5.2.1 Fodersäkerhet

Hantering, transport och lagring av foder på gården

I alla skeden av produktionen måste man se till att fodret skyddas från potentiella faktorer som kan leda till att fodret kontamineras och förfars. Foder får inte innehålla förbjudna ämnen. Förekomsten av skadliga ämnen, organismer och produkter i foder har begränsats genom att man har fastställt gränsvärden för skadliga ämnen och produkter i foder. Orsaken kan till exempel vara en mikrobiologisk sjukdomsalstrare i marken eller vattnet, rester av gödselmedel och bekämpningsmedel samt inkorrekt hantering och bortskaffande av avfall. Det är viktigt att man bekämpar skadedjuren både för foderhygienens skull och för att förebygga djursjukdomar. Bland annat på grund av risken för salmonella måste man också se till att fågelspillning inte kommer in i fodret. Också djurens strö måste skyddas mot kontaminering, eftersom djuren kanske äter av ströet fastän det inte är foder. Foder och strö ska bytas ut tillräckligt ofta och man måste se till att de inte börjar ruttna. Resultaten av analyser som utförts på foderprover och har betydelse för fodersäkerhet måste beaktas i produktion.

Det foderutdelningssystem som är i bruk på gården måste säkerställa att djuren får bara foder som är avsett för dem. De utrymmen, anordningar, behållare och transportmedel som används när man tillverkar, förpackar, hanterar, lagrar och transporterar foder eller utfodrar djur ska rengöras regelbundet och vid behov desinficeras efter rengöringen. Också djurens dricksanordningar måste rengöras regelbundet. Framför allt efter hantering och användning av foderläkemedel³⁾ ska fordonen och utrustningen för foderhantering och utfodring rengöras så att man undviker att kontaminera följande foderparti.

³⁾Foderläkemedel är blandningar av ett eller flera veterinärmedicinska läkemedel och foder, som på grund av sina botande eller förebyggande egenskaper eller övriga medicinska egenskaper är avsedda att ges till djur utan vidare bearbetning.

Djurens dricksvatten och det vatten som används för rengöring av anordningar och redskap måste vara rent. Vid betesutfodring måste man ta hänsyn till fastställda karenstider för växtskyddsmedlen. Tiden mellan spridning av stallgödsel och bärgning av foder eller betesgång måste vara tillräckligt lång så att gödseln inte förorenar fodret. Om man använder något gödselfabrikat av animaliskt ursprung, exempelvis kött- och benmjöl, måste karenstiden mellan spridningen av gödselfabrikatet av animaliskt ursprung och foderbärgning eller betesgång vara minst 21 dygn.

Rengörings- och desinfektionskemikalier ska användas enligt bruksanvisningarna. Också andra biocider, gödselmedel och växtskyddsmedel ska förvaras, hanteras och användas enligt tillverkarens anvisningar. De, liksom också farliga ämnen, utsäde och avfall, måste hanteras och förvaras åtskilt från foder och djurhållningsplatser. Foder, inklusive foderläkemedel, avsedda för olika djurgrupper och djurslag ska förvaras så att de inte ges åt sådana djur som de inte är ämnade för. Den person som ansvarar för djurens utfodring ska ha de kunskaper och färdigheter som behövs för uppgiften.

Mer information:
Lagring av foder
Förbjudna ämnen, organismer och produkter i foder
Anvisningar för behörig bekämpning av råttor och möss

Förbud och begränsningar som gäller användning av animaliskt protein

Livsmedelsproducerande djur får inte utfodras med animaliskt protein eller foder innehållande sådant. Förbudet syftar till att förhindra spridningen av BSE hos nötkreatur (galna kosjukan). Det finns dock vissa undantag från förbudet (se tabell 12).

Det centrala i förbudet är att inga livsmedelsproducerande djur, med undantag vattenbruksdjur, får utfodras med kött/benmjöl och inga idisslare med fiskmjöl.

Ladda ner tabellen skalbar pdf-fil.

Användning av fiskmjöl, bearbetat protein eller blodprodukter från icke-idisslare samt di- och trikalciumfosfat för utfodring av andra livsmedelsproducerande djur än idisslare förutsätter att följande krav uppfylls:

Om samma gård håller såväl idisslare som andra djur ska foder innehållande fiskmjöl, blodprodukter eller di- eller trikalciumfosfat hanteras helt åtskilt från idisslare och foder avsett för idisslare.
Kött/benmjöl eller blodmjöl från icke- idisslare eller bearbetat animaliskt protein från insekter får inte användas för utfodring av andra livsmedelsproducerande djur än vattenbruksdjur. Foder innehållande sådant ska förvaras utom räckhåll för andra livsmedelsproducerande djur och åtskilt från foder för andra livsmedelsproducerande djur.
Om dessa animaliska foder används på gården ska en anmälan om verksamheten först göras till Livsmedelsverket för registrering eller godkännande (blankett I). Kraven på anmälan gäller inte gårdar som använder helfoder, dvs. gårdar som inte tillverkar hemmablandningar. Kraven på anmälan hör samman med bekämpning och kontroll av BSE och andra TSE-sjukdomar.
Varaktiga förändringar i användningen av animaliskt protein på gården ska anmälas till Livsmedelsverket.

Blankett I för ansökan om användningen av animaliskt protein finns på Livsmedelsverkets webbplats.

Vid användningen av mjölkbaserade produkter och före detta livsmedel vid utfodring av livsmedelsproducerande djur finns det begränsningar för att förhindra smittsamma sjukdomar. Mer information och blankett J för anmälan om användning av vissa mjölkbaserade produkter finns på Livsmedelsverkets webbplats.

Begränsningar för användningen av fodertillsatser

Fodertillsatser är ämnen, mikroorganismer⁴⁾ och fabrikat som avsiktligt tillsätts i foder. Syftet med tillsatserna är att till exempel inverka gynnsamt på fodrets eller de animaliska produkternas egenskaper eller att främja animalieproduktionen och djurens välbefinnande. Tillsatser är bl.a. spårämnen, vitaminer, urea och aminosyror samt koccidiostatika⁵⁾. Också konserveringsmedel för ensilage är fodertillsatser eller deras blandningar dvs. förblandningar. Man måste föra bok över fodertillsatserna och förblandningarna.

Fodertillsatser får inte användas om de inte är godkända i Europeiska unionen. Användningen av fodertillsatser är förknippad med olika villkor beroende på typen av tillsats. Det finns bestämmelser om högsta tillåtna halt av vissa tillsatser, till exempel selen, i foder eftersom dessa tillsatser är giftiga för djur om den högsta tillåtna halten överskrids. Det är helt och hållet förbjudet att utfodra värphöns med foder innehållande koccidiostatika, och i fråga om andra fjäderfä kan det finnas ett användningsförbud under en viss period före slakt (karenstid).

Om en husdjursproducent använder fodertillsatser vid tillverkningen av egna hemmablandningar måste han registrera sig som foderföretagare hos Evira. Om en husdjursproducent använder koccidiostatika eller vissa tillsatser som inverkar på djurets produktion eller förblandningar innehållande sådana tillsatser för tillverkning av foder måste han utöver registreringen anhålla om godkännande hos Livsmedelsverket med blankett C. Kraven ovan gäller inte gårdar som använder kompletterande foder, helfoder eller ensileringstillsatser. Tillsatser ska användas enligt bruksanvisningarna på förpackningen.

Mer information:
Register över fodertillsatser som är godkända i EU
Registrering som användare av fodertillsatser
Ansökan C om godkännande för användning av koccidiostatika eller vissa andra tillsatser eller förblandningar som inverkar på animalieproduktionen

⁴⁾ Mikroorganism avser organismer som består av en eller ett fåtal celler, såsom bakterier, urdjur och encelliga alger.
⁵⁾ Koccidiostat avser preparat avsedda för förhindrande av tarmsjukdomen koccidios hos fjäderfä.

Anmälningsskyldighet

Samtliga foderföretagare, inklusive jordbrukarna, är skyldiga att göra en anmälan till Livsmedelsverket om det finns en misstanke om att det foder de importerar, producerar, tillverkar eller distribuerar inte är säkert. Då ska omedelbara åtgärder vidtas för att dra bort fodret i fråga från marknaden och fodret får inte längre ges åt djur.

Ytterligare uppgifter:
Anmälningsskyldighet

Tvärvillkor2020