Åtgärder på nötkreatursgårdar
1.1. Nötkreaturens utfodring och skötsel
Djurskyddslagen 247/1996 med ändringar
5 § 1 mom
Djur som tagits om hand får inte lämnas utan skötsel eller överges. Djuren skall få tillräckligt med lämplig föda, dryck och annan behövlig skötsel. Djur som insjuknat skall få ändamålsenlig vård. Djurens välbefinnande och miljö skall kontrolleras tillräckligt ofta.
Srf 592/2010
6 § 2-4 mom
Förvaringsutrymmet för nötkreatur ska ha tillräckligt många dricksplatser. Vattenbehållarna, hoarna och vattningssystemen ska vara placerade i förvaringsutrymmet så att de är inom räckhåll för alla djur och
inte orsakar dem fara. Vattenbehållarna, hoarna och vattningssystemen ska vara lätta att hålla rena.
I lösdriftsstall ska det för varje påbörjat 10-tal mjölkkor finnas minst en vattenbehållare eller vattningssystem.
För andra djur än mjölkkor ska det för varje påbörjat 20-tal nötkreatur finnas minst en vattenbehållare eller vattningssystem, dock så att det finns minst två dricksanordningar i en grupp på över 10 nötkreatur. Om det i lösdriftsstallet används sådana vattenbehållare eller vattningssystem ur vilka flera nötkreatur kan dricka samtidigt, ska antalet dricksplatser motsvara det ovan avsedda antalet vattenbehållare eller vattningssystem. I kalla lösdriftsstall ska vattenbehållarna eller vattningssystemen kunna uppvärmas.
Nötkreatur som föds upp utomhus året om ska ha ändamålsenliga mat- och vattenbehållare. Vattenbehållarna eller vattningssystemen ska kunna uppvärmas om man inte på annat sätt kan säkerställa att dricksvattnet inte fryser utan håller en lämplig temperatur.
13 § 1-2 mom
Det foder som ges har en näringssammansättning som är lämplig för nötkreatur.
En kalv ska utfodras och ges att dricka minst två gånger om dagen. En sjuk eller skadad kalv ska hela tiden ha tillgång till färskt vatten. Vid varm väderlek ska dock alla kalvar ha tillgång till färskt vatten hela tiden. Nötkreaturens vattenbehållare och vattningssystem ska hållas rena. Urin och avföring får inte förorena fodret eller dricksvattnet.
1.2a, 1.2b och 1.2c Förbättrade av de förhållanden under vilka kalvarna hålls
Djurskyddslagen 247/1996 med ändringar
26 a § 1–2 mom.
Den som äger eller håller produktionsdjur ska föra bok över den medicinska behandling som getts produktionsdjuren och över antalet döda djur.
Bokföringen över den medicinska behandlingen av produktionsdjur som hålls för livsmedelsproduktion ska bevaras i minst fem år och bokföringen över antalet döda djur och bokföringen över den medicinska behandlingen av produktionsdjur som inte hålls för livsmedelsproduktion ska bevaras i minst tre år efter utgången av det år då den senaste anteckningen om ett djur gjordes i bokföringen. Bokföringen ska på
begäran visas upp för regionförvaltningsverket, kommunalveterinären, den tjänsteinnehavare som utövar tillsyn över hälsoskyddet i kommunen, polisen, besiktningsveterinären, gränsveterinären och djurskyddsövervakaren.
Lag medicinsk behandling av djur 387/2014
20 §
Djurets ägare eller innehavare är skyldig att föra journal över alla de läkemedel som ett produktionsdjur har behandlats med. Djurets ägare eller innehavare, till vilka en veterinär överlåter läkemedel i enlighet med 16 §, ska föra journal över alla de läkemedel som ett produktionsdjur behandlats med i ett system för uppföljning av hälsovården, om systemet har en sådan möjlighet, eller i något annat motsvarande elektroniskt system, från vilket uppgifterna kan överföras till systemet för uppföljning av hälsovården.
Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet utfärdas närmare bestämmelser om journalföringen, de uppgifter som ska antecknas i journalerna och i ett system för uppföljning av hälsovården eller i något annat elektroniskt system och hur länge uppgifterna ska bevaras.
Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar
1 § 4 mom
Djuret skall kunna resa sig på ett naturligt sätt i förvaringsutrymmet. Djur som hålls i samma utrymme skall kunna ligga ner samtidigt.
23 § 1 mom 7 punkten
Utan hinder av 7 § 1 och 2 mom. i djurskyddslagen är följande åtgärder som utförs på djur tillåtna: 7) avhorning av nötkreatur, får och getter genom kirurgi när åtgärden vidtas av en veterinär samt förstö ring av hornanlaget hos nötkreatur som är yngre än fyra veckor när åtgärden vidtas av en kompetent person.
Srf 592/2010
4 § 1 mom
Golvet i djurstallet ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Vid behov ska liggområdet för nötkreatur ströas.
7 §
Under två veckor gamla kalvar ska ha en väl ströad liggplats .
Kalvar som är äldre än åtta veckor får inte hållas i enskilda kättar, om det inte föreligger veterinärmedicinska skäl för det.
Om en kalv som är under åtta veckor gammal hålls i en ensambox, ska boxens väggar vara sådana att de tillåter ögonkontakt och direkt beröring med de andra nötkreaturen. Av veterinärmedicinska skäl kan en kalv dock hållas i en box med kompakta väggar. Boxen för en kalv som ska hållas i en ensambox ska ha minst samma bredd som kalvens mankhöjd och boxens längd ska vara minst kalvens längd mätt från mulspetsen till den bakre spetsen på tuber ischii (sittbenet) multiplicerat med 1.1.
För kalvar som föds upp i grupp ska det utrymme som kalvarna förfogar över vara sådant att djuren kan vända sig runt och utan svårigheter ligga ned. I boxen ska det fria utrymmet vara minst 1,5 kvadratmeter för varje kalv under 150 kilogram, minst 1,7 kvadratmeter för varje kalv minst 150 kilogram men under 220 kilogram och minst 1,8 kvadratmeter för varje kalv minst 220 kilogram.
12 § 3 mom
Kalvar får inte hållas uppbundna i bås, kättar eller andra konstruktioner annat än tillfälligt under högst en timme medan djuret utfodras eller sköts på annat sätt.
16 § 1 mom
Destruktion av hornanlagen hos en kalv som är yngre än fyra veckor är tillåten endast genom kall- eller varmbränning. De instrument eller anordningar som används vid bränningen ska hållas rena och funktionsdugliga.
1.3. Förbättrade av de förhållanden under vilka minst sex månader gamla nötkreatur hålls
Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar
1 § 4 mom
Djuret skall kunna resa sig på ett naturligt sätt i förvaringsutrymmet. Djur som hålls i samma utrymme skall kunna ligga ner samtidigt.
4 § 1 mom
Ett förvaringsutrymme för djur skall hållas rent.
8 §
Hälsan och det allmänna välbefinnandet hos ett djur i vård samt djurets renhet och den övriga kroppsvård djuret behöver ska ombesörjas.
Srf 592/2010
4 § 1 mom
Golvet i djurstallet ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett ndamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Vid behov ska liggområdet för nötkreatur ströas.
8 §
Båset ska vara tillräckligt långt och brett så att djuret kan stå och ligga ned på ett jämnt underlag. Den främre hälften av båset för en bunden ko, kviga och tjur ska ha helt golv.
1.4. Förbättrade förhållanden för nöt av hankön som är minst 12 månader
Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar
1 § 4 mom
Djuret skall kunna resa sig på ett naturligt sätt i förvaringsutrymmet. Djur som hålls i samma utrymme skall kunna ligga ner samtidigt.
4 § 1 mom
Ett förvaringsutrymme för djur skall hållas rent.
8 §
Hälsan och det allmänna välbefinnandet hos ett djur i vård samt djurets renhet och den övriga kroppsvård djuret behöver ska ombesörjas.
Srf 592/2010
4 § 1 mom
Golvet i djurstallet ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Vid behov ska liggområdet för nötkreatur ströas.
8 §
Båset ska vara tillräckligt långt och brett så att djuret kan stå och ligga ned på ett jämnt underlag. Den
främre hälften av båset för en bunden ko, kviga och tjur ska ha helt golv.
1.4a och 1.4b Betesgång och rastning för nötkreatur
Srf 592/2010
17 §
Mjölkkor samt kvigor som föds upp huvudsakligen för mjölkproduktion och som hålls uppbundna, ska under minst 60 dagar släppas på bete eller beredas någon annan ändamålsenlig plats för rastning under en period som börjar den 1 maj och slutar den 30 september. Rastningsplatsen ska vara minst 6 kvadratmeter per nötkreatur. Ytan ska dock alltid vara minst 50 kvadratmeter.
Regionförvaltningsverket kan bevilja befrielse från det krav att ordna bete eller en plats för rastning som avses i 1 mom., om produktionsenheten inte till sitt förfogande har lämplig betesmark, eller om någon annan ändamålsenlig plats för rastning inte rimligen kan ordnas, eller om uppfyllandet av kravet är oskäligt av orsaker som hänför sig till trafiken, terrängen eller avstånden. Befrielse beviljas för högst tre år åt gången, och den återkallas om förutsättningarna för beviljandet upphör.
1.5 a och 1.5b Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för nötkreatur I-II
Djurskyddslagen 247/1996 med ändringar
5 § 1 mom
Djur som tagits om hand får inte lämnas utan skötsel eller överges. Djuren skall få tillräckligt med lämplig föda, dryck och annan behövlig skötsel. Djur som insjuknat skall få ändamålsenlig vård. Djurens välbefinnande och miljö skall kontrolleras tillräckligt ofta.
Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar
1 § 4 mom
Djuret skall kunna resa sig på ett naturligt sätt i förvaringsutrymmet. Djur som hålls i samma utrymme skall kunna ligga ner samtidigt.
11 §
Om ett djur insjuknar eller skadas skall det omedelbart ges eller skaffas behörig vård. Ett sjukt eller skadat djur skall vid behov hållas skilt från andra djur i ett ändamålsenligt utrymme. Om sjukdomens eller skadans art så kräver, skall djuret avlivas eller slaktas.
Srf 592/2010
4 § 1 mom
Golvet i djurstallet ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Vid behov ska liggområdet för nötkreatur ströas.
7 §
Under två veckor gamla kalvar ska ha en väl ströad liggplats.
Kalvar som är äldre än åtta veckor får inte hållas i enskilda kättar, om det inte föreligger veterinärmedicinska skäl för det.
Om en kalv som är under åtta veckor gammal hålls i en ensambox, ska boxens väggar vara sådana att de tillåter ögonkontakt och direkt beröring med de andra nötkreaturen. Av veterinärmedicinska skäl kan en kalv dock hållas i en box med kompakta väggar. Boxen för en kalv som ska hållas i en ensambox ska ha minst samma bredd som kalvens mankhöjd och boxens längd ska vara minst kalvens längd mätt från mulspetsen till den bakre spetsen på tuber ischii(sittbenet) multiplicerat med 1,1. För kalvar som föds upp i grupp ska det utrymme som kalvarna förfogar över vara sådant att djuren kan vända sig runt och utan svårigheter ligga ned. I boxen ska det fria utrymmet vara minst 1,5 kvadratmeter för varje kalv under 150 kilogram, minst 1,7 kvadratmeter för varje kalv minst 150 kilogram men under 220 kilogram och minst 1,8 kvadratmeter för varje kalv minst 220 kilogram.
Åtgärder för svingårdar
2.1. Svinens utfodring och skötsel
Djurskyddslagen 247/1006 med ändringar
5 § 1 mom
Djur som tagits om hand får inte lämnas utan skötsel eller överges. Djuren skall få tillräckligt med lämplig föda, dryck och annan behövlig skötsel. Djur som insjuknat skall få ändamålsenlig vård. Djurens välbefinnande och miljö skall kontrolleras tillräckligt ofta.
Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar
4 § 1-2 mom
Ett förvaringsutrymme för djur skall hållas rent.
Förvaringsutrymmet och sådana anordningar i anslutning till detta som djurens hälsa och välbefinnande är beroende av skall inspekteras minst en gång om dagen. Fel som äventyrar djurens hälsa eller välbefinnande skall rättas till omedelbart, och om detta inte är möjligt skall andra behövliga åtgärder vidtas för att djurens hälsa och välbefinnande skall kunna tryggas till dess att felen rättas till.
9 § 1 mom
Ett djur i vård skall ges sådan föda och dryck av god kvalitet som är lämplig för djuret. Vid utfodringen skall djurets behov beaktas och det skall säkerställas att varje djur får tillräckligt med näring.
SRf 629/2012 med ändringar
6 § 2 mom
Om ventilationen i djurstallet i huvudsak baserar sig på mekanisk ventilation, skall det även vid eventuella fel i ventilationssystemet vara möjligt att åstadkomma en ventilation som är tillräcklig med tanke på djurens hälsa och välbefinnande. I ett mekaniskt ventilationssystem skall det vid behov finnas ett larmsystem som slår larm vid störningar i ventilationen. Larmsystemet måste prövas regelbundet.
7 § 2 mom
Förvaringsutrymmet för svin ska ha tillräckligt många dricksplatser. Vattenbehållarna, trågen och vattningssystemen ska vara placerade i förvaringsutrymmet så att de är inom räckhåll för alla djur och så att de inte skadar djuren.
15 §
Det foder som ges till svinen ska till näringssammansättningen vara lämpligt för svin och innehålla tillräckligt med energi. Svinen skall utfodras minst en gång per dag. Sinsuggor och gyltor skall dessutom ges tillräckligt med mättande och fiberrikt foder så att hungerkänslorna kan mättas och tuggbehovet tillgodoses.
De svin som hålls i grupp ska kunna äta samtidigt om inte foder ständigt står till buds eller om inte en automatisk utfodringsanordning som utfodrar ett svin åt gången används vid utfodringen. Suggor och gyltor som hålls i grupp måste utfodras så att varje djur får tillräckligt med foder även när det finns andra djur som konkurrerar om fodret.
Svin som är äldre än två veckor ska ha ständig tillgång till färskt och rent vatten i tillräcklig mängd. Svinens vattenbehållare och vattningssystem ska hållas rena. Det ska ses till att urin och avföring inte förorenar fodret eller dricksvattnet. Fodertråg som används för utfodring av svin ska överensstämma med kraven i punkt 3 i bilagan om inte foder ständigt står till buds.
2.2. Utevistelse för sinsuggor och gyltor
Författningsgrund: det finns ingen basnivå
2.3 Förbättrade förhållanden för sinsuggor och gyltor
Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar
1 § 4 mom
Djuret skall kunna resa sig på ett naturligt sätt i förvaringsutrymmet. Djur som hålls i samma utrymme skall kunna ligga ner samtidigt i sitt djurhållningsställe.
4 § 1 mom
Ett förvaringsutrymme för djur skall hållas rent.
SRf 629/2012 med ändringar
3 § 1–2 mom., 4–5 mom.
Svin skall hållas i grupp, om inte avskiljande från gruppen är befogat av veterinärmedicinska skäl eller på grund av aggressivt beteende hos djuren. Efter att orsaken undanröjts ska svinet återplaceras i gruppen.
En sugga eller en gylta får dock hållas avskilt från gruppen under en tid som börjar en vecka före beräknad tidpunkt för grisning och slutar fyra veckor efter följande betäckning eller inseminering som leder till dräktighet.
—
Svin som av veterinärmedicinska skäl eller på grund av aggressivt beteende hos djuren har avskilts från gruppen ska obehindrat kunna vända sig i sin individuella box, om inte något annat följer av veterinärmedicinska skäl.
Svin får inte hållas uppbundna med bindslen.
4 § 3-4 mom
I sitt förvaringsutrymme skall svinen kunna se andra svin och ha möjlighet till socialt samspel. Suggor och gyltor kan dock en vecka före grisningen och under grisningen förvaras så att de inte ser andra svin.
Djurstall, boxar, utrustning och anordningar som är avsedda för svinhållning ska hållas rena och vid behov kunna desinfekteras. Gnagare och andra skadedjur ska bekämpas i djurstall. I förvaringsutrymmet ska svinen ha skilda ligg-, foder- och gödselområden. Liggplatsen ska vara ren och torr och ha lämplig temperatur för svin, och vid behov vara lämpligt dränerad.
10 § (nya svinstallar och svinstallar som genomgått grundlig reparation 1.7.2013 eller senare)
I gruppboxar ska den sammanlagda fria golvytan vara minst 2,25 kvadratmeter per sugga och minst 1,64 kvadratmeter per gylta. Av den sammanlagda golvytan ska minst 1,3 kvadratmeter per sugga och minst 0,95 kvadratmeter per gylta utgöras av ett enhetligt golv med fast underlag eller ett sådant spaltgolv, gallergolv eller annat perforerat golv där dräneringsöppningarna utgör högst 10 procent av ytan (högst
15 % i svinstallar som genomgått grundlig reparation eller tagits i bruk före 1.7.2013).
Till den sammanlagda fria golvytan räknas inte golvytan under utfodrings- eller liggboxar (gäller inte svinstallar som genomgått grundlig reparation eller tagits i bruk före 1.7.2013).285
Om djuren hålls i en grupp på under sex individer, ska den sammanlagda fria golvyta som finns till djurens förfogande vara 10 procent större än den yta som djuren beräknas behöva. I fråga om en grupp på minst 40 individer kan den totala fria golvyta som finns till djurens förfogande vara 10 % mindre än den golvyta som räknas ut enligt moment 1.
Sidorna på gemensamboxar för suggor och gyltor skall vara över 2,8 meter långa. Om djuren hålls i en grupp på under sex individer ska sidorna på boxen dock vara över 2,4 meter långa.
19§ 4 mom
På ett svinstall som är verksamt när denna förordning träder i kraft ska kravet enligt 10 § 1 mom. på att dräneringsöppningarna får utgöra högst 10 procent av golvytan samt 2 mom. i nämnda paragraf tillämpas från och med den 1 januari 2028.
2.4. Förbättrade grisningsförhållanden
Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar
1 § 4 mom
Djuret skall kunna resa sig på ett naturligt sätt i förvaringsutrymmet. Djur som hålls i samma utrymme skall kunna ligga ner samtidigt i sitt djurhållningsställe.
SRf 629/2012 med ändringar
3 § 1–2 mom., 4–5 mom.
Svin skall hållas i grupp, om inte avskiljande från gruppen är befogat av veterinärmedicinska skäl eller på grund av aggressivt beteende hos djuren. Efter att orsaken undanröjts ska svinet återplaceras i gruppen.
En sugga eller en gylta får dock hållas avskilt från gruppen under en tid som börjar en vecka före beräknad tidpunkt för grisning och slutar fyra veckor efter följande betäckning eller inseminering som leder till dräktighet.
—
Svin som av veterinärmedicinska skäl eller på grund av aggressivt beteende hos djuren har avskilts från gruppen ska obehindrat kunna vända sig i sin individuella box, om inte något annat följer av veterinärmedicinska skäl.
Svin får inte hållas uppbundna med bindslen.
4 § 3-4 mom
I sitt förvaringsutrymme skall svinen kunna se andra svin och ha möjlighet till socialt samspel. Suggor och gyltor kan dock en vecka före grisningen och under grisningen förvaras så att de inte ser andra svin.
Djurstall, boxar, utrustning och anordningar som är avsedda för svinhållning ska hållas rena och vid behov kunna desinfekteras. Gnagare och andra skadedjur ska bekämpas i djurstall. I förvaringsutrymmet ska svinen ha skilda ligg-, foder- och gödselområden. Liggplatsen ska vara ren och torr och ha lämplig temperatur för svin, och vid behov vara lämpligt dränerad.
5 § 1 mom
Golvet i djurstallet ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Golvet ska vara lämpligt med beaktande av hur stora och tunga de svin som förvaras där är. Om strö inte används ska golvytan vara stark, stabil och jämn. Vid behov ska liggområdet för svin ströas.
9 §
I grisningsboxen eller grisningshäcken ska det finnas tillräckligt med fritt utrymme bakom suggan eller gyltan för grisningen. Grisningsboxen eller -häcken skall vara sådan att suggan utan svårigheter kan dia smågrisarna. Om suggan kan gå fritt i grisningsboxen måste boxen vara utformad så att smågrisarna skyddas mot suggan, t.ex. genom en stång som löper runt boxen nära golvet.
Minst hälften av golvytan i grisningsboxen ska utgöras av ett golv med fast underlag eller ett sådant spaltgolv, gallergolv eller annat perforerat golv där dräneringsöppningarna utgör högst 10 procent av ytan (gäller inte svinstallar som genomgått grundlig reparation eller tagits i bruk före 1.7.2013).
I grisningsboxen ska smågrisarna ha en liggplats med fast och torrt underlag där alla smågrisar samtidigt kan ligga ned.
Dessutom ska smågrisarna vid behov ha en ändamålsenlig värmeapparat.
16 § 2 mom
Veckan före beräknad tidpunkt för grisning måste grisande suggor och gyltor få tillgång till tillräcklig mängd lämpligt material att bygga bo av.
19§ 3 mom
På ett svinstall som är verksamt när denna förordning träder i kraft ska 8 §, 9 § 2 mom. samt kraven på golvstrukturen i en box enligt 11 § 1 mom. och punkt 2 i bilagan tillämpas från och med den 1 januari 2028.
2.5. Ströade boxar för slaktsvin, unga avelssvin och avvanda grisar
Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar
1 § 4 mom
Djuret skall kunna resa sig på ett naturligt sätt i förvaringsutrymmet. Djur som hålls i samma utrymme skall kunna ligga ner samtidigt i sitt djurhållningsställe.
4 § 1 mom
Ett förvaringsutrymme för djur skall hållas rent.
SRf 629/2012 med ändringar
3 § 1 mom., 4–5 mom.
Svin skall hållas i grupp, om inte avskiljande från gruppen är befogat av veterinärmedicinska skäl eller på grund av aggressivt beteende hos djuren. Efter att orsaken undanröjts ska svinet återplaceras i gruppen.
—
Svin som av veterinärmedicinska skäl eller på grund av aggressivt beteende hos djuren har avskilts från gruppen ska obehindrat kunna vända sig i sin individuella box, om inte något annat följer av veterinärmedicinska skäl.
Svin får inte hållas uppbundna med bindslen.
4 § 3-4 mom
I sitt förvaringsutrymme skall svinen kunna se andra svin och ha möjlighet till socialt samspel. Suggor och gyltor kan dock en vecka före grisningen och under grisningen förvaras så att de inte ser andra svin.
Djurstall, boxar, utrustning och anordningar som är avsedda för svinhållning ska hållas rena och vid behov kunna desinfekteras. Gnagare och andra skadedjur ska bekämpas i djurstall. I förvaringsutrymmet ska svinen ha skilda ligg-, foder- och gödselområden. Liggplatsen ska vara ren och torr och ha lämplig temperatur för svin, och vid behov vara lämpligt dränerad.
5 § 1 mom., 43 mom.
Golvet i djurstallet ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Golvet ska vara lämpligt med beaktande av hur stora och tunga de svin som förvaras där är. Om strö inte används ska golvytan vara stark, stabil och jämn. Vid behov ska liggområdet för svin ströas.
—
Gruppboxen för avvanda grisar, slaktsvin och uppfödningssvin ska motsvara kraven enligt punkt 2 i bilagan.
Punkt 2 i bilagan
Minst två tredjedelar av golvytan i en gruppbox för avvanda grisar, slaktsvin och gödsvin ska utgöras av ett golv med fast underlag eller ett sådant spaltgolv, gallergolv eller annat perforerat golv där dräneringsöppningarna utgör högst 10 procent av ytan.
19§ 2 mom
På ett svinstall som var verksamt när denna förordning trädde i kraft ska kraven på golvytan i gruppboxar för avvanda grisar, slaktsvin och gödsvin enligt punkt 2 i bilagan tilllämpas från och med den 1 januari 2025.
2.6. Avlägsnande av smärta vid kastration (Smärtlidning vid kastering )
Djurskyddslagen 247/1006 med ändringar
26 a § 1–2 mom.
Den som äger eller håller produktionsdjur ska föra bok över den medicinska behandling som getts produktionsdjuren och över antalet döda djur.
Bokföringen över den medicinska behandlingen av produktionsdjur som hålls för livsmedelsproduktion ska bevaras i minst fem år och bokföringen över antalet döda djur och bokföringen över den medicinska behandlingen av produktionsdjur som inte hålls för livsmedelsproduktion ska bevaras i minst tre år efter utgången av det år då den senaste anteckningen om ett djur gjordes i bokföringen. Bokföringen ska på
begäran visas upp för regionförvaltningsverket, kommunalveterinären, den tjänsteinnehavare som utövar tillsyn över hälsoskyddet i kommunen, polisen, besiktningsveterinären, gränsveterinären och djurskyddsövervakaren.
Lag medicinsk behandling av djur 387/2014
20 §
Djurets ägare eller innehavare är skyldig att föra journal över alla de läkemedel som ett produktionsdjur har behandlats med.
Djurets ägare eller innehavare, till vilka en veterinär överlåter läkemedel i enlighet med 16 §, ska föra journal över alla de läkemedel som ett produktionsdjur behandlats med i ett system för uppföljning av hälsovården, om systemet har en sådan möjlighet, eller i något annat motsvarande elektroniskt system,
från vilket uppgifterna kan överföras till systemet för uppföljning av hälsovården.
Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet utfärdas närmare bestämmelser om journalföringen, de uppgifter som ska antecknas i journalerna och i ett system för uppföljning av hälsovården eller i något annat elektroniskt system och hur länge uppgifterna ska bevaras.
Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar
23 § 1 mom 5 punkten
Utan hinder av 7 § 1 och 2 mom. i djurskyddslagen är följande åtgärder på djur tillåtna: — 5) kastrering av grisar som är högst sju dagar gamla genom en öppen kirurgisk metod, utan att vävnader slits sönder, när åtgärden vidtas av en kompetent person, kastrering av får som är yngre än sex veckor gamla med Burdizzotång när åtgärden vidtas av en kompetent person, kastrering av renar med Burdizzotång när
åtgärden vidtas av en kompetent person samt kastrering av getter, hästar, nötkreatur, över sju dagar gamla grisar och över sex veckor gamla får när åtgärden vidtas av en veterinär och ingreppet sker under behövlig bedövning och med smärtlindring, (7.11.2002/910)
2.7. Stimulans
SRf 629/2012 med ändringar
13 § 3 mom
Svin ska ha ständig tillgång till en tillräcklig mängd sådant material som inte äventyrar djurens hälsa och med vars hjälp svinen kan tillfredsställa sina arttypiska beteendebehov såsom att böka och undersöka.
2.8. Sjuk- och behandlingsboxar för svin
Djurskyddslagen 247/1996 med ändringar
5 § 1 mom
Djur som tagits om hand får inte lämnas utan skötsel eller överges. Djuren skall få tillräckligt med lämplig föda, dryck och annan behövlig skötsel. Djur som insjuknat skall få ändamålsenlig vård. Djurens välbefinnande och miljö skall kontrolleras tillräckligt ofta.
Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar
1 § 4 mom
Djuret skall kunna resa sig på ett naturligt sätt i förvaringsutrymmet. Djur som hålls i samma utrymme skall kunna ligga ner samtidigt i sitt djurhållningsställe.
11 §
Om ett djur insjuknar eller skadas skall det omedelbart ges eller skaffas behörig vård. Ett sjukt eller skadat djur skall vid behov hållas skilt från andra djur i ett ändamålsenligt utrymme. Om sjukdomens eller skadans art så kräver, skall djuret avlivas eller slaktas.
SRf 629/2012 med ändringar
3 § 1 mom., 4–5 mom.
Svin skall hållas i grupp, om inte avskiljande från gruppen är befogat av veterinärmedicinska skäl eller på grund av aggressivt beteende hos djuren. Efter att orsaken undanröjts ska svinet återplaceras i gruppen.
—
Svin som av veterinärmedicinska skäl eller på grund av aggressivt beteende hos djuren har avskilts från gruppen ska obehindrat kunna vända sig i sin individuella box, om inte något annat följer av veterinärmedicinska skäl.
Svin får inte hållas uppbundna med bindslen.
5 § 1 mom., 3 mom.
Golvet i djurstallet ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Golvet ska vara lämpligt med beaktande av hur stora och tunga de svin som förvaras där är. Om strö inte används ska golvytan vara stark, stabil och jämn. Vid behov ska liggområdet för svin ströas.
—
Gruppboxen för avvanda grisar, slaktsvin och uppfödningssvin ska motsvara kraven enligt punkt 2 i bilagan.
7 § 2 mom
Förvaringsutrymmet för svin ska ha tillräckligt många dricksplatser. Vattenbehållarna, trågen och vattningssystemen ska vara placerade i förvarings-utrymmet så att de är inom räckhåll för alla djur och så att de inte skadar djuren.
10 §
I gruppboxar ska den sammanlagda fria golvytan vara minst 2,25 kvadratmeter per sugga och minst 1.64 kvadratmeter per gylta. Av den sammanlagda golvytan ska minst 1,3 kvadratmeter per sugga och minst 0,95 kvadratmeter per gylta utgöras av ett enhetligt golv med fast underlag eller ett sådant spaltgolv, gallergolv eller annat perforerat golv där dräneringsöppningarna utgör högst 10 procent av ytan (högst 15 % i svinstallar som genomgått grundlig reparation eller tagits i bruk före 1.7.2013).287
Till den sammanlagda fria golvytan räknas inte golvytan under utfodrings- eller liggboxar. Om djuren hålls i en grupp på under sex individer, ska den sammanlagda fria golvyta som finns till djurens förfogande vara 10 procent större än den yta som djuren beräknas behöva. I fråga om en grupp på minst 40 individer kan den totala fria golvyta som finns till djurens förfogande vara 10 % mindre än den golvyta som räknas ut enligt moment 1.
Sidorna på gemensamboxar för suggor och gyltor skall vara över 2,8 meter långa. Om djuren hålls i en grupp på under sex individer ska sidorna på boxen dock vara över 2,4 meter långa.
11 §
I en galtbox ska det finnas minst 6 kvadratmeter fri golvyta, och minst 4 kvadratmeter av denna yta ska utgöras av ett golv med fast underlag eller ett sådant spaltgolv, gallergolv eller annat perforerat golv där dräneringsöppningarna utgör högst 10 procent av ytan (bara minst 6 m2 golvyta i svinstallar som genomgått grundlig reparation eller tagits i bruk före 1.7.2013).
Galten ska dessutom kunna känna lukten av, höra och se andra svin.
Om galtens box också används för betäckning ska det finnas minst 10 kvadratmeter fri golvyta.
15 § 3 mom
Svin som är äldre än två veckor ska ha ständig tillgång till färskt och rent vatten i tillräcklig mängd.
Minst två tredjedelar av golvytan i boxen för avvanda grisar, slaktsvin och gödsvin ska utgöras av ett golv med fast underlag eller ett sådant spaltgolv, gallergolv eller annat perforerat golv där dräneringsöppningarna utgör högst 10 procent av ytan.
19§ 2 -4 mom.
På ett svinstall som var verksamt när denna förordnig trädde i kraft ska kraven på golvytan i gruppboxar för avvanda grisar, slaktsvin och gödsvin enligt punkt 2 i bilagan tillämpas från och med den 1 januari 2025.
På ett svinstall som var verksamt när denna förordning trädde i kraft ska 8 §, 9 § 2 mom. samt kraven på golvstruktuern i en box enligt 11 § 1 mom. och punkt 2 i bilagan tillämpas från och med den 1 januari 2028.
På ett svinstall som var verksamt när denna förordning trädde i kraft ska kravet enligt 10 § 1 mom. på att dräneringsöppningarna får utgöra högst 10 procent av golvytan samt 2 mom. i den paragrafen tilllämpas från och med den 1 januari 2028.
Åtgärder för får- och getgårdar
3.1. Utfodring av får och getter
Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar
9 § 1 mom
Ett djur i vård skall ges sådan föda och dryck av god kvalitet som är lämplig för djuret. Vid utfodringen skall djurets behov beaktas och det skall säkerställas att varje djur får tillräckligt med näring.
Srf 587/2010
6 § 2 mom
Ett förvaringsutrymme för får ska ha tillräckligt många dricksplatser. För varje påbörjad grupp av 30 får ska det finnas minst en vattenbehållare eller dricksho. Vattenbehållarna, trågen och drickshoarna ska vara placerade i förvaringsutrymmet så att de är inom räckhåll för alla får och inte orsakar dem någon fara. Om automatiska vattnings- och utfodringssystem används, ska fåren vänjas vid att använda dem.
12 §
Foder som ges till får ska vara näringsrikt och balanserat samt vid behov kompletterat med mineraler.
Om foder inte hela tiden finns tillgängligt, ska alla djur i gruppen kunna äta samtidigt under utfodringstiden.
Härvid ska kanten på foderhäcken vara minst 35 centimeter per får vid användning av en rak foderhäck och minst 20 centimeter vid användning av en cirkulär foderhäck. Vid användning av en rak foderhäck ska kanten på foderhäcken dock vara minst 45 centimeter per dräktig tacka. Vid fri fodertillgång ska kanten på foderhäcken vara minst 17 centimeter per får.
Ett lamm ska ges råmjölk eller någon ersättande produkt så snart som möjligt efter födseln. Lamm ska från en veckas ålder ha tillgång till gräs, hö eller något annat fiberhaltigt foder samt rent vatten.
Fårens vattningsanordningar och vattenbehållare ska hållas rena. Urin och avföring får inte kontaminera fodret eller dricksvattnet, och vattnet får inte heller frysa.
Srf 589/2010
6 § 3 mom
Ett förvaringsutrymme för getter ska ha tillräckligt många dricksplatser. För varje påbörjad grupp av 15 getter ska det finnas minst en vattenbehållare eller dricksho. Vattenbehållarna, trågen och vattennipplarna
ska vara placerade i förvaringsutrymmet så att de är inom räckhåll för alla getter och inte orsakar dem någon fara.
11§
Foder som ges till getter ska vara näringsrikt och balanserat samt vid behov kompletterat med mineraler.
Om getterna inte ständigt har tillgång till foder, ska alla djur i hjorden kunna äta samtidigt när det är dags för utfodring. Härvid ska kanten på foderhäcken vara minst 20 centimeter per killing, minst 33 centimeter per ungget, minst 40 centimeter per fullvuxen get och minst 45 centimeter per dräktig honget.
En killing ska ges råmjölk eller någon ersättande produkt så snart som möjligt efter födseln. En killing ska från en veckas ålder ha tillgång till gräs, hö eller något annat fiberhaltigt foder samt rent vatten. En killing ska matas med mjölk åtminstone de åtta första levnadsveckorna.
Getternas vattningsanordningar och vattenbehållare ska hållas rena. Urin och avföring får inte kontaminera fodret eller dricksvattnet, och vattnet får inte heller frysa.
Hongetter som mjölkas ska ständigt ha tillgång till rent vatten.
3.2. Förbättrade av de förhållanden under vilka får och getter hålls
Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar
1 § 4 mom
Djuret skall kunna resa sig på ett naturligt sätt i förvaringsutrymmet. Djur som hålls i samma utrymme skall kunna ligga ner samtidigt i sitt djurhållningsställe.
4 § 1 mom
Ett förvaringsutrymme för djur skall hållas rent.
Srf 587/2010
4 §
Golvytan i förvaringsutrymmen för får som hålls i grupp ska överensstämma med kraven i bilagan.
Om ett får hålls i en ensambox, ska boxen vara minst 1,4 kvadratmeter och till sin form sådan att djuret obehindrat kan vända sig runt.
I ett förvaringsutrymme med golv med ströbädd ska en tacka jämte lamm förfoga över en golvyta på minst två kvadratmeter. Utfodringsutrymmen som är avsedda endast för lamm ska ha en yta på minst 0,2 kvadratmeter per lamm.
5§
Golvet i djurstallet ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Fåren ska förfoga över ett för dem lämpat ströbeklätt område där alla djur samtidigt kan ligga ned.
Spaltgolv, gallergolv eller andra perforerade golv ska vara sådana att fårens klövar inte fastnar eller skadas på något annat sätt. Spaltgolvets stavbredd ska vara minst 80 millimeter och spaltbredden får vara högst 25 millimeter. Lamningsboxar och förvaringsutrymmen för lamm får inte ha spaltgolv. Golvet i lamningsboxar och förvaringsutrymmen med fast golv för lamm ska vara försett med en riklig ströbädd.
Srf 589/2010
4 §
Golvytan i förvaringsutrymmen för getter som hålls i grupp ska överensstämma med kraven i bilagan.
Om en fullvuxen get hålls i en ensambox, ska boxen vara minst 1,4 kvadratmeter och till sin form sådan att djuret obehindrat kan vända sig runt.
I ett förvaringsutrymme med golv med ströbädd ska en honget jämte killing förfoga över en golvyta på minst två kvadratmeter.
5 §
Golvet i djurstallet ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Getterna ska förfoga över ett för dem lämpat ströbeklätt område där alla djur samtidigt kan ligga ned.
Spaltgolv, gallergolv eller andra perforerade golv ska vara sådana att getternas klövar inte fastnar eller skadas på något annat sätt. Spaltgolvets stavbredd ska vara minst 80 millimeter och spaltbredden får vara högst 25 millimeter.
Lamningsboxar och förvaringsutrymmen för killingar får inte ha spaltgolv. Golvet i lamningsboxar och förvaringsutrymmen med fast golv för killingar ska vara försett med en riklig ströbädd.
3.3. Skötsel av får och getter
Djurskyddslagen 247/1996 med ändringar
5 § 1 mom
Djur som tagits om hand får inte lämnas utan skötsel eller överges. Djuren skall få tillräckligt med lämplig föda, dryck och annan behövlig skötsel. Djur som insjuknat skall få ändamålsenlig vård. Djurens välbefinnande och miljö skall kontrolleras tillräckligt ofta.
26 a § 1–2 mom.
Den som äger eller håller produktionsdjur ska föra bok över den medicinska behandling som getts produktionsdjuren och över antalet döda djur.
Bokföringen över den medicinska behandlingen av produktionsdjur som hålls för livsmedelsproduktion ska bevaras i minst fem år och bokföringen över antalet döda djur och bokföringen över den medicinska behandlingen av produktionsdjur som inte hålls för livsmedelsproduktion ska bevaras i minst tre år efter utgången av det år då den senaste anteckningen om ett djur gjordes i bokföringen. Bokföringen ska på
begäran visas upp för regionförvaltningsverket, kommunalveterinären, den tjänsteinnehavare som utövar tillsyn över hälsoskyddet i kommunen, polisen, besiktningsveterinären, gränsveterinären och djurskyddsövervakaren.
Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar
11 §
Om ett djur insjuknar eller skadas skall det omedelbart ges eller skaffas behörig vård. Ett sjukt eller skadat djur skall vid behov hållas skilt från andra djur i ett ändamålsenligt utrymme. Om sjukdomens eller skadans art så kräver, skall djuret avlivas eller slaktas.
Srf 587/2010
3 § 3 mom
För sjuka eller skadade får och getter ska finnas en avskild ändamålsenlig box eller något annat utrymme där djuret kan vårdas och varifrån det om möjligt har synkontakt med andra får och getter.
4 §
Golvytan i förvaringsutrymmen för får som hålls i grupp ska överensstämma med kraven i bilagan.
Om ett får hålls i en ensambox, ska boxen vara minst 1,4 kvadratmeter och till sin form sådan att djuret obehindrat kan vända sig runt.
I ett förvaringsutrymme med golv med ströbädd ska en tacka jämte lamm förfoga över en golvyta på minst två kvadratmeter. Utfodringsutrymmen som är avsedda endast för lamm ska ha en yta på minst 0,2 kvadratmeter per lamm.
5 §
Golvet i djurstallet ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Fåren ska förfoga över ett för dem lämpat ströbeklätt område där alla djur samtidigt kan ligga ned.
Spaltgolv, gallergolv eller andra perforerade golv ska vara sådana att fårens klövar inte fastnar eller skadas på något annat sätt. Spaltgolvets stavbredd ska vara minst 80 millimeter och spaltbredden får vara högst 25 millimeter. Lamningsboxar och förvaringsutrymmen för lamm får inte ha spaltgolv. Golvet i lamningsboxar och förvaringsutrymmen med fast golv för lamm ska vara försett med en riklig ströbädd.
6 § 2 mom
Ett förvaringsutrymme för får ska ha tillräckligt många dricksplatser. För varje påbörjad grupp av 30 får ska det finnas minst en vattenbehållare eller dricksho. Vattenbehållarna, trågen och drickshoarna ska
vara placerade i förvaringsutrymmet så att de är inom räckhåll för alla får och inte orsakar dem någon fara. Om automatiska vattnings- och utfodringssystem används, ska fåren vänjas vid att använda dem.
12 § 3 mom
Ett lamm ska ges råmjölk eller någon ersättande produkt så snart som möjligt efter födseln. Lamm ska från en veckas ålder ha tillgång till gräs, hö eller något annat fiberhaltigt foder samt rent vatten.
15 § 1 mom
Får ska klippas minst en gång per år.
Srf 589/2010
3 § 3 mom
För sjuka eller skadade getter ska finnas en avskild ändamålsenlig box eller något annat utrymme där djuret kan vårdas och varifrån det om möjligt har synkontakt med andra getter.
4 §
Golvytan i förvaringsutrymmen för getter som hålls i grupp ska överensstämma med kraven i bilagan.
Om en fullvuxen get hålls i en ensambox, ska boxen vara minst 1,4 kvadratmeter och till sin form sådan att djuret obehindrat kan vända sig runt.
I ett förvaringsutrymme med golv med ströbädd ska en honget jämte killing förfoga över en golvyta på minst två kvadratmeter.
5 § 1 mom., 3 mom.
Golvet i djurstallet ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Getterna ska förfoga över ett för dem lämpat ströbeklätt område där alla djur samtidigt kan ligga ned.
Lamningsboxar och förvaringsutrymmen för killingar får inte ha spaltgolv. Golvet i lamningsboxar och förvaringsutrymmen med fast golv för killingar ska vara försett med en riklig ströbädd.
11 § 4–5 mom.
Getternas vattningsanordningar och vattenbehållare ska hållas rena. Urin och avföring får inte kontaminera fodret eller dricksvattnet, och vattnet får inte heller frysa.
Hongetter som mjölkas ska ständigt ha tillgång till rent vatten.
3.4. Betesgång och rastning för får och getter
Författningsgrund: det finns ingen basnivå
Åtgärder som gäller gårdar med fjäderfä
4.1 Utfodring och skötsel av fjäderfäl
Djurskyddslagen 247/1006 med ändringar
5 § 1 mom
Djur som tagits om hand får inte lämnas utan skötsel eller överges. Djuren skall få tillräckligt med lämplig föda, dryck och annan behövlig skötsel. Djur som insjuknat skall få ändamålsenlig vård. Djurens välbefinnande och miljö skall kontrolleras tillräckligt ofta.
Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar
9 § 1 mom
Ett djur i vård skall ges sådan föda och dryck av god kvalitet som är lämplig för djuret. Vid utfodringen skall djurets behov beaktas och det skall säkerställas att varje djur får tillräckligt med näring.
Srf 673/2010
5 § 3 mom
Ett förvaringsutrymme för hönor ska ha tillräckligt många dricksplatser. Vattenkoppar, vattentråg, vattennipplar och andra drickanordningar skaplaceras så att de är inom räckhåll för alla höns.
11 § 2 mom
Fodertråget ska ha minst 12 centimeter trågkant per fullvuxen höna. Det ska i buren finnas ett lämpligt vattningssystem som är avpassat till hönsgruppens storlek. Om vattennipplar eller vattenkoppar används, ska minst två nipplar eller koppar vara inom räckhåll för varje höna.
12 § 2-3 mom
Vid utfodrings- och dricksplatser ska det finnas tillräckligt med utrymme så att det inte uppstår onödig konkurrens om dryck eller foder. Om fodertråg används, ska det finnas minst 10 centimeter per fullvuxet höns vid fodertrågets kant. Om runda fodertråg används, ska det finnas minst 4 centimeter trågkant per höna.
Om oavbrutna vattentråg används, ska det finnas minst 2,5 centimeter trågkant per höna. Om runda vattentråg används, ska det finnas minst 1 centimeter trågkant per höna. Om vattennipplar eller vattenkoppar används, ska det finnas minst en vattennippel eller vattenkopp per varje påbörjad grupp på tio höns så att minst två vattennipplar eller två vattenkoppar är tillgängliga för varje höna.
Srf 375/2011
6 § 3 mom
Uppfödningsavdelningen för broilrar ska ha tillräckligt många dricksplatser, som ska placeras så att de är inom räckhåll för alla broilrar. Vattningsanordningarna ska vara sådana att vattenspill minimeras.
10 §
Foder som ges till broilrar ska vara näringsrikt och balanserat. I fråga om utfodringen av broilrar och näringens sammansättning ska särskild uppmärksamhet fästas vid förebyggandet av ledskador och skador på benstommen. Broilrar ska ha tillgång till en tillräcklig mängd foder antingen ständigt eller portionsvis. Det ska finnas ständig tillgång till dricksvatten. Vid utfodringen ska plötsliga förändringar i fodrets sammansättning och mängd undvikas.
Fodret får tas bort från broilrarna tidigast 12 timmar före flockens beräknade slakttidpunkt
Anordningar och redskap avsedda för utfodring och vattning av broilrar ska hållas rena.
Avföring får inte förorena fodret eller dricksvattnet.
Srf 677/2010
6 § 2-3 mom
Det ska finnas tillräckligt många utfodringstråg, utfodringskärl och andra utfodringsanordningar, vilka ska placeras så att alla kalkoner i förvaringsutrymmet får tillräckligt med foder.
Förvaringsutrymmet för kalkoner ska ha tillräckligt många drickplatser. Vattenbehållare, vattentråg och andra vattningsanordningar ska placeras så att de är inom räckhåll för alla kalkoner i förvaringsutrymmet.
10 §
Kalkonerna ska ha tillgång till tillräckligt med foder av lämplig näringssammansättning och ständig tillgång till dricksvatten.
Höjden på utfodrings- och vattningsanordningarna ska justeras allteftersom kalkonerna växer så att alla kalkoner kan äta och dricka utan svårighet. Dricksvattenkonsumtionen och vid behov även foderkonsumtionen ska kunna följas. Vid utfodrings- och dricksplatser ska det finnas tillräckligt med utrymme så att det inte uppstår onödig konkurrens om vatten eller foder.
Anordningar och redskap avsedda för utfodring och vattning av kalkoner ska hållas rena. Avföring får inte förorena fodret eller dricksvattnet. Vid utfodringen ska plötsliga förändringar i fodrets sammansättning och mängd undvikas.
4.2. Förbättrade av de förhållanden under vilka broilrar och kalkoner hålls
Djurskyddslagen 247/1006 med ändringar
41 a § 12 mom.
Vilken inverkan de förhållanden under vilka broilrar hålls och andra motsvarande faktorer har på broilrarnas välbefinnande bedöms utifrån dödligheten inom flocken och den bedömning av hudinflammation på trampdynorna som görs i samband med köttbesiktningen (faktorer som beskriver broilrars välbefinnande).
Srf 375/2011
15 § 2 mom
Förekomsten av hudinflammation på trampdynorna bedöms genom kontroll av den ena fotsulan hos minst hundra fåglar i en flock. Vid kontrollen poängsätts hudinflammationens svårighetsgrad på basis av hur djup skadan är. Poängen indelas i tre klasser 0, 1 och 2, Klass 0 motsvarar en frisk trampdyna, klass 1 lindrig, ytlig inflammation och klass 2 djup inflammation. Resultatet av bedömningen av hudinflammation på trampdynorna hos flocken fås med hjälp av formeln i punkt 4 i bilagan.
Bilaga
4) Resultatet av bedömningen av hudinflammation på trampdynorna J
J=100 × (n1×0,5+n2×2)/ntot, där
n1 är antalet fötter i klass 1
n2 är antalet fötter i klass 2
ntot är det totala antalet bedömda fötter
16 §
Besiktningsveterinären ska göra en anmälan enligt 41 a § 3 mom. i djurskyddslagen, om resultatet av en bedömning av hudinflammation på trampdynorna hos flocken överstiger 80 poäng eller om den kumulativa dagliga dödligheten inom flocken överstiger det procenttal som fås med hjälp av formeln i punkt 5 i bilagan.
19 § 1 mom., 3 mom.
Vid bedömningen av broilrars välbefinnande ska sådana av broilerägaren eller broilerhållaren oberoende eller exceptionella orsaker beaktas som har lett till att dödligheten bland broilrarna eller mängden hudinflammationer på trampdynorna har ökat under uppfödningstiden.
—
En av broilerägaren och broilerhållaren oberoende eller exceptionell orsak som påverkar mängden hudinflammationer på trampdynorna kan vara till exempel en oväntad funktionsstörning i vattningsanordningarna.
4.3. Förbättring av luftkvaliteten i värpstall
Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar
2 § 1 mom
I ett förvaringsutrymme för djur skall tillräcklig ventilation ombesörjas så, att skadliga gaser, damm, drag eller oskälig fukt inte äventyrar djurets hälsa eller välbefinnande. I förvaringsutrymmet får inte förekomma oavbrutet buller som stör djuret eller åsamkar det olägenhet.
4 § 1 mom
Ett förvaringsutrymme för djur skall hållas rent.
Srf 673/2010
4 § 1 mom
Djurstallet ska ha en sådan ventilation att luftens fuktighet, strömningshastighet, dammängd och halt av skadliga gaser inte stiger till en nivå som är skadlig. Temperaturen ska vara lämplig för de höns som hålls i djurstallet.
4.4. Stimulans
Srf 673/2010
11 § 3 mom (Inredda burar)
Hönsen ska ha tillgång till ett rede, strö som de kan picka och sprätta i samt lämpliga sittpinnar med en längd på minst 15 centimeter per höna. Sittpinnarna ska vara av lämpligt material och sådana att hönorna kan använda dem utan besvär.
12 § 4-6 mom (Golvhönserier)
Om oavbrutna vattentråg används, ska det finnas minst 2,5 centimeter trågkant per höna. Om runda vattentråg används, ska det finnas minst 1 centimeter trågkant per höna. Om vattennipplar eller vattenkoppar används, ska det finnas minst en vattennippel eller vattenkopp per varje påbörjad grupp på tio höns så att minst två vattennipplar eller två vattenkoppar är tillgängliga för varje höna.
Hönorna ska ha tillgång till strö som de kan picka och sprätta i.
Hönorna ska ha lämpliga platser där de kan värpa. Det ska finnas minst ett rede per varje påbörjad grupp på sju hönor. Om kollektivreden används, ska det finnas en yta på minst 1 kvadratmeter för varje påbörjad grupp på 120 höns.
13 § 1-2 mom (golvhönserier med minst 350 hönor)
När det finns minst 350 värphöns i ett golvhönseri ska det finnas en ströarea på minst 250 kvadratcentimeter per höna, och minst en tredjedel av golvarean ska vara täckt med strö.
Sittpinnarna får inte vara placerade ovanför ströbädden, och det horisontella avståndet mellan pinnarna ska vara minst 30 centimeter och 20 centimeter mellan pinne och vägg.
Srf 375/2011
4 § 6 mom
Alla broilrar ska ständigt ha tillgång till strö som är lagom torrt och luckert på ytan.
10 § 4-5 mom.
Anordningar och redskap avsedda för utfodring och vattning av broilrar ska hållas rena.
Avföring får inte förorena fodret eller dricksvattnet.
Srf 677/2010
4 § 1 mom
Förvaringsutrymmet ska ha sådan inredning och utrustning som är lämplig för kalkoner samt sådant material med hjälp av vilket kalkonerna får sina behov när det gäller arttypiskt beteende tillgodosedda, t.ex. att bada i sand eller strö, putsa fjädrarna eller annars sköta kroppen.
10 § 3 mom.
Anordningar och redskap avsedda för utfodring och vattning av kalkoner ska hållas rena.
Avföring får inte förorena fodret eller dricksvattnet. Vid utfodringen ska plötsliga förändringar
Kalkoner får hållas endast i system med golvanläggning. Golvet i förvaringsutrymmet för kalkoner ska vara tillverkat av ett material som är lämpligt för kalkoner samt sådant att det inte skadar kalkonerna eller äventyrar deras hälsa eller välbefinnande. Förvaringsutrymmet ska ha helt golv med undantag för det golv som finns i omedelbar närhet till vattningsanordningar och som kan vara försett med avlopp för
att avleda stänkvatten samt det galler som finns framför moderdjurens reden för att redena ska kunna hållas rena. På golvet i förvaringsutrymmet ska det finnas tillräckligt med lämpligt strö som ska hållas lagom torrt.
4.5. Plan, ramper och sittpinnar
Srf 673/2010
11 § 3 mom (Inredda burar)
Hönsen ska ha tillgång till ett rede, strö som de kan picka och sprätta i samt lämpliga sittpinnar med en längd på minst 15 centimeter per höna. Sittpinnarna ska vara av lämpligt material och sådana att hönorna kan använda dem utan besvär.
12 § 4-6 mom (Golvhönserier)
Hönorna ska ha tillgång till strö som de kan picka och sprätta i.
Hönorna ska ha lämpliga platser där de kan värpa. Det ska finnas minst ett rede per varje påbörjad grupp på sju hönor. Om kollektivreden används, ska det finnas en yta på minst 1 kvadratmeter för varje påbörjad grupp på 120 höns.
I hönseriet ska det finnas lämpliga sittpinnar som ger varje höna minst 15 centimeter. Sittpinnarna ska vara av ett material som är lämpligt för hönorna, utan vassa kanter och sådana att hönorna kan använda dem utan besvär.
13 § 1-2 mom (golvhönserier med minst 350 hönor)
När det finns minst 350 värphöns i ett golvhönseri ska det finnas en ströarea på minst 250 kvadratcentimeter per höna, och minst en tredjedel av golvarean ska vara täckt med strö.
Sittpinnarna får inte vara placerade ovanför ströbädden, och det horisontella avståndet mellan pinnarna ska vara minst 30 centimeter och 20 centimeter mellan pinne och vägg.
Srf 375/2011
4 § 6 mom
Alla broilrar ska ständigt ha tillgång till strö som är lagom torrt och luckert på ytan.
10 § 4-5 mom.
Anordningar och redskap avsedda för utfodring och vattning av broilrar ska hållas rena.
Avföring får inte förorena fodret eller dricksvattnet.
Srf 677/2010
4 § 1 mom
Förvaringsutrymmet ska ha sådan inredning och utrustning som är lämplig för kalkoner samt sådant material med hjälp av vilket kalkonerna får sina behov när det gäller arttypiskt beteende tillgodosedda, t.ex. att bada i sand eller strö, putsa fjädrarna eller annars sköta kroppen.
10 § 3 mom.
Anordningar och redskap avsedda för utfodring och vattning av kalkoner ska hållas rena.
Avföring får inte förorena fodret eller dricksvattnet. Vid utfodringen ska plötsliga förändringar i fodrets sammansätting eller mängd undvikas.
Ersättning för djurens välbefinnande Förbindelsevillkor 20204.12.2018