5.5.1 TSE-sjukdomar

Bild: A. Ki­vi­lah­ti

TSE (trans­mis­si­bel spon­gi­form ence­fa­lo­pa­ti) är ett sam­lings­namn för ett fler­tal lik­ar­ta­de sjuk­do­mar som fö­re­kom­mer hos fle­ra oli­ka djur­ar­ter. De mest kän­da TSE-sjuk­do­mar­na som fö­re­kom­mer hos djur är BSE hos nöt­kre­a­tur och scra­pie hos får och get­ter.

Anmälningsskyldighet

Den som hål­ler djur ska ome­del­bart un­der­rät­ta kom­mun­ve­te­ri­nä­ren om han el­ler hon upp­täck­er att ett djur upp­vi­sar symp­tom som ty­der på TSE-sjuk­dom. Ty­pis­ka ti­di­ga symp­tom är änd­rat be­te­en­de och skygg­het. Se­na­re drab­bas dju­ret av stör­ning­ar i ba­lans och ko­or­di­na­tion, darr­ning­ar och kram­per. I slut­ske­det kan dju­ret inte sti­ga upp. Hos får och get­ter kan scra­pie ock­så or­sa­ka av­mag­ring och kraf­tig klå­da, som gett sjuk­do­men dess fins­ka namn: ”kut­katauti”.

Ock­så i frå­ga om själv­dö­da djur och djur som av­li­vats på går­den ska an­mä­lan gö­ras till ve­te­ri­nä­ren ifall dju­ren upp­vi­sa­de neu­ro­lo­gis­ka symp­tom fö­re sin död. Symp­to­men på TSE va­ri­e­rar kraf­tigt och sjuk­do­men går inte med sä­ker­het att på­vi­sa hos ett le­van­de djur. Sjuk­do­men kon­sta­te­ras ge­nom la­bo­ra­to­rie­und­er­sök­ning­ar av det dö­da dju­rets hjär­na.

Ett djur som even­tu­ellt li­der av en TSE-sjuk­dom får inte flyt­tas från djur­håll­nings­plat­sen. Vid be­hov av­li­var man dju­ret och tar pro­ver för un­der­sök­ning. Ing­en som helst del av slakt­krop­pen får an­vän­das förr­än ana­lys­re­sul­ta­tet är klart. Om ve­te­ri­nä­ren miss­tän­ker att ett djur på djur­håll­nings­plat­sen har TSE ut­fär­dar till­syns­myn­dig­he­ten spärr­be­stäm­mel­ser mot för­flytt­ning av går­dens djur. Kom­mun­ve­te­ri­nä­ren el­ler läns­ve­te­ri­nä­ren styr och över­va­kar åt­gär­der­na, om TSE miss­tänks el­ler har kon­sta­te­rats.

Förflyttningar av nötkreatur, får och getter samt deras embryon och könsceller mellan Europeiska unionens medlemsstater och import till Finland

Jord­bru­ka­ren ska sä­ker­stäl­la att nöt­kre­a­tur, får, get­ter samt de­ras em­bry­on och köns­cel­ler som an­länt till går­den från and­ra EU-län­der upp­fyl­ler de häl­s­o­vill­kor som ställts på för­flytt­ning­ar­na. I sam­band med tvär­vill­kors­kon­trol­len grans­kar myn­dig­he­ter­na i häl­so­in­ty­gen att de vill­kor som ställts för för­flytt­ning­ar mel­lan EU-län­der har följts för TSE-sjuk­do­mar­nas del. För djur som förs in från län­der ut­an­för EU sä­ker­ställs upp­fyl­lan­det av TSE-vill­ko­ren i sam­band med den ve­te­ri­nä­ra gräns­kon­trol­len.

Om en jord­bru­ka­re har im­por­te­rat nöt­kre­a­tur, får, get­ter el­ler de­ras köns­cel­ler el­ler em­bry­on från vil­ket land som helst el­ler ex­por­te­rat så­da­na till ett EU-land ska han el­ler hon föra bok över de im­por­te­ra­de el­ler ex­por­te­ra­de nöt­kre­a­tu­ren, få­ren och get­ter­na samt de­ras em­bry­on och köns­cel­ler. Bok­fö­ring­en ska för­va­ras i minst fem år ef­ter im­por­ten el­ler ex­por­ten och den ska in­ne­hål­la de upp­gif­ter som an­ges i 65 § i la­gen om djur­sjuk­do­mar:

1. upp­gif­ter om im­por­te­ra­de djur samt de­ras iden­ti­fi­e­rings­upp­gif­ter,
2. an­ta­let djur,
3. av­sän­da­ren och av­gångs­plat­sen, mot­ta­ga­ren samt des­ti­na­tions­plat­sen,
4. im­port­da­tum,
5. vil­ka do­ku­ment som har åt­följt le­ve­ran­sen. Bra prax­is är att ta ko­pi­or på do­ku­men­ten och ar­ki­ve­ra dem.
6. om mot­tag­na djur över­låts vi­da­re, föl­jan­de kän­da mot­ta­ga­re samt le­verans­tid­punk­ten.

TSE-krav vid export på den inre marknaden

Jord­bru­ka­ren ska se till att kom­mun­ve­te­ri­nä­ren grans­kar de nöt­kre­a­tur, får el­ler get­ter som ex­por­te­ras till en EU-med­lems­stat in­nan dju­ren av­sänds från går­den. Jord­bru­ka­ren ber kom­mun­ve­te­ri­nä­ren ut­fö­ra en ex­port­kon­troll och fyl­la i häl­so­in­ty­get i sys­te­met TRA­CES.

TSE-krav vid förflyttningar av nötkreatur, får och getter från EU-medlemsländer och vid import från länder utanför EU

Nöt­kre­a­tur som för­flyt­tats från EU-län­der ska åt­föl­jas av ett häl­so­in­tyg en­ligt rå­dets di­rek­tiv 64/432. Får och get­ter ska åt­föl­jas av ett häl­so­in­tyg en­ligt rå­dets di­rek­tiv 91/68/EEG. Av­sän­dar­lan­dets myn­dig­het grans­kar dju­ren som ska av­sän­das inom 24 tim­mar fö­re av­sänd­ning­en och skri­ver ut dju­rens häl­so­in­tyg från sys­te­met TRA­CES på mot­ta­gar­lan­dets of­fi­ci­el­la språk att åt­föl­ja im­port­för­sän­del­sen. Ut­i­från det­ta in­tyg ve­ri­fi­e­rar den an­sva­ri­ga per­so­nen för går­den att för­flytt­ning­en upp­fyl­ler häl­so­kra­ven ock­så i frå­ga om TSE-sjuk­do­mar.

Nöt­kre­a­tur, får och get­ter som im­por­te­rats från län­der ut­an­för EU ska kom­ma från vis­sa län­der som är för­teck­na­de i kom­mis­sio­nens för­ord­ning 206/2010. De ska åt­föl­jas till den ve­te­ri­nä­ra gräns­sta­tio­nen av ett häl­so­in­tyg en­ligt kom­mis­sio­nens för­ord­ning 206/2010 som har be­vil­jats av av­gångs­lan­dets be­hö­ri­ga myn­dig­het. Upp­fyl­lan­det av im­port­vill­ko­ren, inkl. vill­ko­ren som gäl­ler TSE-sjuk­do­mar, sä­ker­ställs vid den ve­te­ri­nä­ra gräns­kon­troll som ut­förs av dju­ren, var­ef­ter det be­vil­ja­de CVED-in­ty­get ska åt­föl­ja im­port­för­sän­del­sen och spa­ras på sam­ma sätt som de and­ra im­port­hand­ling­ar­na.

Yt­ter­li­ga­re in­for­ma­tion:
Im­port, han­del på den inre mark­na­den och ex­port av djur
Häl­so­över­vak­ning av djur