­skaf­fen­het. Åt­gär­der­na ska un­der­byg­gas kva­li­ta­tivt med tan­ke på må­len för om­rå­dets mil­jö­skydd el­ler sköt­seln av na­tur- el­ler land­skap­s­vär­de­na. I ett av­tal om sköt­sel av jord­bruksna­tu­rens mång­fald och land­ska­pet kan en­bart åt­gär­der som mo­ti­ve­rats med för­bätt­ring av om­rå­dets be­skaf­fen­het över­skri­da kra­vet på be­va­ran­de av jord­bruks­mar­ken som be­trak­tas som bas­ni­vå. Pre­sen­te­ra de år­li­ga åt­gär­der­na i pla­nen och mo­ti­ve­ra hur de för­vän­tas för­bätt­ra om­rå­dets na­tur- el­ler land­skap­s­vär­den. För­bätt­ran­de av na­tur­vär­de­na är oli­ka åt­gär­der som gyn­nar artur­va­let och na­tur­typ­er­na.

På­bör­ja åt­gär­der­na på vart och ett skif­te som in­går i av­ta­let det förs­ta av­tals­året, om den god­kän­da pla­nen inte för­ut­sät­ter nå­got an­nat.
Om du an­sö­ker om av­tal för ett om­rå­de som in­går i nät­ver­ket Na­tu­ra 2000, ett na­tur­skydds­om­rå­de el­ler nå­got an­nat om­rå­de som är skyd­dat med stöd av lag­stift­ning krävs det av dig att de åt­gär­der som vid­tas i om­rå­det över­skri­der de sköt­sel­åt­gär­der som för­ut­sätts i lag­stift­ning­en och att det inte be­ta­las el­ler har be­ta­lats er­sätt­ning för åt­gär­der­na i av­ta­let via nå­gon an­nan lag­stift­ning.

Ett mil­jö­av­tal kan inte in­ne­hål­la åt­gär­der som re­dan be­ta­las an­nat stöd från EU el­ler ett na­tio­nellt stöd­sys­tem el­ler åt­gär­der som du mås­te vid­ta på grund­val av an­nan lag­stift­ning.

5) en ko­pia av sköt­sel­dag­bo­ken el­ler av de skif­tes­vi­sa an­teck­ning­ar­na för en ti­di­ga­re av­tals­pe­ri­od, om det om­rå­de som av­ta­let öns­kas gäl­la el­ler en del av det ti­di­ga­re har in­gått i ett av­tal som krävt en plan och det har va­rit ett vill­kor för av­ta­let i frå­ga att sköt­sel­dag­bok ska föras.

4. Avtal om skötsel av våtmark

Våt­mar­ker­na kom­plet­te­rar vat­ten­vårds­åt­gär­der­na på åk­rar när det gäl­ler att mins­ka be­last­ning­en från jord­bruk. Våt­mar­ker­nas be­ty­del­se som in­sat­ser som för­bätt­rar vatt­nets sta­tus kan lo­kalt vara be­ty­dan­de.

Åt­gär­den främ­jar den bio­lo­gis­ka mång­fal­den i od­lings­mar­ker­na och land­ska­pet. Våt­mar­ker­na och få­ror som ef­ter­lik­nar få­ror i na­tur­till­stånd gör livsmil­jö­er­na i od­lings­om­rå­de­na mång­si­di­ga­re och ska­par om­väx­ling i land­ska­pet. Jord­bruks­om­rå­de­na blir art­ri­ka­re, an­ta­let in­di­vi­der ökar och vilt-, fisk- och kräft­hus­håll­ning­en gag­nas.

Du kan ge­nom­fö­ra åt­gär­den i av­rin­nings­om­rå­de­na för t.ex. så­da­na vat­ten­drag som kon­sta­te­rats i för­valt­nings­pla­ner för vat­ten­om­rå­den där du ge­nom åt­gär­den i be­ty­dan­de ut­sträck­ning och än­da­måls­en­ligt kan mins­ka den be­last­ning på vat­ten­drag som jord­bru­ket står för och/el­ler öka den bio­lo­gis­ka mång­fal­den i jord­bruks­om­rå­de­na samt främ­ja vilt-, fisk- och kräft­hus­håll­ning­en.

Våt­mar­ker är till en del per­ma­nent täck­ta av vat­ten, me­dan över­sväm­nings­om­rå­den kanske är täck­ta av vat­ten bara en del av året. Ge­men­samt för dem är att de bin­der fas­ta par­tik­lar och nä­rings­äm­nen, fun­ge­rar som mil­jö­er där bland an­nat fåg­lar kan häcka och äta samt bi­drar till en stör­re mång­for­mig­het i jord­bruks­land­ska­pet. Få­ror som lik­nar få­ror i na­tur­till­stånd kan re­stau­re­ras en­ligt prin­ci­per­na för na­tur­en­lig vat­ten­bygg­nad. Av­tals­om­rå­det om­fat­tar för­utom våt­mar­ker, över­sväm­nings­om­rå­den och istånd­sat­ta få­ror ock­så så­da­na skydds­om­rå­den som är nöd­vän­di­ga för sköt­seln av dem.

Ob­jekt som god­känns in­gå i av­ta­let

Av­tal om sköt­sel av våt­mark kan du sö­ka för en våt­mark, ett över­sväm­nings­om­rå­de el­ler en are­al som upp­tas av en få­ra som åter­ställts i na­tur­en­ligt skick och som är fö­re­mål för sköt­sel­åt­gär­der samt för kant­om­rå­den som är till­räck­li­ga med hän­syn till sköt­seln. Du kan upp­ge och skö­ta kant­zo­ner­na på ba­sis av bred­den an­ting­en som skydds­rem­sor el­ler skydds­zo­ner som in­går i mil­jö­för­bin­del­sen el­ler som ett om­rå­de som in­går i av­tals­om­rå­det. Med en och sam­ma an­sö­kan kan du an­sö­ka om många slag av våt­marks­typ­er el­ler våt­mar­ker.

Av­tal om sköt­sel av våt­mark kan du ock­så sö­ka för ett ob­jekt som:

1) har an­lagts med hjälp av stöd/er­sätt­ning för icke-pro­duk­ti­va in­ve­ste­ring­ar.
2) har om­fat­tats av ett un­der en ti­di­ga­re pro­gram­pe­ri­od in­gång­et av­tal om våt­mark. se­di­men­te­rings­bas­säng el­ler ett spe­ci­al­stöds­av­tal om sköt­sel av mång­funk­tio­nell våt­mark.
3) ut­gör en li­ten våt­mark el­ler över­sväm­nings­åker och har om­fat­tats av ett un­der en ti­di­ga­re pro­gram­pe­ri­od in­gång­et spe­ci­al­stöds­av­tal om främ­jan­de av na­tu­rens mång­fald och land­ska­pet.
4) har an­lagts med an­nan fi­nan­si­e­ring och upp­fyl­ler vill­ko­ren för er­sätt­nings­be­rät­ti­gan­de våt­marks­pro­jekt som kan be­ta­las er­sätt­ning för icke­pro­duk­ti­va in­ve­ste­ring­ar.

Du kan inte an­sö­ka om av­tal för sköt­sel av våt­mark för:

God­kän­nan­det av an­sö­kan om av­tal byg­ger på NTM-cen­tra­ler­nas be­hovs­pröv­ning. När man vid NTM-cen­tra­ler­na be­dö­mer än­da­måls­en­lig­he­ten för det ob­jekt som an­ges i an­sö­kan och för ob­jek­tets sköt­sel­plan be­ak­tar man hur sköt­seln av ob­jek­tet för­vän­tas in­ver­ka på jord­bru­kets vat­ten­vårds­mål och/el­ler bio­lo­gis­ka mång­falds­mål, sköt­selns kost­nads­ef­fek­ti­vi­tet och de ovan an­giv­na av­gräns­ning­ar­na. Ef­ter att mil­jö­av­ta­let har god­känts ut­gör din av­tals­are­al inte läng­re mark som an­vänds för jord­bruk.

Ge­nom sköt­seln av av­tals­are­a­len bi­drar du till att mins­ka den be­last­ning som jord­bru­ket or­sa­kar på vat­ten­drag el­ler för­bätt­rar den bio­lo­gis­ka mång­fal­den i livsmil­jö­er i jord­bruks­om­rå­den med en­si­dig na­tur. Våt­mar­ken kan du ock­så ha som en re­ser­vo­ar för be­vatt­nings­vat­ten, som en na­tur­fo­der­damm vid fisk­od­ling el­ler som en plats för kräf­t­od­ling el­ler ock­så kan du an­vän­da den för re­kre­a­tions­bruk. Sköt­sel­åt­gär­der­na ge­nom­för du en­ligt den god­kän­da pla­nen och må­len.

De år­li­ga sköt­sel­åt­gär­der­na för våt­mark kan vara bl.a. föl­jan­de:

Vid sköt­seln av få­ror som re­stau­re­rats till na­tur­lik­nan­de till­stånd an­sva­rar du för

Från över­sväm­nings­om­rå­den av­lägs­nar du växt­lig­het vid be­hov el­ler så­da­na jord­par­tik­lar som se­di­men­te­rats i dem.

Djur får gå på bete på av­tals­om­rå­det, om det inte är till ska­da för den bio­lo­gis­ka mång­fal­den el­ler vat­ten­skyd­det och inte ger upp­hov till ero­sion.

För in sköt­sel­åt­gär­der­na i sköt­sel­dag­bo­ken el­ler skif­tes­bok­fö­ring­en var­je år i frå­ga om samt­li­ga åt­gär­der.

I sköt­sel­pla­nen kan man i sam­band med hand­lägg­ning­en av an­sö­kan inte god­kän­na åt­gär­der som kan be­dö­mas med­fö­ra olä­gen­he­ter ut­an­för åt­gärds­om­rå­det, t.ex. en för­säm­rad drä­ne­rings­si­tu­a­tion på od­la­de åk­rar el­ler för Na­tu­ra 2000-om­rå­den, ar­ter som upp­räk­nas i bi­la­gor­na 2, 4 och 5 till ha­bi­tat­di­rek­ti­vet, ar­ter som upp­räk­nas i bi­la­ga 1 till få­gel­di­rek­ti­vet, ho­ta­de ar­ter el­ler ho­ta­de na­tur­typ­er.

5.  Avtal om skötsel av jordbruksnaturens biologiska mångfald och landskapet

Åt­gär­den är ett skif­tes­spe­ci­fikt mil­jö­av­tal som främ­jar den bio­lo­gis­ka mång­fal­den och land­ska­pet. Åt­gär­den syf­tar till att upp­rätt­hål­la och främ­ja den bio­lo­gis­ka mång­fal­den och land­skaps­vår­den i jord­bruksmil­jö­er. Åt­gär­den ska­par för­ut­sätt­ning­ar för att or­ga­ni­se­rat främ­ja jord­bruks­om­rå­de­nas livsmil­jö­er som krä­ver sköt­sel, en mång­si­dig art­sam­man­sätt­ning som är ut­mär­kan­de för dem och jord­bruks­om­rå­de­nas land­skap­s­vär­den. Må­let är att sköt­seln ska om­fat­ta en så stor del som möj­ligt av de vård­bio­to­per som klas­sas som vär­de­ful­la, att öka den sam­man­lag­da are­a­len sköt­ta vård­bio­to­per och na­tur­be­ten, att upp­rätt­hål­la och främ­ja kva­li­te­ten på sköt­seln och att be­va­ra ho­ta­de ar­ter. Med åt­gär­den kan du dess­utom främ­ja land­skaps- och mång­falds­vär­de­na på åk­rar­nas kant­om­rå­den.

Om­rå­den som god­känns in­gå i av­ta­let

Du kan ge­nom­fö­ra åt­gär­den på

Din sköt­sel­plan ska främ­ja om­rå­dets na­tur- el­ler land­skap­s­vär­den och vara än­da­måls­en­lig med tan­ke på ett håll­bart nytt­jan­de av na­tur­till­gång­ar­na och mil­jöns till­stånd.

Med vård­bio­top av­ses tor­räng­ar, äng­ar, strand­äng­ar, löv­äng­ar, hag­mar­ker, skogs­be­ten el­ler he­dar som upp­vi­sar tyd­li­ga teck­en på ti­di­ga­re be­tes­drift el­ler an­vänd­ning av om­rå­det till pro­duk­tion av fo­der för bo­skap.

På strand­äng­ar där be­tes­drift in­leds ska det fin­nas kvar ar­ter som är ut­mär­kan­de för strand­äng­ar, och om­rå­det ska ha för­ut­sätt­ning­ar att åter­gå till strand­äng.
Ett skogs­be­te är en vård­bio­top, om

Ut­över de ovan nämn­da be­trak­tas som skogs­be­ten ock­så gam­mal björk­skog som upp­kom­mit ge­nom sved­je­bruk och för vil­ken björk­do­mi­nans samt så­da­na sten­hö­gar som hän­för sig till sved­je­bruk är ty­pis­ka, samt skog som ta­gits ur bruk för be­tes­gång, när de har en lång his­to­ria av be­tes­drift och kan re­stau­re­ras till skogs­be­ten som upp­fyl­ler för­ut­sätt­ning­ar­na.

Med na­tur­be­ten av­ses be­tes­mark som inte ut­gör åker och som an­vänds för att pro­du­ce­ra fo­der för bo­skap och i sitt nu­va­ran­de till­stånd inte kan klas­sas som vård­bio­top el­ler som vård­bio­top som ska istånd­sät­tas. När det gäl­ler na­tur­be­ten kan man in­gå av­tal om sköt­sel av jord­bruksna­tu­rens mång­fald och land­ska­pet, om det på om­rå­det finns så­da­na na­tur- el­ler land­skap­s­vär­den som skil­jer sig från den öv­ri­ga om­giv­ning­en och som kan främ­jas ge­nom be­tes­gång. Na­tur­be­tet ska lig­ga i en land­skaps­hel­het i jord­bruksmil­jö. Som na­tur­be­ten be­trak­tas nu ock­så kant­zo­ner och åker­hol­mar vars na­tur- och land­skap­s­vär­den sköts ge­nom be­tes­gång el­ler röj­ning och slåt­ter.

Kant­zo­ner­na ska lig­ga i jord­bruksmil­jö ut­an­för åker mel­lan åker och skog, mel­lan åker och väg el­ler mel­lan åker och vat­ten­drag. Kant­zo­ner­na kan vara i ge­nom­snitt högst 20 me­ter bre­da, men av land­skaps­skäl kan ett om­rå­de mel­lan åker och vat­ten­drag el­ler mel­lan åker och väg som sköts ge­nom röj­ning vara i ge­nom­snitt högst 40 me­ter brett. Så­da­na skogs­hol­mar på åker­om­rå­den som ska skö­tas ge­nom röj­ning el­ler slåt­ter får vara högst en hek­tar sto­ra. Om kant­zo­nen sköts ge­nom be­tes­gång, dvs. det är frå­gan om na­tur­be­te, kan om­rå­det vara bre­da­re än 20 el­ler 40 me­ter. Till ett na­tur­be­te­s­om­rå­de kan man inte foga så­da­na om­rå­den vars na­tur- el­ler land­skap­s­vär­den inte gyn­nas med hjälp av be­tes­gång.

Om­rå­den som du inte kan an­sö­ka om av­tal för är bl.a. od­la­de gräs­mat­tor, om­rå­den som an­vänds som träd­gård el­ler park och vid­sträck­ta sam­man­häng­an­de kala berg. Till pla­nen kan du som åt­gär­der inte hel­ler läg­ga till be­va­ran­de, un­der­håll el­ler re­stau­re­ring av la­dor. Av­ta­len kan inte gäl­la ob­jekt där det sak­nas tyd­li­ga för­ut­sätt­ning­ar att ge­nom sköt­sel­åt­gär­der­na fram­gångs­rikt främ­ja art­ri­ke­do­men i jord­bruksmil­jön el­ler land­ska­pet. Inte hel­ler kan av­ta­len gäl­la ob­jekt som i förs­ta hand an­vänds för skogs­bruk. En ex­ak­ta­re för­teck­ning över ob­jek­ten in­går i av­tals­vill­ko­ren (på Livs­me­del­ver­kets webb­plats www.livs­me­dels­ver­ket.fi/jord­bru­kar­gui­der → Vill­kor för mil­jö­av­tal).

Sköt­sel av av­tals­ob­jek­tet

Sköt och istånd­sätt av­tals­om­rå­det i en­lig­het med en se­pa­rat plan som god­känts. De sköt­sel­åt­gär­der som god­känts i pla­nen ska främ­ja åt­gär­dens syf­ten och vara till­räck­li­ga för att sä­ker­stäl­la att sköt­seln är hög­klas­sig. Med sköt­sel­åt­gär­der­na be­va­rar el­ler främ­jar du så­da­na na­tur- el­ler land­skap­s­vär­den i av­tals­om­rå­det som av­vi­ker från det or­di­nä­ra ge­nom att vår­da om­rå­den el­ler ob­jekt som är vik­ti­ga för djur- och växt­ar­ter­nas be­va­ran­de och för­ök­ning samt för od­lings­land­ska­pet. De åt­gär­der du ge­nom­för ska grun­da sig på den lo­ka­la na­tu­rens för­ut­sätt­ning­ar, och vid ge­nom­fö­ran­det ska du fäs­ta upp­märk­sam­het på re­gi­o­na­la sär­drag, land­ska­pet och kul­tur­tra­di­tio­nen.

Pla­ne­ra och ge­nom­för åt­gär­der­na för sköt­seln av ett om­rå­de som klas­sats som vård­bio­top och sköt­seln av fö­re­koms­ten av en ho­tad art så att de först och främst gag­nar den bio­lo­gis­ka mång­fal­den i jord­bruksna­tu­ren. På ob­jekt av and­ra slag kan vår­den av land­ska­pet vara ditt pri­mä­ra mål. I av­ta­let kan du in­klu­de­ra så­da­na kon­struk­tio­ner som an­kny­ter till går­dens od­lings­his­to­ria, forn­min­nen och de­ras närom­giv­ning. Som tra­di­tio­nel­la kon­struk­tio­ner och an­lägg­ning­ar som an­kny­ter till bo­skaps­sköt­seln be­trak­tas bl.a. sten­gärds­går­dar, sten­rö­sen, gärds­går­dar, por­tar, grin­dar, oli­ka ställ­ning­ar för tork­ning av hö, så­som häs­sjor, vål­mar och stack­ar, samt kre­a­turs­bro­ar och damm­kon­struk­tio­ner vid kär­räng­ar. När du istånd­sät­ter kon­struk­tio­ner ska du be­va­ra lo­ka­la typ­lös­ning­ar och i mån av möj­lig­het an­vän­da ur­sprung­li­ga ma­te­ri­al och ar­bets­me­to­der.

Om det är känt att det inom om­rå­det finns en fö­re­komst­plats för en ho­tad växt- el­ler djur­art som av­ses i na­tur­vård­sla­gen el­ler en djur­art som krä­ver strikt skydd en­ligt bi­la­ga IV a till ha­bi­tat­di­rek­ti­vet, el­ler om av­tals­om­rå­det in­går i ett Na­tu­ra 2000-om­rå­de, ska de pla­ne­ra­de sköt­sel­åt­gär­der­na för av­tals­om­rå­det läm­par sig för de ar­ter som är an­led­ning­en till skyd­det.

Sköt­sel­åt­gär­der på vård­bio­to­per och na­tur­be­ten

Sköt­sel­åt­gär­der­na kan om­fat­ta bland an­nat be­tes­gång, slåt­ter, löv­täkt, av­lägs­nan­de av främ­man­de ar­ter och röj­ning av bus­kar och träd.

Fäst upp­märk­sam­het på att be­tes­tryck­et på ob­jek­tet är lämp­ligt. Ett lämp­ligt be­tes­tryck, dvs. djuran­ta­let på en viss are­al un­der be­tes­sä­song­en, ska fast­stäl­las från fall till fall. Du kan ge dju­ren mi­ne­ra­ler och vi­ta­mi­ner, om fos­fo­r­in­ne­hål­let i dem är li­tet och an­vänd­ning­en av pre­pa­ra­ten inte med­för över­göd­ning av om­rå­det. Om ob­jek­tet är käns­ligt för över­göd­ning, kan man när av­ta­let in­gås sti­pu­le­ra yt­ter­li­ga­re åt­gär­der, till ex­em­pel vis­sa plat­ser där mi­ne­ra­ler­na och vi­ta­mi­ner­na ges, el­ler krä­va att ut­fod­rings­stäl­let täcks.

Ge­nom­för be­tes­gång­en så att den inte med­för skad­lig över­göd­ning av växt­lig­he­ten i om­rå­det el­ler mar­kero­sion. Av­skilj den vård­bio­top där be­tes­gång ska ske, el­ler det om­rå­de som ska istånd­sät­tas som vård­bio­top från and­ra be­tes­val­lar med ett stäng­sel. NTM-cen­tra­len kan från fall till fall tillå­ta be­tes­gång i vård­bio­to­per som ut­görs av gam­la nä­rings­fat­ti­ga val­lar, t.ex. i sam­band med val­lar som ut­gör na­tur­vårds­åker el­ler skydds­zo­ner, om av­tals­om­rå­det inte är käns­ligt för över­göd­ning. An­pas­sa an­ta­let djur på en viss be­te­s­are­al på vård­bio­to­per och på na­tur­be­ten så att dju­ren i hu­vud­sak kla­rar sig på be­tet utan till­skotts­fo­der, el­ler ord­na be­tes­ro­ta­tio­nen så att när ett om­rå­de är av­be­tat flyt­tas dju­ren till ett an­nat. NTM-cen­tra­len kan från fall till fall tillå­ta att kal­var ut­fod­ras fr.o.m. 1.8. An­vänd inte vård­bio­to­per en­bart som natt­be­te.

Dess­utom kan du till­gri­pa and­ra sär­skil­da sköt­sel­me­to­der, t.ex. hyg­ges­brän­ning. Den slag­na växt­lig­he­ten ska du fors­la bort, om inte den god­kän­da pla­nen på goda grun­der för­ut­sät­ter nå­got an­nat.

Om ditt av­tals­om­rå­de be­står av kant­zo­ner el­ler åker­hol­mar ska du slå el­ler rö­ja dem minst vart­an­nat år. Ock­så av­lägs­nan­de av främ­man­de växt­ar­ter kan in­gå i sköt­sel­åt­gär­der­na.

6. Avtal om åker för tranor, gäss och svanar

Det här av­ta­let kan du inte an­sö­ka om år 2019.

Åt­gär­den är ett skif­tes­spe­ci­fikt mil­jö­av­tal som främ­jar den bio­lo­gis­ka mång­fal­den. Ge­nom åt­gär­den främ­jas sam­man­jämk­ning­en av tra­nors, gäss och sva­nars fö­do­an­skaff­ning med åker­bru­ket på om­rå­den där de här fåg­lar­na re­gel­bun­det sam­las, ex­em­pel­vis be­ty­dan­de mat-, flytt- och rast­om­rå­den. Syf­tet är att di­ri­ge­ra fö­re­koms­ten av fåg­lar på åkerslät­ter i sam­lings­om­rå­de­na ge­nom att er­bju­da växt­be­stånd som lock­ar fåg­lar­na samt ut­fod­ring. Ge­nom åt­gär­den för­sö­ker du mins­ka de skör­deska­dor som mass­för­e­koms­ter­na or­sa­kar och sä­ker­stäl­la att växt­lig­het som är lämp­lig för fåg­lar­na fö­re­kom­mer på vik­ti­ga sam­lings­om­rå­den.

Av­tal som om­fat­tar mat-, flytt- och rast­om­rå­den för fåg­lar ska in­ne­fat­ta od­ling av ett växt­be­stånd som är lämp­ligt för de flytt­fåg­lar som man vill gyn­na, och växt­be­stån­det ska pro­du­ce­ra fröskörd. Av­ta­let bör ock­så in­be­gri­pa att om­rå­det görs at­trak­ti­va­re för fåg­lar ge­nom ut­fod­ring.

In­rät­tan­de av av­tals­om­rå­de

På av­tals­om­rå­dets mit­ters­ta de­lar el­ler på nå­gon an­nan plats i av­tals­om­rå­det som un­der­lät­tar fåg­lar­nas land­ning ska du an­läg­ga ett vall­om­rå­de el­ler vall­rem­sor som om­ges av korn. Yt­terst ska det fin­nas ett hav­re­be­stånd, ef­ter­som fåg­lar­na inte tyck­er lika bra om hav­re. An­lägg växt­be­stån­det och ge­nom­för ut­fod­ring­en så att fåg­lar lock­as till av­tals­om­rå­det i stäl­let för till när­be­läg­na od­ling­ar. An­lägg växt­be­stån­det i skör­de­pro­duk­tions­syf­te med hjälp av en sed­van­lig till­räck­lig ut­sä­des­mängd. Växt­be­stån­det ska göds­las och skö­tas så att det har för­ut­sätt­ning­ar att pro­du­ce­ra skörd. Om bas­skif­tet grän­sar till ett vat­ten­drag, ska du på den skif­tes­kant som vet­ter mot vat­ten­dra­get läm­na en i ge­nom­snitt åt­min­sto­ne tre me­ter bred skydds­rem­sa. Skydds­rem­san ska vara täckt av fler­årig vall-, gräs- el­ler ängs­växt­lig­het.

Be­ak­ta att göds­lings­be­gräns­ning­ar­na i sam­band med mil­jö­för­bin­del­sens mi­ni­mi­krav för an­vänd­ning av göd­sel­me­del mås­te föl­jas vid göds­ling­en av av­tals­om­rå­det. Var sär­skilt upp­märk­sam med be­kämp­ning­en av flyg­hav­re och and­ra mot­sva­ran­de be­svär­li­ga ogräs som sprids med fåg­lar.

An­lägg växt­be­stån­det se­nast 30.6 med en frö­bland­ning av fler- el­ler ett­åri­ga vall­väx­ter och med spann­mål. Be­ak­ta de an­grän­san­de skif­te­na när du pla­ce­rar ut vall­rem­sor­na. Det lö­nar sig inte att an­läg­ga en vall­rem­sa in­vid skif­ten som an­vänds för pro­duk­tion. Ett­åri­ga växt­be­stånd som pro­du­ce­rar frö ska du an­läg­ga år­li­gen. Du kan an­läg­ga vall­be­stån­det re­dan det fö­re­gå­en­de året till­sam­mans med skydds­säd el­ler nå­gon an­nan skydds­grö­da el­ler ge­nom in­sådd i stub­ben. Ock­så ti­di­ga­re an­lag­da vall­om­rå­den samt val­lar som ut­veck­lat art­ri­ke­dom god­känns. Det är bra om om­rå­det grän­sar till ett vat­ten­drag el­ler ut­falls­di­ke, så att fåg­lar­na har möj­lig­het att dricka.

Sköt­sel av av­tals­om­rå­det

Bär­ga el­ler slå det an­lag­da växt­be­stån­det på hös­ten så att det blir lät­ta­re för fåg­lar­na att an­vän­da om­rå­det som mat­plats. Slå vall­be­stån­det var­je år se­nast 30.8. När slåt­ter­tid­punk­ten väljs och slåt­tern ge­nom­förs ska du be­ak­ta de vil­da ar­ter­nas lev­nads­för­hål­lan­den så att fåg­lar­nas häck­ning och dägg­dju­rens ung­ar inte även­ty­ras. Slåt­ter­res­ter­na får du föra bort och ut­nytt­ja eko­no­miskt. Du får bär­ga vall­skörd un­der den van­li­ga skör­de­ti­den. Trös­ka kor­net fö­re den and­ra växt­lig­he­ten och styr en del av spann­må­len på mar­ken. Det re­kom­men­de­ras att kor­net trös­kas fö­re de om­gi­van­de skif­te­na. Skif­tets kant där det väx­er hav­re kan du trös­ka un­der nor­mal trösk­nings­tid.

En skydds­rem­sa som grän­sar till ett vat­ten­drag får du var­ken be­ar­be­ta, göds­la el­ler be­hand­la med växt­skydds­me­del. Du får bry­ta upp och för­nya växt­be­stån­det vid ex­cep­tio­nellt svå­ra ogräs­an­grepp.

För in de ut­för­da åt­gär­der­na i de skif­tes­vi­sa an­teck­ning­ar­na.

7. Avtal om uppfödning av lantraser

Det här av­ta­let kan du inte an­sö­ka om år 2019. 

Djur som god­känns in­gå i av­ta­let

Du kan an­sö­ka om av­tal för öst­finsk, väst­finsk och nord­finsk bo­skap, fins­ka lantras­får, ålands­får, ka­ja­na­lands­får, fins­ka lantras­get­ter, fins­ka häs­tar och lantras­höns. Du för­bin­der dig att på din gård un­der hela av­tals­pe­ri­o­den fö­da upp det an­tal lantras­djur som nämns i av­ta­let och för­ö­ka ra­sen i frå­ga.
Av­tals­dju­ren ska vara iden­ti­fi­e­ra­de och hö­ra till ett till­för­lit­ligt kon­troll- el­ler re­gi­stre­rings­sys­tem av vil­ket dju­rens här­stam­ning fram­går. Dju­ren ska vara ren­ra­si­ga. Du kan an­sö­ka om av­tal för djur av bå­de han- och hon­kön. Höns och tup­par ska vara minst ett halvt år gam­la och nöt­kre­a­tur, får och get­ter minst ett år gam­la vid in­gång­en av av­tals­pe­ri­o­den. En finsk häst ska vid av­tals­pe­ri­o­dens bör­jan vara in­förd i re­gist­ret över fins­ka häs­tar och an­ting­en vara ett avels­sto som fö­lat, be­täckts el­ler in­se­mi­ne­rats un­der det fö­re­gå­en­de året el­ler en stam­boks­hingst. Du kan an­sö­ka om av­tal om du har:

Se­pa­ra­ta av­tal in­gås för var­je lant­ras, dock så att alla får­ra­ser och alla nöt­kre­a­turs­ra­ser kan om­fat­tas av ett och sam­ma av­tal.
Av­tal kan in­gås om djur som ägs el­ler be­sitts av sö­kan­den el­ler den­nes fa­mil­je­med­lem. De djur som an­sökts om att in­gå i av­ta­let ska vara i sö­kan­dens el­ler den­nes fa­mil­je­med­lems be­sitt­ning hela för­bin­del­se­pe­ri­o­den.

Om ett av­tals­djur dör, ut­mönst­ras el­ler inte för­mår pro­du­ce­ra av­kom­ma mås­te du er­sät­ta det med ett an­nat djur av sam­ma ras som upp­fyl­ler vill­ko­ren i mil­jö­av­ta­let. Upp­gif­ter­na om er­sat­ta och ut­mönst­ra­de djur samt det er­sät­tan­de dju­rets här­stam­nings­be­vis ska ges in till nä­rings-, tra­fik- och mil­jö­cen­tra­len se­nast 15 ar­bets­da­gar från det att det er­sät­tan­de dju­ret kom till går­den. Om upp­gif­ter om er­sät­tan­det inte ges in till NTM-cen­tra­len i tid, kan följ­den vara att du går mis­te on en del av stö­det.

Du kan ut­öka djuran­ta­let i av­ta­let det and­ra och tred­je av­tals­året un­der av­tals­pe­ri­o­den (inom ra­men för stats­an­sla­gen). Om du ut­ökar djuran­ta­let ef­ter det här, ska du an­sö­ka om ett nytt av­tal om de ny­till­kom­na dju­ren.

An­vänd av­tals­dju­ren till avel år­li­gen un­der av­tals­pe­ri­o­den. Häs­tar, nöt­kre­a­tur och get­ter ska pro­du­ce­ra av­kom­ma åt­min­sto­ne två gång­er un­der av­tals­pe­ri­o­den, får ska pro­du­ce­ra av­kom­ma åt­min­sto­ne tre gång­er un­der av­tals­pe­ri­o­den. Höns ska pro­du­ce­ra av­kom­ma år­li­gen un­der av­tals­pe­ri­o­den.

Se­nast en må­nad ef­ter av­tals­pe­ri­o­den slut ska du läm­na in till NTM-cen­tra­len en ut­red­ning på blan­kett 254 om hur av­tals­dju­ret har an­vänts till fort­plant­ning av ra­sen i frå­ga un­der av­tals­pe­ri­o­den. Om ut­red­ning­en inte läm­nas in till NTM-cen­tra­len i tid, kan följ­den vara att du går mis­te om en del av stö­det.

8. Upprätthållande av ursprungssorter (åtgärd för bevarande av jordbrukets genresurser)

Det här av­ta­let kan du inte an­sö­ka om år 2019.

Må­let är att främ­ja dels skyd­det av lants­or­ter och gam­la ho­ta­de han­dels­sor­ter som är här­di­ga och har an­pas­sat sig till Fin­lands nord­li­ga kli­mat, dels be­va­ran­det av det fins­ka kul­tur­ar­vet.

Rätt till er­sätt­ning har bara så­da­na sor­ter som har god­känts som ur­sprungs­sor­ter i Fin­lands na­tio­nel­la lis­ta över sor­ter­na av lant­bruks­väx­ter. Lis­tan förs och upp­da­te­ras av Livs­me­dels­ver­ket.

Er­sätt­ning be­ta­las för kost­na­der­na för att upp­rätt­hål­la lants­or­ter och ho­ta­de gam­la han­dels­sor­ter, och änd­ra­de stam­mar av dem, av vall- och fo­der­väx­ter, strå­säd, rot­fruk­ter, ut­sä­de­spo­ta­tis, olje- och fi­ber­väx­ter samt grön­sa­ker. I er­sätt­ning be­ta­las 400 €/sort/år.

Av­tal­s­väx­ten ska upp­rätt­hål­las en­ligt kra­ven i Livs­me­dels­ver­kets be­slut om upp­rätt­hål­lan­de un­der hela den fem­åri­ga av­tals­pe­ri­o­den. Dess­utom ska du på din gård lag­ra och för­va­ra en så­nings­dug­lig mängd ut­sä­de av ur­sprungs­väx­ten som mot­sva­rar åt­min­sto­ne två års ut­sä­des­be­hov.

Livs­me­dels­ver­ket över­va­kar upp­rätt­hål­lan­det av sor­ter­na ut­i­från den bok­fö­ring som förs av en jord­bru­ka­re som in­gått av­tal.

Stö­den i den sam­la­de stö­dan­sö­kan 201926.3.2019