3.1 Ny jordbrukare
* Ladda ner tabellen i pdf-format
Med ny jordbrukare (= jordbrukare som inleder sin verksamhet) avses en fysisk eller juridisk person som under de fem (5) åren före jordbruksverksamheten inleddes inte har bedrivit någon som helst jordbruksverksamhet i sitt eget namn och för sin egen räkning eller har ansvarat för jordbruksverksamheten hos en juridisk person som bedriver jordbruksverksamhet.
Sökanden ska skriftligen bevisa att han eller hon motsvarar definitionen av begreppet ny jordbrukare. Som intyg över sökandens inkomster under de fem åren före inledandet av jordbruksverksamhet inlämnas t.ex. ett av skattemyndigheterna utfärdat utlåtande eller kopior av skatteintygen.
Med jordbruksverksamhet avses
- produktion, uppfödning eller odling av jordbruksprodukter, inbegripet skörd,
- mjölkning, djuruppfödning och djurhållning för animalieproduktion, eller
- bevarande av jordbruksmarken i sådant skick att den lämpar sig för odling eller som betesmark utan användning av annat än normala jordbruksmaskiner eller jordbruksmetoder
Jordbruksmarken och produktionsbyggnaderna samt jordbrukets maskiner och utrustning samt t.ex. stödrättigheter utgör jordbrukets nettoförmögenhet. Inkomster från arrendering av åker samt skogsförsäljning och försäljning av maskiner och byggnader räknas inte som jordbruksverksamhet. Varken innehav av sådant som utgör jordbrukets nettoförmögenhet eller sökandens övriga kapitalinkomster som inte härstammar från jordbruket utgör jordbruksverksamhet.
Delaktighet i ett aktiebolag, en sammanslutning, ett samfund eller ett dödsbo som har bedrivit jordbruk under de fem (5) föregående åren är en begränsande faktor. Exempelvis om en jordbrukare innehar beslutande ställning i ett aktiebolag som bedriver jordbruksverksamhet kan han eller hon inte anses vara en ny jordbrukare. På motsvarande sätt kan som ny jordbrukare i regel inte betraktas ett aktiebolag, en sammanslutning eller ett dödsbo, vars delägare (en eller flera) under de fem (5) föregående år har bedrivit jordbruksverksamhet i sitt eget namn eller för egen räkning eller har ingått som delägare i ett samfund, en sammanslutning eller ett dödsbo som bedriver jordbruksverksamhet. Ovannämnda fall handläggs emellertid alltid från fall till fall vid NTM-centralerna/Statens ämbetsverk på Åland.
Under den period då du uppfyller definitionen av ny jordbrukare eller definitionen av ung jordbrukare kan du få stödrättigheter en enda gång i din egenskap av antingen ny jordbrukare eller ung jordbrukare.
Som ny jordbrukare ska stödrättigheter sökas senast i samband med den ansökningsomgång för tilldelning ur reserven som följer efter det att jordbrukaren fått den stödberättigande jordbruksmarken i sin besittning. Efter det beviljas stödrättigheter inte, om det inte är fråga om en försening som beror på oöverstigligt hinder eller en exceptionell omständighet.
Exempel 1.
Markägaren upphörde med jordbruksproduktionen 16.12.2005, när de sista mjölkkorna avlägsnades från gården och alla gårdens åkrar arrenderades ut till grannen. Markägaren redovisade jordbruksinkomster av boskapsförsäljningen ännu för 2006, men enligt anteckningarna i nötdjursregistret upphörde den på kreaturshållning baserade jordbruksverksamheten och åkerbruket i slutet av 2005.
Markägaren vill börja odla sina åkrar på nytt våren 2020. Stödrättigheterna fastställdes för grannen 2006. I det här fallet kan markägaren betraktas som ny jordbrukare och han har rätt att ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven 2020. Åkrarna har återgått i hans besittning i och med att arrendekontraktet upphörde, varvid det inte är fråga om köp eller arrendering av åker.
Exempel 1.
Markägaren arrenderade 1.1.2006 ut sina åkrar till jordbrukare A. Arrendekontraktet löpte ut 31.12.2018. Stödrättigheterna fastställdes för jordbrukare A år 2006. Markägarens son vill inleda jordbruksproduktion som ny jordbrukare 2019. Markägaren säljer åkrarna till sonen 1.3.2019. Sonen kan ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven 2019.
I det här fallet kan sonen beviljas stödrättigheter, trots att det är fråga om köp av åker och stödrättigheterna fastställdes för jordbrukare A år 2006. Orsaken är att stödrättigheterna 2006 inte fastställdes för den som sålt åkern (markägaren) utan för jordbrukaren A.
Exempel 2.
Markägaren arrenderade den 1 januari 2006 ut sina åkrar till jordbrukare A. Arrendekontraktet löpte ut den 31 december 2018. Stödrättigheterna fastställdes för jordbrukare A år 2006. Markägarens son vill inleda jordbruksproduktion som ny jordbrukare 2020. Markägaren säljer åkrarna till sonen den 1 mars 2020. Sonen kan ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven 2020.
I det här fallet kan sonen beviljas stödrättigheter, trots att det är fråga om köp av åker och stödrättigheterna fastställdes för jordbrukare A år 2006. Orsaken är att stödrättigheterna 2006 inte fastställdes för den som sålt åkern (markägaren) utan för jordbrukaren A.
Exempel 3.
Markägaren arrenderade 1.1.2006 ut sina åkrar till jordbrukare A. Arrendekontraktet löpte ut den 31 december 2019. Stödrättigheterna fastställdes för jordbrukare A år 2006, och sedan dess har ägandet av stödrättigheterna inte överförts till markägaren. Markägaren arrenderar inte ut åkrarna på nytt till jordbrukare A utan till jordbrukare B. Jordbrukare A går inte med på att överföra till jordbrukare B de stödrättigheter som fastställts på basis av arrendeåkrarna. Jordbrukare B kan ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven år 2020, om han eller hon uppfyller definitionen av ny jordbrukare.
I det här fallet kan jordbrukare B beviljas stödrättigheter, fastän det är fråga om arrendering av åker och stödrättigheterna fastställdes för jordbrukare A år 2006. Stödrättigheterna fastställdes år 2006 inte för arrendegivaren, alltså markägaren, utan för jordbrukaren A. Om stödrättigheterna år 2006 hade fastställts för markägaren (arrendegivaren), skulle jordbrukare B inte kunna tilldelas stödrättigheter ur den nationella reserven år 2020
Som bilaga ska vid denna ansökningsgrund inlämnas en skriftlig utredning om besittningen av den stödberättigande jordbruksmarken (exempelvis köpe- eller gåvobrev, arrendeavtal) samt en skriftlig utredning om sökandens inkomster under de fem åren före inledandet av jordbruksverksamhet (exempelvis skatteintyg, skattemyndigheternas utlåtande om att sökanden inte har haft jordbruksinkomster under de berörda åren). Om sökande är en samfund eller ett dödsbo ska en utredning om inkomster lämnas in för alla delägare. Andra eventuella bilagor är bl.a. en skriftlig utredning om oöverstigligt hinder.
Om du är osäker på vilka bilagor du ska foga till ansökan, kontakta alltid NTM-centralen/Statens ämbetsverk på Åland och fråga råd.
3.2 Ung jordbrukare
* Ladda ner tabellen i pdf-format
Med ung jordbrukare avses en aktiv jordbrukare som har etablerat jordbruk för första gången som huvudsaklig företagare och som har bestämmanderätt på gården. Den sökande får vara högst 40 år gammal det år då den första ansökan om grundstöd lämnas in (31.12).
Du kan få stödrättigheter en gång under den period som du uppfyller definitionen på en ung jordbrukare, m.a.o. under samma period som du har rätt till EU-stöd till unga jordbrukare. Om du ansöker/har ansökt om stödrättigheter i egenskap av ung jordbrukare kan du inte längre få stödrättigheter i egenskap av ny jordbrukare, och vice versa.
Om du etablerade jordbruk 2014 eller åren som följer efter det kan du ansöka om stödrättigheter en gång under den femårsperiod då du är berättigad till EU-stöd till unga jordbrukare, oberoende av om du ansöker om EU-stöd till unga jordbrukare eller inte. Se i ansökningsguiden (stöden i den samlade stödansökan) i punkten stöd till unga jordbrukare (EU) hur den stödberättigande perioden räknas ut (tabell 1)..
Exempel 4.
Jordbrukaren etablerar jordbruk som huvudsaklig företagare 1.3.2019 och ansöker också om stöd för unga jordbrukare. Han kan ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven en gång under åren 2019–2023.
Nedan beskrivs hur etableringsår, huvudsakligt företagande och bestämmanderätt fastställs för olika gårdar enligt de olika typerna av sökande samt ansökningsförfarandet för stödet. Villkoren ska uppfyllas under ansökningsåret mellan 15.6–31.12 för att stödrättigheter ska kunna beviljas.
Ensam fysisk person
En fysisk person äger och besitter en gård eller besitter en arrenderad gård.
Du äger din gård ensam och du besitter den eller du har arrenderat den gård du besitter. Då anses du fungera som gårdens huvudsakliga företagare som ensam fysisk person och kan ansöka om stödrättigheter som ung företagare ur den nationella reserven.
Anmäl genom ansökan året då du etablerade jordbruket som huvudsaklig företagare och skriv in ditt namn under Personer som är delaktiga i gården. Lämna som bilaga till ansökan in en överlåtelsehandling (köpe- eller gåvobrev) som visar etableringsåret för jordbruket och vem som äger gården. Om du arrenderar din gård, lämna in det skriftliga arrendeavtalet för gården som bilaga.
Äkta makar och personer som jämställs med äkta makar
Båda makarna ska uppfylla villkoren för unga jordbrukare om båda makarna är ägare och besitter gården eller om båda makarna besitter en arrenderad gård.
Makarna äger och besitter gården tillsammans eller har arrenderat den gård de besitter. Då anses båda makar fungera som huvudsakliga företagare och kan ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven som unga jordbrukare. Bägge ska uppfylla ålderskravet. Se information om makar som jämställs med äkta makar i ansökningsguiden (stöden i den samlade stödansökan, kapitlet om stöd till unga jordbrukare (EU)).
Anmäl makarna tillsammans eller en av makarna som sökande av stödrättigheter. Uppge genom ansökan året för etablering av jordbruk som huvudsaklig företagare. Om ni har etablerat er som huvudsakliga företagare vid olika tidpunkter, uppge året då den första av makarna inledde verksamhet som huvudsaklig företagare. Uppge namnen på makarna under Personer som är delaktiga i gården. Lämna som bilaga till ansökan in en överlåtelsehandling (köpe- eller gåvobrev) som visar etableringsåret för jordbruket och vem som äger gården. Om du arrenderar din gård, lämna in det skriftliga arrendeavtalet för gården som bilaga.
Jordbrukssammanslutningar
Alla delägare i sammanslutningen måste uppfylla villkoren för unga jordbrukare.
Jordbruket innehas av delägarna i sammanslutningen. Delägarna i sammanslutningen anses vara huvudsakliga företagare när alla delägare i sammanslutningen uppfyller villkoren för unga jordbrukare och kan ansöka om stödrättigheter som unga jordbrukare åt delägarna i sammanslutningen. Alla delägare måste uppfylla ålderskravet.
Uppge delägarna/en delägare i jordbrukssammanslutningen som sökande av stödrättigheter. Uppge genom ansökan året för etablering av jordbruk som huvudsaklig företagare. Om delägarna i sammanslutningen har etablerat sig som huvudsakliga företagare vid olika tidpunkter, uppge året då den första delägaren inledde verksamheten som huvudsaklig företagare. Uppge sammanslutningens delägare under Personer som är delaktiga i gården.
Lämna som bilaga till ansökan in en överlåtelsehandling (köpe- eller gåvobrev) som visar etableringsåret för jordbruket och vem som äger gården. Om gården är arrenderad, lämna in det skriftliga arrendeavtalet för gården som bilaga. Bifoga även en uppdaterad utredning om sammanslutningen. Aktuell information om de delaktiga i sammanslutningen ska framgå av bilagorna.
Oskiftat dödsbo
Alla delägare i dödsboet ska uppfylla villkoren för unga jordbrukare.
Jordbruket innehas av ett dödsbo. Delägarna i dödsboet anses fungera som huvudsakliga företagare om alla delägare uppfyller villkoren för unga jordbrukare. Det går att ansöka om stödrättigheter i dödsboets eller i delägarnas namn. Alla delägare måste uppfylla ålderskravet.
Uppge dödsboet eller delägarna/delägare i dödsboet som sökande av stödrättigheter. Uppge genom ansökan året för etablering av jordbruk som huvudsaklig företagare. Om delägarna i dödsboet har etablerat sig som huvudsakliga företagare vid olika tidpunkter, uppge året då den första delägaren inledde verksamheten som huvudsaklig företagare. Uppge delägarna i dödsboet under Personer som är delaktiga i gården.
Bifoga bouppteckningen eller en annan aktuell redogörelse om delägarna i dödsboet till ansökan. Aktuell information om delägarna i dödsboet ska framgå av bilagorna.
Aktiebolag
Jordbrukare som uppfyller villkoren för unga jordbrukare ska inneha över 50 % av aktiebolagets aktier och de aktier de äger ska ge över 50 % av aktiernas röstetal.
Då nämnda villkor uppfylls anses aktieägarna fungera som huvudsakliga företagare och de kan ansöka om stödrättigheter för unga jordbrukare i aktiebolagets namn eller i namnet på aktieägare som uppfyller villkoren. Alla aktieägare som uppfyller villkoret måste uppfylla ålderskravet.
Uppge aktiebolaget eller den/de aktieägare som uppfyller villkoren som sökande av stödrättigheter. Uppge genom ansökan året för etablering av jordbruk som huvudsaklig företagare. Det är året då den första aktieägaren som uppfyller villkoren har etablerat verksamhet som huvudsaklig företagare. Uppge aktieägarna som uppfyller villkoren under Personer som är delaktiga i gården.
Lämna som bilaga till ansökan in en överlåtelsehandling (köpe- eller gåvobrev). Bifoga även handelsregisterutdrag, bolagsordningen och en aktieägarförteckning. Av bilagorna ska framgå aktuella uppgifter om aktiebolagets aktieägares namn, födelsedatum, antalet aktier och den rösträtt som aktierna medför.
Andelslag
Majoriteten (mer än hälften) av medlemmarna i andelslaget ska uppfylla villkoren för unga jordbrukare.
Då nämnda villkor uppfylls anses medlemmarna i andelslaget fungera som huvudsakliga företagare och de kan ansöka om stödrättigheter i andelslagets namn eller i namnet på medlemmar som uppfyller villkoren. Alla medlemmar som uppfyller villkoret måste uppfylla ålderskravet.
Uppge andelslaget eller den/de medlemmar som uppfyller villkoren som sökande av stödrättigheter. Uppge genom ansökan året för etablering av jordbruk som huvudsaklig företagare. Det är året då den första jordbrukaren som uppfyller villkoren har etablerat verksamhet som huvudsaklig företagare. Uppge medlemmarna som uppfyller villkoret under Personer som är delaktiga i gården.
Lämna som bilaga till ansökan in en överlåtelsehandling (köpe- eller gåvobrev). Bifoga även en medlems- och ägarförteckning. Av bilagorna ska framgå aktuella uppgifter om medlemmarnas namn och födelsedatum.
Kommanditbolag
Jordbrukare som uppfyller villkoren för unga jordbrukare är ansvariga bolagsmän och och de utgör en majoritet (mer än hälften) av de ansvariga bolagsmännen i bolaget.
Då nämnda villkor uppfylls anses bolagsmännen fungera som huvudsakliga företagare och kan ansöka om stödrättigheter i kommanditbolagets namn eller i namnet på bolagsmän som uppfyller villkoren. Alla bolagsmän som uppfyller villkoret måste uppfylla ålderskravet.
Uppge kommanditbolaget eller den bolagsman/de bolagsmän som uppfyller villkoren som sökande av stödrättigheter. Uppge genom ansökan året för etablering av jordbruk som huvudsaklig företagare. Det är året då den första bolagsman som uppfyller villkoren har etablerat verksamhet som huvudsaklig företagare. Uppge de bolagsmän som uppfyller villkoren under Personer som är delaktiga i gården.
Lämna som bilaga till ansökan in en överlåtelsehandling (köpe- eller gåvobrev). Bifoga även handelsregisterutdrag och bolagsavtal. Av bilagorna ska framgå aktuella uppgifter om namn och födelsedatum för samtliga bolagsmän samt vilka bolagets ansvariga bolagsmän är.
Öppet bolag
Alla bolagsmän ska uppfylla villkoren för stöd till unga jordbrukare.
Bolagsmännen i ett öppet bolag fungerar som huvudsakliga företagare när alla delägare uppfyller villkoren för stöd till unga jordbrukare och kan ansöka om stödrättigheter i det öppna bolagets namn eller i delägarnas namn. Alla bolagsmän måste uppfylla ålderskravet.
Uppge det öppna bolaget eller en eller flera delägare som sökande av stödrättigheter. Uppge genom ansökan året för etablering av jordbruk som huvudsaklig företagare. Det är året då den första bolagsman har etablerat verksamhet som huvudsaklig företagare. Uppge alla bolagsmän under Personer som är delaktiga i gården.
Lämna som bilaga till ansökan in en överlåtelsehandling (köpe- eller gåvobrev). Bifoga även handelsregisterutdrag och bolagsavtal. Av bilagorna ska framgå aktuella uppgifter om namn och födelsedatum för alla bolagsmännen.
Om du är osäker på vilka bilagor du ska foga till ansökan, kontakta alltid NTM-centralen/Statens ämbetsverk på Åland och fråga råd.
3.3 Ägoreglering
* Ladda ner tabellen i pdf-format
Stödrättigheter kan beviljas för stödberättigande areal som har ökat på grund av ägoreglering, även om stödrättigheter år 2006 fastställdes för en annan jordbrukare på basis av denna utökade areal.
Stödrättigheter kan sökas tidigast efter det att den areal som omfattats av ägoregleringen uppfyller kriterierna för jordbruksmark under ett helt kalenderår.
Med ägoreglering avses:
- ägobyte enligt 8 kap. i fastighetsbildningslagen (554/1995) och nyskifte enligt 9 kap. i samma lag
- ägoreglering enligt 23 § i lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter (603/1977, den s.k. inlösningslagen)
- ägoreglering enligt 63 § i landsvägslagen (503/2005)
- ägobyte enligt 75 § i lagen om enskilda vägar (560/2018)
- ägoreglering enligt 2 § i lagen om ägoregleringar på grund av vattendragsprojekt (451/1988) (en ändring av 2 § trädde i kraft 1.1.2012)
- ägoreglering enligt 53 § i banlagen (110/2007).
Med ägobyte enligt 8 kap. i fastighetsbildningslagen avses frivilligt ägobyte eller tvångsbyte av ägor.
Med nyskifte enligt 9 kap. i fastighetsbildningslagen avses förbättring av fastigheterna och fastighetsindelningen. Nyskiften kan förrättas också i avsikt att förbättra vägförhållandena och torrläggningen på området. Stödrättigheter kan sökas ur reserven efter det att den nyskiftesplan som uppgjorts vid nyskiftet har vunnit laga kraft och gården har tillträtt ägorna i enlighet med nyskiftesplanen. Stödrättigheter kan beviljas på basis av ägoreglering som det bestämts om i nyskiftesplanen. De fastighetsförrättningar som anges i fastighetsbildningslagen förrättas av lantmäteribyråerna eller, i fråga om detaljplaneområden, av fastighetsregisterföraren i området.
Ägoreglering enligt 23 § i lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter kan förrättas utan ägarens eller motsvarandes samtycke. Då löses området in genom beslut av statsrådet och den behöriga myndigheten är den lantmäteribyrå inom vars verksamhetsområde den egendom som inlösen gäller finns.
Ägoreglering enligt landsvägs- och banlagen kan utföras utan samtycke av ägaren eller motsvarande. Områden och rättigheter som behövs för vägar löses in vid landsvägsförrättningar. Områden och rättigheter som behövs för banhållningsbehov löses in och rättigheter som hänför sig till plankorsningar ändras vid järnvägsförrättningar. Vid både landsvägs- och järnvägsförrättningar gäller det att utreda behovet av ägoregleringar. Behovet av ägoreglering utreds och avgörs dock genom nyskiftesförrättning enligt 68 § 2 mom. eller 67 § 4 mom. i fastighetsbildningslagen (554/1995) i stället för vid en separat landsvägs- eller järnvägsförrättning, om förrättandet av nyskifte har inletts vid tidpunkten för landsvägs- eller järnvägsförrättningen.
I samband med förrättning av enskild väg (lag om enskilda vägar 560/2018 75 §) kan förrättningsmännen utan särskilt förordnande verkställa ägobyte eller överföring av område, om detta krävs för anläggning av väg, indragning av väg, upphävande av vägrätt eller någon annan ändring av vägrätten, om den som sökt förrättning av enskild väg eller ägaren till området i fråga så yrkar, eller om det är viktigt att verkställa ägobytet eller överföringen av områden för att åstadkomma en ändamålsenlig fastighetsindelning och det inte medför betydande olägenhet för någon.
Ägoreglering kan verkställas, om ett i vattenlagen (587/2011) avsett vattenhushållningsprojekt medför att
- ägorna splittras eller blir mindre,
- förbindelser avbryts eller försvåras,
- annan motsvarande inverkan uppstår eller orsakar avsevärd olägenhet för användningen av en fastighet eller en del av en fastighet eller
- jordägor varaktigt omvandlas till vattenägor.
Som bilaga ska vid denna ansökningsgrund inlämnas kopior av handlingar som hänför sig till ägoregleringen, exempelvis en lagakraftvunnen skiftesplan och kartbilagor. Som bilaga till ansökan ska dessutom lämnas en fritt formulerad skriftlig utredning om hur ökningen av den stödberättigande arealen har uppstått (t.ex. signumen för de basskiften som kommit i respektive utgått ur besittning, täckdikning av utfallsdike, flyttning av åkerväg, röjning av skogskant etc.).
Om du är osäker på vilka bilagor du ska foga till ansökan, kontakta alltid NTM-centralen/Statens ämbetsverk på Åland och fråga råd.
3.4 AVTRPL- och AVSTÖL-förbindelsearealer
* Ladda ner tabellen i pdf-format
Den avträdelsepension som avses i grunden är pension som betalats enligt lagen om avträdelsepension 16/1974 (AVTRPL). De sista pensionsbesluten som fattades i enlighet med den lagen och omfattade en förbindelse att inte odla fattades 1992 (31.12.1992). Förbindelsen att inte odla kan i en del dokument också gå under benämningen ”förbindelse om nedläggning av lantbruksproduktion” eller ”förbindelse om nedläggning av jordbruksproduktion och försäljningsbegränsning för åker” eller MA-förbindelse. Den författning som tillämpas är 6 § 2 mom. 3 punkten i AVTRPL.
Det avträdelsestöd som avses i grunden är stöd som betalats enligt lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare 1293/1994 (AVSTÖL). De sista besluten om stödbetalning som fattades i enlighet med den lagen och omfattade en förbindelse att inte odla fattades 1999 (31.12.1999). Förbindelsen att inte odla kan i en del dokument också gå under benämningen ”förbindelse om nedläggning av jordbruksproduktion och överlåtelsebegränsning för åker”. Den författning som tillämpas är 12 § i AVSTÖL.
Med avträdare avses i lagen om avträdelsepension och lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare den som äger en gårdsbruksenhet eller en del därav och varaktigt upphör med att bedriva jordbruk samt maken/makan till en sådan person. Avträdare kallas också den som avstår från att bedriva lantbruk och är lantbruksföretagare som äger en gårdsbruksenhet eller en del därav, eller äkta make/maka eller efterlevande (änka/änkling) till en sådan lantbruksföretagare.
I det här sammanhanget betecknas Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt med förkortningen LPA.
3.4.1 Förbindelsen upphör att gälla i och med att avträdaren avlider eller fyller 65 år
En förbindelse att inte odla kan upphöra att gälla på många olika sätt. AVSTÖL-förbindelser att inte odla upphör att gälla i och med att avträdaren fyller 65 år eller avlider före det. AVTRPL-förbindelser att inte odla upphör att gälla i och med att avträdaren avlider. Förbindelsen upphör automatiskt att gälla, och LPA meddelar inte något beslut om saken. Bevis för de här upphörandesätten (t.ex. ämbetsbevis) ska fogas till ansökan om stödrättigheter ur reserven. De bestämmelser som tillämpas är 26 och 27 § i AVSTÖL samt 13 § i AVTRPL.
På basis av en förbindelse att inte odla som har upphört att gälla på något av de ovannämnda sätten kan stödrättigheter beviljas en jordbrukare som har kommit eller kommer i besittning av den stödberättigande arealen efter det att förbindelsen att inte odla har upphört att gälla. Om den jordbrukaren inte ansöker om stödrättigheter, kan någon av dem som därefter kommer i besittning av arealen ansöka om sådana.
Stödrättigheter kan beviljas även i det fall att stödrättigheter tidigare har beviljats på basis av arealen i fråga. En och samma jordbrukare kan dock beviljas stödrättigheter för en och samma areal en enda gång på basis av ansökningsgrunderna AVTRPL eller AVSTÖL.
Exempel 5.
En AVTRPL-pensionärs förbindelse att inte odla löpte ut 1.9.2013, när han avled. Han hade 1.1.2010 arrenderat ut sina åkrar (10 ha) som omfattades av förbindelsen att inte odla till jordbrukare A i form av tillskottsmark. Arrendekontraktet mellan AVTRPL-pensionären och arrendatorn löpte ut 31.12.2019. Dödsboet sålde åkrarna till jordbrukare B 1.3.2020. Jordbrukare B kan ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven på basis av de 10 hektaren.
Också dödsboet skulle ha kunnat ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven. Jordbrukare A skulle inte ha kunnat ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven år 2012- 2019, eftersom stödrättigheter kan sökas av den jordbrukare som kommer i besittning av den stödberättigande arealen efter det att förbindelsen att inte odla har upphört att gälla. Om jordbrukare A år 2020 hade fortsatt att bruka åkrarna med stöd av ett nytt arrendeavtal, skulle han i år ha kunnat ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven.
Exempel 6.
En förbindelse att inte odla (AVSTÖL) upphörde att gälla 15.10.2012 i och med att avträdaren fyllde 65 år. Personen i fråga sålde de åkrar (15 ha) som förbindelsen att inte odla hade omfattat till sin son 1.1.2020. Sonen börjar samma år odla åkrarna, som är i odlingsbart skick. Sonen kan ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven på basis av 15 hektar 2020. Avträdaren skulle själv inte ha kunnat ansöka om stödrättigheter, eftersom stödrättigheter kan sökas av den jordbrukare som kommer i besittning av den stödberättigande arealen efter det att förbindelsen att inte odla har upphört att gälla.
Som bilaga ska vid detta sätt för förbindelsens upphörande inlämnas en utredning om upphörandet av förbindelsen att inte odla (exempelvis ämbetsbevis), en utredning om besittningen av den stödberättigande arealen (exempelvis köpebrev, arrendeavtal, bouppteckning) samt en kopia av förbindelsen att inte odla.
Om du är osäker på vilka bilagor du ska foga till ansökan, kontakta alltid NTM-centralen/Statens ämbetsverk på Åland och fråga råd.
3.4.2 Förbindelsen att inte odla upphör att gälla i och med att förbindelsearealen överlåts eller arrenderas ut
En förbindelse att inte odla kan upphöra att gälla också i och med att förbindelsearealen överlåts eller arrenderas ut. Med överlåtelse avses i det här sammanhanget försäljning, givande i gåva eller någon annan varaktig överlåtelse. När en förbindelse att inte odla upphör att gälla i och med att förbindelsearealen överlåts eller arrenderas ut, kan stödrättigheter beviljas bara om stödrättigheter på basis av arealen i fråga inte har beviljats tidigare.
En AVSTÖL-förbindelse att inte odla upphör att gälla i och med att avträdaren säljer, ger i gåva eller arrenderar ut jordbruksmark som omfattas av förbindelsen till en jordbrukare som tillskottsmark. Jordbrukaren ska ingå en odlingsförbindelse på minst fem år med LPA för att kunna ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven. Förbindelsen att inte odla anses ha upphört att gälla den dag då odlingsförbindelsen börjat. En kopia av odlingsförbindelsen ska lämnas in som bilaga till ansökan. De bestämmelser som tillämpas i fråga om upphörandesättet är 9 § eller 10 § 1 eller 2 mom. i AVSTÖL. Som bilaga ska även inlämnas en utredning om besittningen av den stödberättigande arealen (exempelvis köpe- eller gåvobrev, arrendeavtal).
En AVTRPL-förbindelse att inte odla upphör att gälla i och med att avträdaren säljer, ger i gåva eller arrenderar ut jordbruksmark som omfattas av förbindelsen till en jordbrukare för jordbruksändamål. Förbindelsen att inte odla anses ha upphört att gälla den dag då odlingsförbindelsen börjat. LPA meddelar inget beslut om saken och kräver inte att jordbrukaren ingår en odlingsförbindelse. Jordbrukaren kan ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven. Som bevis för att förbindelsen att inte odla har upphört att gälla används arrendeavtalet för förbindelsearealen eller ett köpe- eller gåvobrev. En kopia av det ska lämnas in som bilaga till ansökan. Också en kopia av beslutet om beviljande av AVTRPL-pension ska lämnas in som bilaga till ansökan. Den bestämmelse som tillämpas i fråga om upphörandesättet är 13 § 1 mom. i AVTRPL sådant det lyder sedan 1.1.2011.
Förbindelser att inte odla kan upphöra att gälla också på andra sätt, men de sätten är inte förenliga med ansökningsgrunden i fråga och stödrättigheter kan inte sökas på basis av dem.
Exempel 7.
Markägaren har ingått en förbindelse att inte odla (AVSTÖL). Han arrenderade ut sina åkrar i odlingsbart skick (15 ha) till en jordbrukare i grannskapet som tillskottsmark 1.1.2016-31.12.2020. Markägaren ansökte inte om fastställande av stödrättigheter 2006. Arrendatorn ingick en femårig odlingsförbindelse med LPA beträffande markägarens åkrar för tiden 1.1.2016–31.12.2020. Arrendatorn kan ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven på basis av 15 hektar.
Exempel 8.
Markägaren har ingått en förbindelse att inte odla (AVTRPL). Markägaren ansökte inte om fastställande av stödrättigheter 2006. Han sålde sina åkrar odlingsbart skick (10 ha) till jordbrukare A 1.3.2020. Jordbrukare A kan ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven på basis av 10 hektar. Jordbrukare A behöver inte ingå en femårig odlingsförbindelse med LPA, och LPA meddelar inget beslut om försäljningen eftersom försäljningen skedde efter 31.12.2010.
Som bilaga ska vid detta sätt för förbindelsens upphörande inlämnas de ovannämnda dokument som är förenliga med sättet för upphörande.
Om du är osäker på vilka bilagor du ska foga till ansökan, kontakta alltid NTM-centralen/Statens ämbetsverk på Åland och fråga råd.
3.5 20-åriga avtal om miljöspecialstöd
* Ladda ner tabellen i pdf-format
För areal som omfattas av ett 20-årigt avtal om miljöspecialstöd fastställdes inga stödrättigheter 2006. När avtalsperioden löper ut eller avtalet hävs kan stödrättigheter ur den nationella reserven beviljas för den stödberättigande jordbruksmarken som frigörs.
Stödrättigheter ska sökas senast vid den ansökningsomgång för tilldelning av stödrättigheter ur reserven som följer efter det att specialstödsavtalet har löpt ut. Om stödrättigheterna söks senare kan de inte längre beviljas, förutsatt att förseningen inte beror på ett oöverstigligt hinder eller en exceptionell omständighet.
Som bilagor ska i samband med den här ansökningsgrunden inlämnas en skriftlig utredning om besittningen av den areal som omfattats av det specialstödsavtal som löpt ut (exempelvis köpebrev, arrendeavtal) samt en skriftlig utredning om specialstödsavtalets upphörande.
Om du är osäker på vilka bilagor du ska foga till ansökan, kontakta alltid NTM-centralen/Statens ämbetsverk på Åland och fråga råd.
3.6 Domstolsbeslut eller administrativ bestämmelse av myndighet
* Ladda ner tabellen i pdf-format
Stödrättigheter eller ökningar av deras värde ska sökas senast vid den ansökningsomgång för tilldelning av stödrättigheter ur reserven som följer på domstolens lagakraftvunna beslut eller den lagakraftvunna administrativa bestämmelsen av en myndighet.
Som bilaga ska i samband med den här ansökningsgrunden inlämnas en kopia av det lagakraftvunna domstolsbeslutet eller av den lagakraftvunna administrativa bestämmelsen av myndigheten.
Om du är osäker på vilka bilagor du ska foga till ansökan, kontakta alltid NTM-centralen/Statens ämbetsverk på Åland och fråga råd.
3.7 Oöverstigligt hinder (force majeure)
Oöverstigliga hinder och exceptionella omständigheter definieras i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013. Listan är inte uttömmande, och varje fall ska bedömas för sig. Bland annat följande definieras som oöverstigliga hinder och exceptionella omständigheter:
- stödmottagarens död,
- långvarig arbetsoförmåga hos stödmottagaren,
- en allvarlig naturkatastrof som i stor omfattning påverkar jordbruksföretaget,
- oavsiktlig förstörelse av byggnaderna för djur på jordbruksföretaget,
- en epizooti eller en växtsjukdom som drabbar hela eller en del av stödmottagarens djurbesättning respektive grödor,
- expropriation av hela eller en stor del av jordbruksföretaget, om denna inte kunde förutses den dag då ansökan lämnades in.
Om stödrättigheter har upphävts medan ett oöverstigligt hinder pågått från och med stödansökan år 2015, är det möjligt att ansöka om nya stödrättigheter ur den nationella reserven. Stödrättigheterna kan ha upphävts på följande sätt på grund av att ett oöverstigligt hinder har pågått:
- Det oöverstigliga hindret har börjat senast 12.5.2015 i fråga om anmälan av stödberättigande jordbruksmark och stödansökan, och det har pågått utan avbrott sedan dess
- Det oöverstigliga hindret har börjat senast 15.6.2015 i fråga om överföring av stödrättigheter, och det har pågått utan avbrott sedan dess.
När det oöverstigliga hindret upphör kan jordbrukaren ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven.
Som bilaga ska vid denna ansökningsgrund ges in en skriftlig redogörelse för det oöverstigliga hindret eller den exceptionella omständigheten (t.ex. ett läkarintyg) och en redogörelse för innehavet av stödberättigande jordbruksmark (t.ex. ett köpebrev).
Om du är osäker på vilka bilagor du ska foga till ansökan, kontakta alltid NTM-centralen/Statens ämbetsverk på Åland och fråga råd.
Ansökan om stödsrättigheter ur den nationella reservenVillkor och anvisningar för ansökan 2020