Minimikraven för miljöersättning består av krav för användning av gödselmedel och växtskyddsmedel.
3.1. Gödsling enligt minimikraven
Minimikraven stipulerar att du per hektar åker får sprida högst 325 kg fosfor/ha/5 år inom jordbruket och 560 kg fosfor/ha/5 år inom trädgårdsodlingen. Beakta ändå att gödslingsnivåerna för en gårdsspecifik åtgärd är striktare än minimikraven. Läs om gödsling enligt gårdsspecifik åtgärd i avsnitt 4 i förbindelsevillkoren. Tvärvillkorens krav på bl.a. spridning och lagring av stallgödsel ska följas vid gödslingen. Du kan läsa om tvärvillkorskraven i tvärvillkorsguiden (www.mavi.fi à Tvärvillkorsguide).
3.2. Användning, hantering och lagring av växtskyddsmedel
Växtskyddsmedel ska användas korrekt enligt observerat behov och med iakttagande av bruksanvisningarna. De allmänna principerna för integrerad bekämpning ska följas.
Allmänna principer för integrerad bekämpning:
1. Föregripande odlingstekniska alternativ för bekämpning och eliminering av växtskadegörare
Inom växtproduktionen tillämpas så mångsidig växtföljd som möjligt.
Vid odlingen används lämplig odlingsteknik, som till exempel beredning av rätt såbädd för grödan, lämplig tidpunkt för plantering eller sådd och lämplig planterings- eller såtäthet, eventuellt sådd i skyddssäd, reducerad bearbetning, gallring eller direktsådd.
I mån av möjlighet används sorter som är resistenta mot växtskadegörare samt certifierat utsäde och plantmaterial.
I balanserad växtproduktion ingår också behovsanpassad gödsling, kalkning, bevattning och dikning.
Växtskadegörarnas spridning förhindras genom god odlingshygien, såsom regelbunden rengöring av maskiner och utrustning.
Med hjälp av lämpliga växtskyddsåtgärder skyddar man betydelsefulla nyttoorganismer, såsom växtskadegörarnas naturliga fiender, och befrämjar förekomster av dem. Lämpliga växtskyddsåtgärder avser till exempel användning av skyddsområden innanför eller utanför odlings- och grönområdena.
2. Uppföljning av växtskadegörare
Förekomsten av växtskadegörare följs upp med lämpliga metoder och adekvat utrustning. Uppföljningen kan bestå av fältgranskning, användning av befintliga system för varning, prognoser och tidig observation samt anlitande av rådgivare.
3. Beslut om växtskyddsåtgärd
På basis av resultaten från uppföljningen av växtskadegörare bestämmer man huruvida växtskyddsåtgärder ska vidtas, vilka åtgärder som vidtas och när de ska vidtas. Som hjälp vid beslutsfattandet används i mån av möjlighet tröskelvärden för bekämpning av växtskadegörare, dvs. information om hur stor förekomsten av växtskadegörare ska vara innan det är ekonomiskt lönsamt att bekämpa dem.
4. Andra än kemiska växtskyddsmetoder
Om växtskadegörare kan bekämpas på ett tillfredsställande sätt med användning av biologiska, fysikaliska, mekaniska eller andra än kemiska metoder, används de framom kemiska metoder.
5. Begränsning av användningen av växtskyddsmedel och bekämpningsåtgärder samt förhindrande av resistens
Växtskyddsmedel och andra bekämpningsåtgärder används bara när det är nödvändigt.
Ett växtskyddsmedel väljs så att det så bra som möjligt lämpar sig för objektet.
I mån av möjlighet väljs ett sådant växtskyddsmedel som orsakar minst olägenheter för människors hälsa, andra än målorganismerna och för miljön. Användningen minskas genom att man förlänger intervallerna mellan behandlingarna eller behandlar bara en del av växtligheten eller använder de minsta rekommenderade bruksmängderna för växtskyddsmedel när förhållandena är gynnsamma. Vid minskad användning beaktar man att den risk som växtskadegörarna orsakar för växtligheten är godtagbar och att det inte uppstår resistens, dvs. risk för att det utvecklas stammar av växtskadegörare som är motståndskraftiga mot växtskyddsmedel.
För att preparaten ska behålla sin effekt används växtskyddsmedel som hör till olika grupper av verksamma substanser så att resistens inte uppkommer.
6. Granskning av växtskyddsåtgärdernas resultat
Grunden för planeringen av växtskyddet är kännedom om odlingshistorien samt uppgifter om uppföljningen av växt-skadegörare under tidigare år. Som stöd för planeringen används bokföringen där uppgifter om användningen av växtskyddsmedel och förekomsten av växtskadegörare förs in. På basis av bokföringen bör det gå att kontrollera hur väl de vidtagna växtskyddsåtgärderna har lyckats.
För in växtskyddsmedlets fullständiga namn, dosering, tidpunkt, användningsändamål, konstaterade sjukdo-mar och skadegörare, orsaken till användningen av växtskyddsmedel samt övriga vidtagna växtskyddsåtgär-deri den skiftesspecifika bokföringen.
På en gård får växtskyddsmedel spridas endast av en person som har avlagt den examen som avses i 10 § i lagen om växtskyddsmedel (1563/2011), eller som fått rätt att ordna denna examen eller som har utbildning i aktuella växtskyddsfrågor eller motsvarande examen som fortfarande är i kraft.
Genom examen inom området för växtskyddsmedel visas förmåga att på ett tryggt och korrekt sätt hantera och använda växtskyddsmedel. I examen ingår, med beaktande av målgruppen, ämnesområden som omfattar en korrekt, hållbar och säker hantering och användning av växtskyddsmedel, integrerat växtskydd, risker med användningen av växtskyddsmedel och hantering av riskerna, användning, underhåll och service av utrustning för spridning av växtskyddsmedel samt dokumentation över användningen av växtskyddsmedel. Över avlagd examen utfärdas ett bevis som är giltigt i fem år.
Den växtskyddsspruta som används för spridning av växtskyddsmedel på gården måste testas på det sätt som bestäms i 4 kap. i lagen om växtskyddsmedel. Över testning av spridningsutrustningen ska det upprättas ett protokoll. Den godkända utrustningen förses med godkännandemärkning.
En ny växtskyddsspruta behöver inte testas förrän fem år efter att den skaffats, om växtskyddssprutan uppfyller kraven i statsrådets förordning om maskiners säkerhet (400/2008) och bestämmelserna i standardserien EN ISO 16119 eller, när det gäller växtskyddssprutor som skaffats före den 15 december 2011, om växtskyddssprutan uppfyller bestämmelserna i standardserien SFS-EN 12761.
Traktorsprutor i yrkesmässigt bruk måste testas senast 26.11.2016 och därefter vart femte år. Om spridnings-utrustningen har testats tidigare, behöver den inte testas på nytt förrän det har gått fem år sedan det senaste testet.
Förbindelsevillkor för miljöersättning 2015Med 2015- 2016 ändringar1.11.2016