Primärproduktionsställe (gård, produktionsenhet) är en gårdsbruksenhet, trädgård eller en annan plats där man bedriver primärproduktion av livsmedel.
Primärproducent (jordbrukare) är en person eller ett företag som bedriver primärproduktion av livsmedel, exempelvis odling av växter för livsmedelsproduktion, skörd, mjölkproduktion och alla de skeden inom animalieproduktionen som föregår slakt.
Gemensamma krav som gäller primärproduktionsställen
På primärproduktionen av livsmedel som härrör från djur, växter och svampar tillämpas Europeiska gemenskapens lagstiftning samt livsmedelslagen, lagen om medicinsk behandling av djur och de förordningar som utfärdats med stöd av dem. Det är jordbrukaren som ansvarar för att de livsmedel som jordbrukaren producerar är säkra och man ska därför ha tillräcklig information om livsmedlet och de hälsorisker som är förknippade med dess hantering.
Jordbrukaren ska se till och kontrollera att alla som står under dennas överinseende och hanterar livsmedel har tillräckliga insikter i livsmedelshygien. Om jordbrukaren misstänker att ett livsmedel som han producerat kan orsaka hälsorisker för människor, ska han underrätta kommunens livsmedelstillsynsmyndighet omedelbart (t.ex. chefen för hälsoövervakningen, kommunalveterinären eller hälsoinspektören) och vid behov dra igång återkallandet av en produkt som redan har överlåtits samt vidta andra åtgärder för att rätta till missförhållandena. Primärproducenten ska med hjälp av journalföring samt uppgifter och påskrifter på förpackningarna som sänds med produkten se till att livsmedlen är spårbara ända fram till detaljhandeln.
Ett primärproduktionsställe ska byggas och skötas så, att man inte äventyrar säkerheten hos de livsmedel som produceras och hanteras där. För att skydda produkterna från kontaminering ska fodertillsatser, veterinärmedicinska läkemedel, växtskyddsmedel, gödselfabrikat, biocider som exempelvis rodenticider och desinfektionsmedel samt andra farliga kemikalier och avfall hanteras, lagras och användas rätt.
Gården ska ha tillräcklig tillgång till vatten av god kvalitet för bevattning, dricksvatten för djuren och rengöring. Vattnet får inte ha främmande lukt eller smak eller innehålla mikroorganismer, parasiter eller främmande ämnen i sådana mängder som kan äventyra primärprodukternas säkerhet och de livsmedel som framställs av dem. Kvaliteten på vatten som används för bevattning av växter samt vatten som används för tvätt av produkter och utrustning ska i vissa fall analyseras regelbundet i laboratorium. Vattnet ska analyseras exempelvis då vatten från egen brunn används vid bevattning av växtdelar som är ätliga som sådana eller för tvätt av mjölkningsutrustning och mjölktank.
Livsmedelsproducerande djur ska ha ett sådant hälsotillstånd och skötas och hanteras på ett sätt som tryggar en god hygienisk kvalitet på de livsmedel som härrör från dem. Man ska sträva efter att förhindra att sjukdomar som smittar från djur till människor förs in till gården och att de sprids på eller från gården. När nya djur förs in till djurhållningsplatsen ska sjukdomsriskerna beaktas. Sjukdomsriskerna kan beaktas bland annat genom att nya djur som förs in till gården hålls åtskilt från andra djur eller genom att nya djur köps in bara från sådana djurhållningsplatser vars hälsotillstånd är känt. Jordbrukaren ska meddela myndigheten (veterinären som övervakar gården/kommunens livsmedelstillsynsmyndighet) om misstänkta sjukdomsfall på gården. Om problem upptäcks, ska primärproducenten vidta ändamålsenliga åtgärder för att korrigera situationen.
Primärproducentens (jordbrukarens) anmälningsskyldighet
Alla primärproducenter ska göra anmälan till kommunens livsmedelstillsynsmyndighet om primärproduktionsstället och den verksamhet som bedrivs där (anmälan om primärproduktionsställe). Kommunens tillsynsmyndighet ska meddela företagaren att uppgifternahar inkommit. Företagaren ska också meddela om väsentliga ändringar som skett inom primärproducentens verksamhet, avbrott i verksamheten för längre än ett år eller om verksamheten upphör.
Gårdar med mjölkproduktion ska i sin anmälan meddela om
- obehandlad mjölk och råmjölk överlåts från gården direkt till slutkonsumenten
- förpackad och fryst råmjölk (kolostrum) levereras till lokal minutförsäljning.
Gårdar med äggproduktion ska i sin anmälan meddela om
- ägg överlåts från gården direkt till slutkonsumenten
- ägg levereras till lokal minutförsäljning (hönsägg i ett undantagsområde).
Gårdar med växtproduktion ska i sin anmälan meddela om
- grönsaker, rotfrukter, frukter, bär, spannmål och svampar överlåts från gården direkt till slutkonsumenten.
Mera information och rådgivning: Kommunens livsmedelstillsynsmyndigheter, regionförvaltningsmyndigheterna och Livsmedelssäkerhetsverket.
Krav på journalföring då det gäller primärproducenter
Journalföring behövs bland annat för att säkerställa livsmedlens spårbarhet då djur säljs eller skickas till slakt. Journalen kan bestå av en eller flera filer (t.ex. journalföring av djurens hälsa och medicinering) och vara en del av ett kvalitets- eller annat system som används på primärproduktionsstället.
I företagarens journal ska finnas uppgifter om minst följande omständigheter till den del de berör primärproduktionen i fråga:
- primärprodukter som levererats för användning som livsmedel, förvaras i 1 år
- prover, undersökningar och kontroller som är av betydelse för livsmedelssäkerheten (t.ex. resultat av vattenanalyser, programmet för kontroll av rester av växtskyddsmedel, undersökningar av juverinflammationer, salmonellakontroll samt kontrollrapporter om t.ex. hygienkontroller på gårdar med mjölkproduktion, beslut om köttbesiktning, uppgifter om sjukdomsfrekvensen hos svin, uppgifter som besiktningsveterinären meddelar en primärproducent, kontrollbesök i anslutning till salmonellakontrollprorammet), förvaras i 3 år. (OBS! Resultat av vattenanalyser 5 år)
- på växtodlingsgårdarna användning av växtskyddsmedel och biocider (t.ex. insektsgifter och rodenticider, desinfektionsmedel ): medlets namn, mängd och användningsdatum, förvaras i 3 år
- mottagna djur och djur som levererats till livsmedel, förvaras i 1 år
- slag och ursprung av det foder som getts åt djuren, förvaras i 5 år
- veterinärmedicinska läkemedel och annan behandling som djuren fått, behandlingsdatum samt karenstid, förvaringstid 5 år (mera information om bokföring över medicinsk behandling i punkt 5.2)
På gårdar med mjölkproduktion journalförs också
- mjölkens förvaringstemperatur, förvaringstid 1 år.
- gårdar med automatisk mjölkning har skyldighet att journalföra uppgifter om förändrad mjölk och råmjölk samt mjölk från medicinerade djur som styrs individuellt per djur så att den avskiljs från annan mjölk, användning av ett system som avskiljer förändrad mjölk, utebliven rengöring av mjölkningsutrustning, utebliven användning av tvättmedel, fel vattentemperatur samt uppföljning av spentvätt och observationer som gjorts under den tiden. Uppgifterna ska förvaras i 1 år.
Det lönar sig att vara noggrann med journalföring och förvaring av journalerna, eftersom kontroll av journalföringen är en del av tvärvillkorsövervakningen på gårdarna. Avsaknad av uppgifter kan räknas som verksamhet som strider mot lagstiftningen och kan leda till att stödet sänks.
Särskilda krav som gäller mjölkproduktion
För gårdar med mjölkproduktion har utöver de allmänna kraven på primärproduktionen (som presenterats ovan) även fastställts särskilda krav som gäller mjölkproduktion.
Lokaler där man håller och mjölkar mjölkproducerande djur och hanterar mjölk samt redskap och utrustning för mjölkproduktion ska vara placerade och konstruerade på ett sådant vis att det finns goda möjligheter att se till att djuren är rena och friska, att mjölkningen utförs hygieniskt och mjölkråvaran är av god hygienisk kvalitet. I lokalerna får inte förvaras något som kan försämra mjölkens hygieniska kvalitet. Det ska finnas ett ändamålsenligt rum för rengöring och förvaring av utrustning och redskap som används då mjölken hanteras.
Djur
Djuren ska hållas rena och de får inte ha sjukdomar eller fel som försämrar mjölkens hygieniska kvalitet. Djurskötaren ska kontrollera att djuren är rena och i god kondition. Djur som uppvisar symptom på en sjukdom som kan försvaga mjölkens hygieniska kvalitet ska isoleras från de andra mjölkproducerande djuren.
Rum för kylning och förvaring av mjölk
Det ska finnas ett separat rum (mjölkrum) för kylning och förvaring av mjölk. Rummet får inte stå i direkt förbindelse med de lokaler där man håller djur eller med andra utrymmen från vilka smuts eller lukt kan komma in i mjölkrummet. Mjölkrummet ska åtskiljas från sådana rum genom ett mellanliggande rum och två dörrar som kan stängas, eller en dörr då luftströmmen inte går i riktning från de smutsiga utrymmena mot mjölkrummet. Inga andra arbeten än hantering av mjölk och mjölkningsutrustning får utföras i mjölkrummet. Mjölkrummet ska skyddas från skadedjur.
Mjölkningshygien
Före mjölkningen ska spenarna och vid behov juvret och området kring det rengöras omsorgsfullt. Spendoppningsmedel får endast användas omedelbart efter mjölkningen. Mjölkningsutrustningens mjölkfilter ska bytas innan mjölkningen påbörjas och vid behov under mjölkningen.
I mjölk som överlåts som livsmedel får inte finnas några förändringar som tyder på juverinflammation eller några andra tecken på förändringar. Djur som uppvisar symptom på juversjukdomar eller sjukdomar som smittar till människor via mjölken, eller vars mjölk innehåller läkemedelsrester under medicinering och karenstid, ska antingen mjölkas till sist, med en separat mjölkningsmaskin, för hand eller mjölkas med utrustning som rengörs omedelbart efter mjölkningen. Mjölken från dessa djur mjölkas skilt och får inte överlåtas som livsmedel. Råmjölk mjölkas separat från annan mjölk och ska också förvaras skilt. Primärproducenten ska ha en verksamhetsplan för att försäkra sig om att mjölken från ett sjukt eller medicinerat djur kan avskiljas från den övriga mjölken under hela medicineringen och karenstiden. Medicinerade djur ska vara identifierbara under hela medicineringen och karenstiden.
Automatisk mjölkningsutrustning ska ha ett system som självständigt upptäcker och styr förändrad mjölk avskilt från mjölk avsedd att användas som livsmedel och som dessutom kan programmeras med uppgifter om de djur vars mjölk avskiljs.
Ytor som kommer i kontakt med mjölk och underhåll av mjölkningsmaskinen
Ytor som kommer i kontakt med mjölk ska vara gjorda av slätt, tvättbart och giftfritt material. Mjölkningsutrustningen och -redskapen ska hållas rena och i gott, fungerande skick. De ska tvättas efter användning och desinficeras vid behov. Efter tvätt och eventuell desinficering ska utrustningen och redskapen sköljas med rent vatten. Mjölkningsmaskinen ska underhållas och testas efter behov och regelbundet, så att den hålls i gott skick och fungerar bra. Ett intyg över underhållet och testningen ska sparas på gården och på begäran uppvisas för tillsynsmyndigheten.
Kvaliteten på mjölkråvara som överlåts från gården
Efter mjölkningen ska mjölken kylas ned till +6 grader eller lägre så snabbt som möjligt och även förvaras i denna temperatur på gården. Mjölken får ändå inte frysa till. Mjölk som flyttas till en transportbehållare får ha en temperatur på högst +6 grader (i enskilda fall +10 grader om temperaturen på mjölken i transportbehållaren inte överstiger +6 grader till följd av detta). Mjölkråvara som överlåts från gården ska uppfylla kraven* på det totala antalet bakteriekolonier och cellhalt.
* Kor
Totalt antal bakteriekolonier: det geometriska medelvärdet för två månader ska vara under 100 000 cfu/ml, minst 2 prover/månad. Cellhalt: det geometriska medelvärdet för tre månader ska vara under 400 000 st./ml, minst 1 prov/månad. Det totala antalet bakteriekolonier i mjölkråvara som säljs direkt till konsumenten från gården ska vara under 50 000 cfu/ml och cellhalten under 250 000 st./ml.
* Övriga djur
Totalt antal bakteriekolonier: det geometriska medelvärdet för två månader ska vara under 1 500 000 cfu/ml, minst 2 prov/ månad; kravet är under 500 000 cfu/ml, om ingen värmebehandling ingår i tillverkningen av produkten. Det totala antalet bakteriekolonier i mjölkråvara av get som säljs från gården direkt till konsumenten ska vara under 50 000 cfu/ml.
Särskilda krav som gäller äggproduktion
För gårdar med äggproduktion har utöver de allmänna kraven på primärproduktionen (som presenteras ovan) även fastställts särskilda krav som gäller äggproduktion.
Äggen ska skyddas mot skadlig inverkan utifrån. De ska hållas rena, torra och skyddas mot lukter, stötar och direkt solljus.
Företagaren ska journalföra undersökningar och kontroller som utförs i enlighet med programmet för salmonellakontroll. Denna journal ska förvaras på gården i minst 3 år. Resultaten av undersökningarna och kontrollerna enligt programmet för salmonellakontroll ska även sändas till äggpackeriet som tar emot gårdens ägg.
Ytterligare information:
Om kraven på primärproduktion
Om kraven på analys av vatten och vattenkvalitet (på finska)
Om det nationella programmet för salmonellakontroll