4. Gårdsspecifik åtgärd: Balanserad användning av näringsämnen

En jord­bru­ka­re som har in­gått en mil­jö­för­bin­del­se ska på gårds­bruksen­he­tens hela åker­are­al iakt­ta den åt­gärd som gäl­ler ba­lan­se­rad an­vänd­ning av nä­rings­äm­nen. Den gårds­spe­ci­fi­ka åt­gär­den ska allt­så iakt­tas ock­så på alla skif­ten som inte om­fat­tas av för­bin­del­sen. Att jord­bru­ka­ren för­bin­der sig till åt­gär­den är en för­ut­sätt­ning för en för­bin­del­se om skif­tes­spe­ci­fi­ka åt­gär­der i mil­jö­för­bin­del­sen.

I åt­gär­den som gäl­ler ba­lan­se­rad an­vänd­ning av nä­rings­äm­nen in­går att gö­ra upp en år­lig od­lings­plan och en fem­årig od­lings­plan, att gö­ra mark­kar­te­ring­ar, kva­li­tets­test för åker­jord och skif­tes­vi­sa an­teck­ning­ar, att an­läg­ga skydds­rem­sor och mång­falds­rem­sor och att del­ta i en­dags­ut­bild­ning om mil­jö­er­sätt­ning­en el­ler av­läg­ga en nät­ten­ta­men om mil­jö­er­sätt­ning­en. Ock­så de göds­lings­frå­gor som hän­för sig till mil­jö­er­sätt­ning­en in­går i åt­gär­den.

År­lig od­lings­plan

Jord­bru­ka­ren ska år­li­gen gö­ra upp en skrift­lig od­lings­plan. Od­lings­pla­nen ska upp­gö­ras fö­re var­je växt­pe­ri­ods bör­jan, det förs­ta för­bin­del­se­året dock se­nast 15.6. I den ska an­ges vil­ka växt­ar­ter och vil­ken göds­ling med av­se­en­de på göd­sel­mäng­der och göd­sel­slag som pla­ne­ras på var­je jord­bruks­skif­te på bas­skif­tet. Od­lings­pla­nen är en pre­li­mi­när plan och dess in­ne­håll pre­ci­se­ras i sam­band med såd­den. Den år­li­ga od­lings­pla­nen ska för­va­ras på går­den.

Fem­årig od­lings­plan

Jord­bru­ka­ren ska un­der det förs­ta för­bin­del­se­året gö­ra upp en fem­årig od­lings­plan för för­bin­del­se­pe­ri­o­den. I den fem­åri­ga od­lings­pla­nen upp­ges de växt­ar­ter som jord­bru­ka­ren un­der fem­års­pe­ri­o­den har pla­ne­rat odla på de oli­ka jord­bruks­skif­te­na på de bas­skif­ten som är i hans el­ler hen­nes be­sitt­ning. Pla­nen ska läm­nas in till kom­mu­nens lands­bygds­nä­rings­myn­dig­het fö­re ut­gång­en av det förs­ta för­bin­del­se­året (de som in­gick för­bin­del­se 2015: se­nast 30.4.2016).

Jord­bru­ka­ren be­hö­ver inte läm­na in en fem­årig od­lings­plan om en för­bin­del­se har över­förts till ho­nom el­ler hen­ne år 2017 el­ler un­der det tred­je för­bin­del­se­året och den fö­re­gå­en­de in­ne­ha­va­ren av för­bin­del­sens bas­skif­ten har läm­nat in en fem­årig växt­följds­plan om bas­skif­te­na till kom­mu­nen. Om en plan för bas­skif­te­na inte har getts in till kom­mu­nen ska jord­bru­ka­ren läm­na in den se­nast 30.4.2018.

Mark­kar­te­ring

Jord­bru­ka­ren ska med tan­ke på pla­ne­ring och upp­följ­ning av od­ling­en gö­ra en mark­kar­te­ring av de åk­rar som od­las och av så­da­na skif­ten med per­ma­nent gräs­mark som till mar­kan­vänd­nings­for­men är åker. Av åk­rar som inte od­las och trä­des­åk­rar samt öv­ri­ga åk­rar som ska bör­ja od­las och som kom­mer i jord­bru­ka­rens be­sitt­ning mås­te det tas prov un­der den växt­pe­ri­od då od­ling­en av en grö­da som ger skörd in­leds. Pro­vet skall än­då all­tid tas, då den växt som an­mälts på skif­tet har göds­lats. När det gäl­ler skif­ten som kom­mer i jord­bru­ka­rens be­sitt­ning får även en gäl­lan­de mark­kar­te­ring som gjorts av den ti­di­ga­re in­ne­ha­va­ren an­vän­das, om en så­dan finns att till­gå.

En ny mark­kar­te­ring ska ut­fö­ras när det har gått 5 år se­dan den fö­re­gå­en­de prov­tag­ning­en, från­sett lin­je­prov­tag­ning, där prov ska tas vart tred­je år. Re­sul­ta­tet från den nya mark­kar­te­ring­en ska vara till­gäng­ligt fö­re föl­jan­de göds­lings­gång. En gårds­bruksen­het som ti­di­ga­re har för­bun­dit sig till mil­jö­stöds­sys­te­met ska ha mark­kar­te­ring­ar som upp­fyl­ler vill­ko­ren i mil­jö­er­sätt­nings­sys­te­met ef­ter att 5 år har gått se­dan den fö­re­gå­en­de prov­tag­ning­en. En jord­bru­ka­re som in­går en mil­jö­för­bin­del­se och som inte ti­di­ga­re har in­gått nå­gon för­bin­del­se inom mil­jö­stöds­sys­te­met ska ut­fö­ra en mark­kar­te­ring som upp­fyl­ler vill­ko­ren fö­re ut­gång­en av det förs­ta för­bin­del­se­året.

Om det på ett skif­te än­nu inte har gjorts nå­gon mark­kar­te­ring, ska de vär­den för mull­ri­ka jor­dar som gäl­ler för kvä­ve i ta­bell 1, 3 och 4 och de vär­den för god bör­dig­hets­klass som gäl­ler för fos­for i ta­bell 5 och 7 an­vän­das vid göds­ling­en. Om det på ett bas­skif­te har ta­gits fler jord­pro­ver än mi­nimi­fre­kven­sen för prov­tag­ning för­ut­sät­ter, ska de ny­as­te jord­pro­ver­na lig­ga till grund för göds­ling­en.

Mark­kar­te­ring­en ska vara åt­min­sto­ne en grun­d­ana­lys där jord­ar­ten, mull­hal­ten, sur­he­ten, led­nings­ta­let, mäng­den ut­byt­bart kal­ci­um, ka­li­um och mag­ne­si­um samt mäng­den lätt­lös­lig fos­for be­stäms. Av ana­lys­re­sul­ta­ten ska fram­gå ana­lys­da­tum el­ler det da­tum då pro­vet har läm­nats för ana­lys. Ana­ly­sen ska ut­fö­ras vid ett la­bo­ra­to­ri­um som är spe­ci­a­li­se­rat på jor­d­ana­ly­ser. Till pro­ver­na ska fo­gas upp­gif­ter om skif­te och lä­ge.

Prov­fre­kven­sen för mark­kar­te­ring be­stäms en­ligt bas­skif­tet. Prov för mark­kar­te­ring ska om­fat­ta minst 1 prov per bas­skif­te, om bas­skif­tet över­sti­ger 0,5 hek­tar. Om bas­skif­tet är stör­re än 5 hek­tar ska 1 prov tas per var­je på­bör­jat fem­tal hek­tar. För bas­skif­ten som är 0,5 hek­tar el­ler mind­re får sam­ma mark­kar­te­rings­pro­ver an­vän­das som för det an­grän­san­de skif­tet. Med an­grän­san­de bas­skif­ten av­ses skif­ten som har ge­men­sam gräns­lin­je el­ler som åt­skiljs av en väg el­ler ett dike. På en­skil­da bas­skif­ten som är 0,5 hek­tar el­ler mind­re ska det tas 1 prov, el­ler ock­så ska de vär­den för mull­ri­ka jor­dar som av­ses i ta­bell 1, 3 och 4 an­vän­das vid kvä­ve­göds­ling och de vär­den för god bör­dig­hets­klass som av­ses i ta­bell 5 och 7 an­vän­das vid fos­for­göds­ling. Vid lin­je­prov­tag­ning räck­er det med prov­fre­kven­sen 1 prov per var­je på­bör­jat tio­tal hek­tar.

Var­je prov för mark­kar­te­ring ska be­stå av minst 7 del­pro­ver. Pro­ver­na ska vara jämnt för­de­la­de över hela skif­tet. Pro­ver­na ska tas från hela be­ar­bet­nings­skik­tets djup.

Re­sul­ta­ten från mark­kar­te­ring­en ska för­va­ras på går­den.

Kva­li­tets­test för åker­jord

Jord­bru­ka­ren ska en gång un­der för­bin­del­se­pe­ri­o­den, se­nast fö­re ut­gång­en av det tred­je för­bin­del­se­året, gö­ra ett kva­li­tets­test för åker­jord. Kva­li­tets­tes­tet ska ut­fö­ras för alla bas­skif­ten som är stör­re än 0,5 ha. Om alla bas­skif­ten är mind­re än så mås­te jord­bru­ka­ren ut­fö­ra kva­li­tets­tes­tet för ett bas­skif­te som han el­ler hon väl­jer.

Kva­li­tets­tes­tet för åker­jord görs ge­nom att fyl­la i Lands­bygds­ver­kets god­kän­da blan­kett 480 för kva­li­tets­test för åker­jord el­ler ett do­ku­ment med mot­sva­ran­de upp­gif­ter. Kva­li­tets­tes­tet ska läm­nas in till kom­mu­nens lands­bygds­nä­rings­myn­dig­het fö­re ut­gång­en av det tred­je för­bin­del­se­året, dvs. se­nast 30.4.2018.

Skif­tes­spe­ci­fi­ka an­teck­ning­ar

Jord­bru­ka­ren ska föra skif­tes­spe­ci­fi­ka an­teck­ning­ar i vil­ka ska in­gå grund­läg­gan­de upp­gif­ter om skif­te­na och upp­gif­ter om de år­li­ga od­lings­åt­gär­der­na se­dan bör­jan av för­bin­del­se­pe­ri­o­den. De grund­läg­gan­de upp­gif­ter­na om skif­tet ska in­ne­fat­ta upp­gif­ter om skif­tets lä­ge och jord­art samt om kalk­ning, åker- och di­kes­re­nar, skydds­rem­sor, mång­falds­rem­sor, be­vatt­ning, täck­dik­ning, gräv­ning av ut­falls­di­ken och and­ra ge­nom­för­da mil­jö­skyddsåt­gär­der samt öv­ri­ga mot­sva­ran­de upp­gif­ter. De upp­gif­ter som sam­las in från oli­ka käl­lor kan spa­ras och re­gi­stre­ras se­pa­rat som oli­ka do­ku­ment el­ler kar­tor.

I de skif­tes­spe­ci­fi­ka an­teck­ning­ar­na ska föl­jan­de upp­gif­ter om de år­li­ga od­lings­åt­gär­der­na in­gå:

1. skif­tets sig­num och are­al,
2. be­ar­bet­nings­da­tum och be­ar­bet­nings­me­tod,
3. så­nings- el­ler plan­te­rings­da­tum,
4. växt­art och mäng­den ut­sä­de el­ler plan­tor,
5. göds­lings­da­tum,
6. sla­gen och mäng­der­na av han­dels­göd­sel och or­ga­nis­ka göd­sel­me­del,
7. mäng­der­na fos­for och kvä­ve, vid be­hov en an­teck­ning om när fos­fo­rut­jäm­nings­pe­ri­o­den in­letts och ut­jäm­nings­året,
8. växt­skydds­med­lets full­stän­di­ga namn, do­se­ring, tid­punkt, an­vänd­nings­än­da­mål (dvs. od­lings­växt och are­al där med­let har an­vänts), ob­ser­ve­ra­de sjuk­do­mar och ska­de­djur, or­sak till an­vänd­ning­en av växt­skydds­me­del (dvs. har du fat­tat be­slut om be­kämp­ning på grund av ogräs, växt­sjuk­do­mar, för­hål­lan­den som är gynn­sam­ma för växt­sjuk­do­mar, ob­ser­ve­rat sjuk­doms­lä­ge el­ler ska­de­djur el­ler har du an­vänt till­växtre­gu­la­tor på grund av ob­ser­ve­rat be­hov att be­käm­pa ligg­s­äd. Du kan ock­så räk­na upp de ob­ser­ve­ra­de ogräs, ska­de­djur el­ler växt­sjuk­do­mar som lett till be­kämp­nings­be­slu­tet), samt öv­ri­ga vid­tag­na växt­skyddsåt­gär­der,
9. be­tes­gång, da­tum för skörd el­ler slåt­ter samt skör­de­ni­vån in­klu­si­ve nöd­vän­di­ga mo­ti­ve­ring­ar,
10. det som krävs i vill­ko­ren för den val­da skif­tes­spe­ci­fi­ka åt­gär­den och mil­jö­av­ta­let.

I frå­ga om plant­sko­le­od­ling ska skif­tes­spe­ci­fi­ka an­teck­ning­ar föras per växt­grupp. Växt­grup­per­na är träd, bus­kar och pe­ren­ner.

Hand­ling­ar­na i an­slut­ning till de skif­tes­spe­ci­fi­ka an­teck­ning­ar­na ska för­va­ras på går­den.

Skydds­rem­sa

Om ett bas­skif­te grän­sar till ett vat­ten­drag ska det fin­nas en i ge­nom­snitt minst 3 me­ter bred skydds­rem­sa vid skif­tes­kan­ten mot vat­ten­dra­get. Skydds­rem­san får vara högst 10 me­ter bred. När be­ho­vet av en skydds­rem­sa be­döms ut­nytt­jas den in­for­ma­tion om få­ror och bäd­dar som pro­du­ce­ras och upp­rätt­hålls av Fin­lands mil­jö­cen­tral och som grun­dar sig på ett 10 km2 stort av­rin­nings­om­rå­de.

In­for­ma­tio­nen om få­ror och bäd­dar finns i Vi­put­jäns­ten. Re­spons på in­for­ma­tio­nen om få­ror och bäd­dar kan skick­as till vipu.uo­mat[at]ym­pa­risto.fi.

Ett bas­skif­te grän­sar inte till ett vat­ten­drag om

1. det mel­lan åkern och vat­ten­dra­get finns i ge­nom­snitt minst tio me­ter skog, bus­kage, tomt­mark, vä­g­om­rå­de, im­pe­di­ment el­ler tvin­mark el­ler an­nat om­rå­de, och om vatt­net inte ens vid över­sväm­ning sti­ger upp på jord­bruks­mar­ken,
2. åkern lig­ger bak­om en över­sväm­nings­vall och av­rin­nings­vatt­net leds bort ge­nom pump­ning el­ler på nå­got an­nat mot­sva­ran­de sätt.

Skydds­rem­sor ska täck­as av fler­årig vall-, gräs- el­ler ängs­växt­lig­het. Skydds­rem­sor får inte be­ar­be­tas, göds­las el­ler be­hand­las med växt­skydds­me­del. Det är i un­dan­tags­fall vid svå­ra ogräs­fall tillå­tet att för­stö­ra och för­nya växt­lig­het som punkt­be­kämp­ning i en­lig­het med an­vänd­nings­be­gräns­ning­ar­na för växt­skydds­med­let. Med svå­ra ogräs­fall av­ses ut­bredd fö­re­komst av ogräs som lätt spri­der sig till and­ra skif­ten med vin­den el­ler på an­nat sätt, att väx­ter el­ler bus­kar med ved­stam eta­ble­rat sig på skif­tet, fö­re­komst av in­va­si­va främ­man­de ar­ter och and­ra mot­sva­ran­de si­tu­a­tio­ner.

Om växt­lig­he­ten på en skydds­rem­sa ska­das el­ler för­störs un­der vin­tern, vid ut­fö­ran­det av punkt­be­kämp­ning av ogräs, i sam­band med di­kes­rens­ning el­ler rens­ning av ut­falls­di­ken el­ler på nå­got an­nat mot­sva­ran­de sätt, ska skydds­rem­san be­sås med ny vall­växt­lig­het ge­nast när om­stän­dig­he­ter­na med­ger det. Upp­gif­ter om åt­gär­der på skydds­rem­san ska föras in i de skif­tes­spe­ci­fi­ka an­teck­ning­ar­na. Skörd får bär­gas på skydds­rem­san och den får skö­tas ge­nom be­tes­gång.

Mång­falds­rem­sa

På de kan­ter av bas­skif­tet som inte grän­sar till vat­ten­drag kan det för att främ­ja na­tu­rens mång­fald an­läg­gas en i ge­nom­snitt högst 3 me­ter bred mång­falds­rem­sa som in­går i od­lings­väx­tens are­al.

Mång­falds­rem­sor kan an­läg­gas ge­nom sådd av ut­sä­de av vall-, gräs-, ängs-, vilt- el­ler land­skap­s­väx­ter. Sam­ma od­lings­växt som på res­ten av skif­tet får ock­så växa på mång­falds­rem­sor, men då ska rem­sor­na skö­tas ge­nom att skör­den läm­nas obär­gad på en i ge­nom­snitt högst 3 me­ter bred rem­sa längs en el­ler fle­ra av skif­tets kan­ter. Mång­falds­rem­sor­na ska skö­tas på sam­ma sätt som de ovan nämn­da skydds­rem­sor­na.

Krav på ut­bild­nings­dag

Jord­bru­ka­ren ska del­ta i den en­dags­ut­bild­ning om sys­te­met för mil­jö­er­sätt­ning som ord­nas av de lo­ka­la sam­ar­bets­om­rå­de­nas lands­bygds­myn­dig­he­ter, nä­rings-, tra­fik- och mil­jö­cen­tra­ler­na och in­tres­sent­grup­per. Kra­vet på ut­bild­ning kan ock­så upp­fyl­las ge­nom en el­ekt­ro­nisk ten­ta­men. Jord­bru­ka­ren ska del­ta i ut­bild­ning­en en gång un­der pro­gram­pe­ri­o­den 2014–2020, an­ting­en in­nan för­bin­del­se­pe­ri­o­den bör­jar el­ler un­der de två förs­ta för­bin­del­se­åren (de som in­gått för­bin­del­se år 2015: se­nast 30.4.2017). Man kan log­ga in till ten­ta­men från Vi­put­jäns­tens in­gångs­si­da.

En jord­bru­ka­re till vil­ken en för­bin­del­se har över­förts år 2017 el­ler un­der det tred­je för­bin­del­se­året ska full­gö­ra kra­vet på ut­bild­nings­dag se­nast 30.4.2018.

Kvä­ve­göds­ling

Kvä­ve­göds­ling­en ska ge­nom­fö­ras en­ligt skif­te på ba­sis av grö­dan, mar­kens mull­halt och skör­de­ni­vån.

I de an­vän­da nä­rings­mäng­der­na ska in­räk­nas nä­rings­äm­ne­na i så­väl oor­ga­nis­ka som or­ga­nis­ka göd­sel­fa­bri­kat och i stall­göd­sel från hus­djur samt nä­rings­äm­ne­na i and­ra äm­nen som sprids på åk­rar­na, om de har upp­getts i göd­sel­fa­bri­ka­tets va­ru­de­kla­ra­tion. Det lös­li­ga kvä­vet i stall­göd­sel och or­ga­nis­ka göd­sel­fa­bri­kat be­ak­tas i sin hel­het.

Nä­rings­äm­ne­na i stall­göd­sel från hus­djur ska be­ak­tas i en­lig­het med stats­rå­dets för­ord­ning om be­gräns­ning av vis­sa ut­släpp från jord­bruk och träd­gårds­od­ling (1250/2014) (ta­bell A). Vid ut­räk­nan­det av nä­rings­äm­ne­na i stall­göd­sel ska man an­vän­da ta­bell­vär­den en­ligt göd­sel­slag (ta­bell A) el­ler vär­de­na från stall­göd­se­l­ana­ly­sen.

På en gårds­bruksen­het får kvä­ve an­vän­das högst i de mäng­der som an­ges i ta­bel­ler­na 1-4. Den störs­ta tillåt­na kvä­ve­göd­sel­gi­van till bär- och frukt­väx­ter får ges i en­lig­het med kvä­ve­ni­vån en­ligt tvär­vill­ko­ren. Mäng­den kvä­ve-göd­sel får i be­grän­sad ut­sträck­ning ökas på ba­sis av den skör­de­ni­vå som upp­nåtts. Den upp­nåd­da skör­de­ni­vån fast­ställs ge­nom att den ak­tu­el­la od­lings­väx­tens skörd på hela gårds­bruksen­he­ten de­las med an­ta­let skif­ten där väx­ten i frå­ga har od­lats el­ler ge­nom att på an­nat sätt på­vi­sa att den­na skör­de­mängd har upp­nåtts på skif­tet i frå­ga. Om jord­bru­ka­ren an­vän­der mera kvä­ve­göd­sel än den mängd som fö­re­skrivs i ta­bell 1, mås­te den skör­de­ni­vå som göd­sel­mäng­den ba­se­rar sig på ha upp­nåtts på skif­tet un­der nå­got av de fem fö­re­gå­en­de skör­de­åren. Ut­gå­en­de från en hög­re upp­nådd skör­de­ni­vå är det möj­ligt att vid od­ling av spann­mål och ol­je­väx­ter ut­över de mäng­der kvä­ve som an­ges i ta­bell 1 an­vän­da till­skott till kvä­ve­mäng­der­na i en­lig­het med ta­bell 2. Om en skör­de­ni­vå som be­rät­ti­gar till till­skotts­göds­ling en­ligt ta­bell 2 har upp­nåtts för nå­gon grö­da på skif­tet, kan mot­sva­ran­de ju­ste­ring på ba­sis av skör­de­ni­vån an­vän­das ock­så för and­ra grö­dor en­ligt ta­bell 2. Ju­ste­ring­ar på ba­sis av skör­de­ni­vån får tilläm­pas steg­löst. Till­skottsk­vä­ve en­ligt ju­ste­ring på ba­sis av skör­de­ni­vån får inte ges till höst­såd­da grö­dor på hös­ten un­der så­nings­året.

Om fång­grö­dor an­vänds för ett­åri­ga träd­gårds­väx­ter, får kvä­ve­göds­ling­en ut­ökas med 20 kg/ha. Fång­grö­dan ska då sås se­nast 15.8. Den ovan nämn­da möj­lig­he­ten att öka kvä­ve­göds­ling­en gäl­ler inte för hu­vud­kål, brys­sel­kål, balj­väx­ter, pur­jo­lök, hu­vud­sal­lat el­ler blad­s­al­lat som od­las för att ge två skör­dar.

Svart­trä­da, stubb­trä­da och ett­årig grön­trä­da får inte göds­las.  Om höst­säd el­ler an­nat mot­sva­ran­de växt­be­stånd an­läggs på trä­da ef­ter 15.7 el­ler om det på are­a­ler med eko­lo­giskt fo­kus ((EU) nr 1307/2013 ar­ti­kel 46) od­las en grö­da vars skörd bär­gas, får skif­tet göds­las i en­lig­het med ta­bel­ler­na 1 och 3.

Fos­for­göds­ling

Fos­for­göds­ling­en ska ut­fö­ras skif­tes­vis på ba­sis av grö­dan, mar­kens bör­dig­het och skör­de­ni­vån.

I de an­vän­da nä­rings­mäng­der­na ska in­räk­nas nä­rings­äm­ne­na i så­väl oor­ga­nis­ka som or­ga­nis­ka göd­sel­fa­bri­kat och i stall­göd­sel från hus­djur samt nä­rings­äm­ne­na i and­ra äm­nen som sprids på åk­rar­na, om de har upp­getts i göd­sel­fa­bri­ka­tets va­ru­de­kla­ra­tion och om det med nä­rings­äm­ne­na sprids mer än ett ki­lo­gram fos­for per hek­tar och år. Fos­for som sprids med ke­mis­ka äm­nen av­sed­da att bin­da fos­for (gips el­ler struk­tur­kalk) räk­nas inte in. Vid göds­ling­en be­ak­tas to­tal­fos­forn.

Av den sam­man­lag­da fos­forn i stall­göd­sel och cellsaft från po­ta­tis be­ak­tas 100 %. Av to­tal­fos­forn i päls­djurs­spill­ning, kött- och ben­mjöl samt ma­tav­fall från livs­me­dels­in­dust­rin och av den sam­man­lag­da fos­forn i be­ar­be­tat slam från slam­av­skil­ja­re och av­lopps­slam be­ak­tas 60 %. Av to­tal­fos­forn i aska be­ak­tas 40 %. Ovan­nämn­da reg­ler för be­räk­ning av den sam­man­lag­da fos­forn tilläm­pas på or­ga­nis­ka göd­sel­fa­bri­kat så att fos­forn i or­ga­nis­ka göd­sel­fa­bri­kat be­ak­tas på ba­sis av den rå­va­ra som göd­sel­fa­bri­ka­tet in­ne­hål­ler mest av. Till ex­em­pel om det göd­sel­fa­bri­kat du an­vän­der in­ne­hål­ler 73 % stall­göd­sel och 27 % av­lopps­slam el­ler slam från slam­av­skil­ja­re be­ak­tas 100 % av göd­sel­fa­bri­ka­tets to­tal­fos­for.

Nä­rings­äm­ne­na i stall­göd­sel från hus­djur ska be­ak­tas i en­lig­het med stats­rå­dets för­ord­ning om be­gräns­ning av vis­sa ut­släpp från jord­bruk och träd­gårds­od­ling (1250/2014) (ta­bell A). Vid ut­räk­nan­det av nä­rings­äm­ne­na i stall­göd­sel ska man an­vän­da ta­bell­vär­den en­ligt göd­sel­slag (ta­bell A) el­ler vär­de­na från stall­göd­se­l­ana­ly­sen.

På en gårds­bruksen­het får fos­for an­vän­das högst i den mängd som an­ges i ta­bell 5 och 6. De fos­for­mäng­der som an­ges i stall­göd­selun­dan­ta­get i ta­bell 5 får an­vän­das när en­bart stall­göd­sel från hus­djur an­vänds vid fos­for­göds­ling­en. På stall­göd­selun­dan­ta­get får man tilläm­pa fos­fo­rut­jäm­ning men inte ju­ste­ring en­ligt skör­de­ni­vån.

Om den fos­for­göd­sel som an­vänds på en gårds­bruksen­hets skif­te där det od­las spann­mål, ol­je­väx­ter el­ler balj­väx­ter be­står av en­bart stall­göd­sel från hus­djur, får den i en­lig­het med det stall­göd­selun­dan­tag som av­ses i ta­bell 5 an­vän­das i bör­dig­hets­klas­ser­na till­freds­stäl­lan­de och god. Om den fos­for­göd­sel som an­vänds på ett skif­te med fler­åri­ga vall­väx­ter en­bart be­står av stall­göd­sel från hus­djur, får den år­li­gen an­vän­das i en­lig­het med det stall­göd­selun­dan­tag som av­ses i ta­bell 5 i bör­dig­hets­klas­ser­na för­svar­lig, till­freds­stäl­lan­de och god. Stall­göd­selun­dan­ta­get får inte tilläm­pas på om­rå­den som lig­ger när­ma­re ett vat­ten­drag än 25 me­ter.

Om den upp­nåd­da skör­de­ni­vån är hög­re än 4 000 kg/ha och år för spann­mål, 3 000 kg/ha och år för råg och 1 750 kg/ha och år för ol­je­väx­ter, får 3 el­ler 6 kg fos­for i en­lig­het med ta­bell 6 läg­gas till de mäng­der som an­ges i ta­bell 5. Ju­ste­ring­ar på ba­sis av skör­de­ni­vån får tilläm­pas steg­löst. Om det i ta­bell 5 inte har an­getts nå­got vär­de för fos­for­göds­ling, får ju­ste­ring­ar på ba­sis av skör­de­ni­vån inte an­vän­das.

Svart­trä­da, stubb­trä­da och ett­årig grön­trä­da får inte göds­las. Om höst­säd el­ler an­nat mot­sva­ran­de växt­be­stånd an­läggs på trä­da ef­ter 15.7 el­ler om det på are­a­ler med eko­lo­giskt fo­kus ((EU) nr 1307/2013 ar­ti­kel 46) od­las en grö­da vars skörd bär­gas, får skif­tet göds­las i en­lig­het med ta­bell 5.

På skif­ten som är stör­re än 5 ha ska göds­ling­en ba­se­ra sig på 2 el­ler fle­ra jord­pro­ver. Jord­bru­ka­ren kan pla­ne­ra och ge­nom­fö­ra göds­ling­en an­ting­en i en­lig­het med de göds­lings­skif­ten som jord­pro­ver­na re­pre­sen­te­rar el­ler ge­nom att be­räk­na göds­ling­en med an­vänd­ning av me­del­ta­let el­ler det väg­da me­del­ta­let av de tillåt­na max­i­mi­gi­vor­na. Fos­for­göds­ling­en får inte räk­nas ut som ett me­del­tal för hela skif­tet om bör­dig­hets­klas­sen för fos­for i nå­got jord­prov är så hög att ing­en fos­for­göd­sel alls får ges till de väx­ter som od­las.

Om skör­den blir obär­gad mås­te den fos­for som spri­dits på åkern be­ak­tas fullt ut i göds­ling­en föl­jan­de år.

Fos­fo­rut­jäm­ning

Vid fos­for­göds­ling kan en högst 5 år lång ut­jäm­nings­pe­ri­od tilläm­pas. Fos­fo­rut­jäm­nings­pe­ri­o­den ska in­le­das när den fos­for­mängd som spri­dits på jord­bruks­skif­tet förs­ta gång­en över­skri­der den tillåt­na år­li­ga mäng­den. Fos­fo­rut­jäm­ning får inte på­bör­jas på ett skif­te där det inte är tillå­tet att an­vän­da fos­for­göd­sel. Ut­jäm­ning­en får än­då på­bör­jas om ta­bel­ler­na i för­bin­del­se­vill­ko­ren har en nol­la.  Ut­jäm­nings­pe­ri­o­den kan in­le­das ock­så när den tillåt­na år­li­ga mäng­den fos­for un­der­skrids. Tid­punk­ten för ut­jäm­nings­pe­ri­o­dens bör­jan och slut ska föras in i de skif­tes­spe­ci­fi­ka an­teck­ning­ar­na.

Fos­fo­rut­jäm­ning­en ska gö­ras jord­bruks­skif­tes­vis. Om jord­bruks­skif­te­nas pla­ce­ring på bas­skif­tet va­ri­e­rar un­der ut­jäm­nings­pe­ri­o­den, ska fos­fo­rut­jäm­nings­pe­ri­o­den föl­jas upp på bas­skif­te­s­ni­vå. Den år­li­ga mängd fos­for som ett bas­skif­te för­bru­kar be­räk­nas här­vid ge­nom att are­a­len för var­je jord­bruks­skif­te mul­ti­pli­ce­ras med mäng­den fos­for per hek­tar för den grö­da som od­las på jord­bruks­skif­tet i frå­ga, var­ef­ter des­sa tal räk­nas sam­man. Den tillåt­na max­i­mi­gi­van av fos­for för grö­dan i frå­ga på ett bas­skif­te be­räk­nas på mot­sva­ran­de sätt. Vid upp­följ­ning­en av fos­fo­rut­jäm­ning­en an­vänds skill­na­den mel­lan den tillåt­na max­i­mi­gi­van av fos­for och den an­vän­da mäng­den fos­for. Om ett skif­te inte od­las un­der ti­den för fos­fo­rut­jäm­ning­en an­ses det inte för­bru­kas nå­gon fos­for alls på skif­tet un­der året el­ler åren i frå­ga.

Ta­bell A. Ta­bell­vär­den för nä­rings­äm­nen i stall­göd­sel