5. Skiftesspecifika åtgärder

En jord­bru­ka­re som in­gått mil­jö­för­bin­del­se år 2015  har för för­bin­del­se­pe­ri­o­den kun­nat väl­ja föl­jan­de skif­tes­spe­ci­fi­ka åt­gär­der för en er­sätt­nings­be­rät­ti­gan­de are­al:

1. pla­ce­ring av flyt­göd­sel i åker,
2. åter­an­vänd­ning av nä­rings­äm­nen och or­ga­niskt ma­te­ri­al,
3. han­te­ring av av­rin­nings­vat­ten:
   a) re­gler­bar drä­ne­ring,
   b) re­gler­bar un­der­be­vatt­ning el­ler åter­an­vänd­ning av av­rin­nings­vat­ten,
4. mil­jö­vårds­val­lar,
   a) skydds­zo­ner,
   b) fler­åri­ga mil­jö­val­lar,
   c) na­tur­vårds­åk­rar med vall,
5. an­vänd­ning av or­ga­nisk mark­täck­ning på träd­gårds­väx­ter och sätt­po­ta­tis,
6. växt­täcke vin­ter­tid,
7. åker­na­tu­rens mång­fald,
   a) grön­göds­lings­val­lar,
   b) fång­grö­dor,
   c) mång­falds­åk­rar,
   d) sa­ne­rings­grö­dor,
8. al­ter­na­tivt växt­skydd för träd­gårds­väx­ter.

In­for­ma­tion om byte av skif­tes­spe­ci­fi­ka åt­gär­der ges se­na­re.

Om an­mä­lan av åt­gär­der: När det gäl­ler alla be­sitt­nings­änd­ring­ar av skif­ten är den föl­jan­de jord­bru-ka­ren inte an­sva­rig för den fö­re­gå­en­de jord­bru­ka­rens an­mäl­ning­ar. Föl­jan­de jord­bru­ka­re kan an­mä­la åt­gär­der som den ti­di­ga­re jord­bru­ka­ren an­mält för de bas­skif­ten vars be­sitt­ning över­går, men han el­ler hon är inte tvung­en att gö­ra så.

5.1. Placering av flytgödsel i åker

Åt­gär­den kan väl­jas det förs­ta för­bin­del­se­året. Det är inte nöd­vän­digt att an­mä­la are­a­ler till åt­gär­den var­je för­bin­del­se­år.

Flyt­göd­sel, urin, väts­ke­frak­tion som se­pa­re­rats från flyt­göd­sel el­ler fly­tan­de or­ga­nis­ka göd­sel­fa­bri­kat (bi­la­ga 6) ska spri­das på skif­tet med ut­rust­ning som pla­ce­rar el­ler myl­lar in. Sprid­nings­mäng­den ska vara minst 20 m³/ha om året. Åt­gär­den be­hö­ver inte ge­nom­fö­ras var­je för­bin­del­se­år.

Flyt­göd­sel, urin och mot­sva­ran­de äm­nen ska spri­das med ut­rust­ning som skär en skå­ra i skif­tets yta och lå­ter flyt­göd­seln el­ler uri­nen rin­na in i skå­ran el­ler spru­tar in den dit. Det är ock­så god­tag­bart att an­vän­da myll­nings­ut­rust­ning som är kopp­lad till en en­het som spri­der ut äm­ne­na. För in sprid­nings-mäng­den och are­a­len för göd­sel­med­let i de skif­tes­spe­ci­fi­ka an­teck­ning­ar­na. Mäng­der­na kvä­ve och fos­for i de äm­nen som spri­dits ska mot­sva­ra mil­jö­för­bin­del­sens göds­lings­be­gräns­ning­ar och de ska föras in i de skif­tes­spe­ci­fi­ka an­teck­ning­ar­na.

Spa­ra stall­göd­se­l­ana­ly­sen och va­ru­de­kla­ra­tio­nen som vi­sar nä­rings­in­ne­hål­let i ett or­ga­niskt göd­sel­fa­bri­kat på går­den. På­vi­sa an­skaff­ning­en av stall­göd­sel från nå­got an­nat stäl­le än din egen gård och mäng­den stall­göd­sel med hjälp av ett över­lå­tel­se­av­tal (t.ex. blan­kett 465L), ett be­tal­nings­kvit­to el­ler en frakt­se­del som bi­la­ga till hös­tens an­mä­lan. Om du inom åt­gär­den an­vän­der en­bart stall­göd­sel el­ler göd­sel­me­del som ta­gits emot till går­den ska du i hös­t­an­mä­lan upp­ge högst den mängd som du har an­mält att du ta­git emot i över­lå­tel­se­av­ta­let el­ler en an­nan bi­la­ga till hös­t­an­mä­lan. För­säk­ra dig ock­så om att din skif­tes­bok­fö­ring mot­sva­rar upp­gif­ter­na i hös­t­an­mä­lan och bi­la­ge­blan­ket­ten till den.

Åt­gär­den kan ge­nom­fö­ras på ett skif­te el­ler en del av ett skif­te där det är tillå­tet att spri­da stall­göd­sel och or­ga­nis­ka göd­sel­fa­bri­kat. Läs mer om göds­lings­be­gräns­ning­ar­na i tvär­vill­kors­gui­den (www.mavi.fi -> tvär­vill­kor).

De skif­ten där åt­gär­den ge­nom­förs ska år­li­gen an­mä­las med hös­t­an­mä­lan till kom­mu­nens lands-bygds­nä­rings­myn­dig­het se­nast 31.10. På­vi­sa an­skaff­ning­en av och mäng­den stall­göd­sel och göd­sel-fa­bri­kat som inte kom­mer från din egen gård med hjälp av över­lå­tel­se­av­tal (t.ex. blan­kett 465L), ett be­tal­nings­kvit­to el­ler frakt- el­ler for­se­del som bi­la­ga till hös­t­an­mä­lan. Om du inom åt­gär­den an­vän-der en­bart stall­göd­sel el­ler göd­sel­me­del som ta­gits emot till går­den ska du i hös­t­an­mä­lan upp­ge högst den mängd som du har med­de­lat att du ta­git emot i över­lå­tel­se­av­ta­let el­ler en an­nan bi­la­ga till hös­t­an­mä­lan. Sä­ker­ställ ock­så att upp­gif­ter­na i din skif­tes­bok­fö­ring och upp­gif­ter­na i över­lå­tel­seav-ta­let och hös­t­an­mä­lan inte är mot­stri­di­ga.

Obs. Vid eko­lo­gisk pro­duk­tion kan er­sätt­ning inte be­ta­las för sprid­ning av så­da­na göd­sel­fa­bri­kat som är för­bjud­na inom eko­pro­duk­tio­nen.

För pla­ce­ring av flyt­göd­sel i åker be­ta­las mil­jö­er­sätt­ning för högst 60 pro­cent av den er­sätt­nings­be­rät­ti­gan­de åker­are­a­l som om­fat­tas av mil­jö­för­bin­del­sen.

5.2. Återanvändning av näringsämnen och organiskt material

Åt­gär­den kan väl­jas det förs­ta för­bin­del­se­året. Det är inte nöd­vän­digt att an­mä­la are­a­ler till åt­gär­den var­je för­bin­del­se­år.

På skif­tet sprids nä­rings­hal­tigt or­ga­niskt ma­te­ri­al vars torrsub­stans­halt är minst 20 %. De ma­te­ri­al som an­vänds ska vara or­ga­nis­ka göd­sel­me­del, jord­för­bätt­rings­me­del el­ler väx­tun­der­lag (bi­la­ga 7) en­ligt la­gen om göd­sel­fa­bri­kat (539/2006), fast göd­sel som skaf­fats från en an­nan gårds­bruksen­het för nyt­to­bruk el­ler torr frak­tion som se­pa­re­rats från stall­göd­sel. Stall­göd­sel, torv, halm, slåt­ter­res­ter el­ler mot­sva­ran­de ma­te­ri­al från en gårds­bruksen­het som in­ne­has av jord­bru­ka­ren el­ler av ett så­dant fö­re­tag i sam­man­slut­nings­form där jord­bru­ka­ren är del­äga­re be­rät­ti­gar inte till er­sätt­ning. Sprid­nings­mäng­den ska vara minst 15 m³/ha om året. En gårds­bruksen­het kan inte sam­ti­digt bå­de över­lå­ta och ta emot or­ga­niskt ma­te­ri­al.

Upp­gift om typ­en och mäng­den av or­ga­niskt ma­te­ri­al som sprids ska föras in skif­tes­vis i de skif­tes­spe­ci­fi­ka an­teck­ning­ar­na. Jord­bru­ka­ren ska med hjälp av över­lå­tel­se­av­tal, kvit­to el­ler frakt­se­del kun­na på­vi­sa an­skaff­ning­en av och mäng­den så­dant ma­te­ri­al som här­stam­mar nå­gon an­nan­stans ifrån än från gårds­bruksen­he­ten. Mäng­der­na kvä­ve och fos­for i de or­ga­nis­ka ma­te­ri­al som spri­dits ska be­ak­tas i de mäng­der kvä­ve och fos­for som in­går i mil­jö­er­sätt­ning­ens göds­lings­be­gräns­ning­ar och de ska föras in i de skif­tes­spe­ci­fi­ka an­teck­ning­ar­na. På går­den ska du spa­ra stall­göd­se­l­ana­ly­sen och/el­ler va­ru­de­kla­ra­tio­nen som vi­sar in­ne­hål­let av nä­rings­äm­nen i det or­ga­nis­ka göd­sel­me­del, jord­för­bätt­rings­me­del el­ler väx­tun­der­lag som du an­vänt inom åt­gär­den. Upp­ge i hös­t­an­mä­lan högst den mängd stall­göd­sel el­ler göd­sel­me­del som du har an­mält att du ta­git emot i över­lå­tel­se­av­ta­let el­ler en an­nan bi­la­ga. För­säk­ra dig ock­så om att upp­gif­ter­na i din skif­tes­bok­fö­ring och upp­gif­ter­na i över­lå­tel­se­av­ta­let och hös­t­an­mä­lan inte är mot­stri­di­ga.

Åt­gär­den kan ge­nom­fö­ras på ett skif­te el­ler en del av ett skif­te där det är tillå­tet att spri­da stall­göd­sel och or­ga­nis­ka göd­sel­fa­bri­kat. Läs mer om göds­lings­be­gräns­ning­ar­na i tvär­vill­kors­gui­den (www.mavi.fi -> tvär­vill­kor).

De skif­ten där åt­gär­den ge­nom­förs ska år­li­gen an­mä­las med hös­t­an­mä­lan till kom­mu­nens lands­bygds­nä­rings­myn­dig­het se­nast 31.10.

Obs. Vid eko­lo­gisk pro­duk­tion kan er­sätt­ning inte be­ta­las för sprid­ning av så­da­na göd­sel­fa­bri­kat som är för­bjud­na inom eko­pro­duk­tio­nen.

För åter­an­vänd­ning av nä­rings­äm­nen och or­ga­nis­ka ma­te­ri­al be­ta­las mil­jö­er­sätt­ning för högst 60 pro­cent av den er­sätt­nings­be­rät­ti­gan­de åker­are­a­len som om­fat­tas av mil­jö­för­bin­del­sen.

5.3. Hantering av avrinningsvatten

Åt­gär­den har kun­nat väl­jas det förs­ta för­bin­del­se­året (2015). Åt­gär­den ska ge­nom­fö­ras på skif­tet var­je för­bin­del­se­år från och med det att re­gler­bar drä­ne­ring el­ler re­gler­bar un­der­be­vatt-ning/åter­an­vänd­ning av torr­lägg­nings­vat­ten upp­ges för skif­tet. Ny are­al har kun­nat an­mä­las till åt­gär­den bara år 2015 och år 2016.

När be­sitt­ning­en av skif­tet änd­ras kan föl­jan­de jord­bru­ka­re an­mä­la are­a­len för be­hand­ling av av­rin­nings­vat­ten på sin egen för­bin­del­se, men han el­ler hon kan ock­så av­stå från att ge­nom­fö­ra åt­gär­den på skif­tet. Om jord­bru­ka­ren fort­sät­ter med åt­gär­den ska skif­tet an­mä­las till går­dens egen åt­gärd i Vi­put­jäns­ten el­ler på blan­kett 463.

För de an­mäl­da are­a­ler­nas del ska åt­gär­den ge­nom­fö­ras fram till för­bin­del­se­pe­ri­o­dens ut­gång.

Ge­nom­fö­ran­det av åt­gär­den Han­te­ring av av­rin­nings­vat­ten för­ut­sät­ter att det har byggts re­gler­bar drä­ne­ring, re­gler­bar un­der­be­vatt­ning el­ler ett sys­tem för åter­an­vänd­ning av av­rin­nings­vat­ten på ett er­sätt­nings­be­rät­ti­gan­de skif­te. Åt­gär­den kan ge­nom­fö­ras i hela lan­det om skif­tet har om­fat­tats av ett gäl­lan­de av­tal om spe­ci­al­stöd för be­hand­ling av av­rin­nings­vat­ten.

Om ett skif­te inte har om­fat­tats av ett av­tal om mil­jöspe­ci­al­stöd för jord­bru­ket som av­ses i styck­et ovan, kan åt­gär­den ge­nom­fö­ras bara på ett skif­te som på ba­sis av ana­lys har kon­sta­te­rats be­stå av jord­ar­ten torv el­ler mull­jord el­ler sur sul­fat­jord. Åt­gär­den kan ge­nom­fö­ras på ett er­sätt­nings­be­rät­ti­gan­de skif­te som be­står av sur sul­fat­jord bara om skif­tet lig­ger i av­rin­nings­om­rå­det för ån Sirp­pu­jo­ki, i av­rin­nings­om­rå­de­na för de åar som myn­nar ut i Li­min­go­vi­ken el­ler i om­rå­det mel­lan des­sa av­rin­nings­om­rå­den (bi­la­ga 5, styr­nings­om­rå­de I).

Ett skif­te lig­ger på sur sul­fat­jord, om ett prov som ta­gits på 0,5–1,5 me­ters djup på skif­tet ana­ly­se­ras i la­bo­ra­to­ri­um och re­sul­ta­tet vi­sar att pH utan in­ku­ba­tion lig­ger un­der 4,5 el­ler att pH ef­ter högst 16 veck­ors in­ku­ba­tion lig­ger un­der 4,0.

Sur sul­fat­jord ska kon­sta­te­ras på ba­sis av en jor­d­ana­lys som ut­förts i ett la­bo­ra­to­ri­um. Torv- och mull­jor­dar ska kon­sta­te­ras på ba­sis av mark­kar­te­ring. Vid prov­tag­ning­en ska den prov­fre­kvens som fö­re­skri­vits för mark­kar­te­ring iakt­tas. Den som an­sö­ker om er­sätt­ning ska läm­na mark­kar­te­ring­en el­ler re­sul­ta­tet av ana­ly­sen till kom­mu­nens lands­bygds­nä­rings­myn­dig­het se­nast 30.9 un­der den växt­pe­ri­od då sö­kan­den förs­ta gång­en an­sö­ker om mil­jö­er­sätt­ning för han­te­ring av av­rin­nings­vat­ten. Om Geo­lo­gis­ka forsk­nings­cen­tra­len har ta­git ett prov av skif­tet och ut­gå­en­de från det har kon­sta­te­rat att skif­tet är sur sul­fat­jord, be­hövs ing­en se­pa­rat ana­lys av pro­vet.

En kar­ta över di­kes­sys­te­met för de om­rå­den som an­mälts till åt­gär­den ska ha getts in till kom­mu­nens lands­bygds­nä­rings­myn­dig­het se­nast 30.9. året för an­mä­lan (2015 el­ler 2016).

De om­rå­den som an­mälts till åt­gär­den upp­ges i Vi­put­jäns­ten el­ler på blan­kett 463. År 2017 kan man inte läng­re an­sö­ka om att läg­ga till ny are­al i åt­gär­den han­te­ring av av­rin­nings­vat­ten.

Re­gler­bar drä­ne­ring

På ett skif­te med re­gler­bar drä­ne­ring ska vat­ten­yt­an re­gle­ras ge­nom höj­ning el­ler sänk­ning av däm­nings­höj­den i re­gler­brun­nar­na vid upp­sam­lings­di­ket el­ler med and­ra däm­nings­an­ord­ning­ar.

Däm­ning som hör till åt­gär­der­na vid re­gler­bar drä­ne­ring ska skö­tas i en­lig­het med vä­der- och till växt­för­hål­lan­den och od­lings­åt­gär­der. Vid däm­ning­en ska be­ak­tas mar­kens bä­rig­het som be­hövs för så­nings- och skör­de­ma­ski­ner­na, den fuk­tig­het som lag­ras i mar­ken un­der vå­ren, sköt­seln av väx­ter­nas vat­ten­hus­håll­ning samt ök­ning av lag­rings­ut­rym­met fö­re häf­ti­ga regn och höst­regn. På vin­tern ska li­ten däm­ning an­vän­das. Jord­bru­ka­ren ska re­gle­ra däm­nings­höjd och even­tu­ell an­vänd­ning av be­vatt­nings­vat­ten på till­bör­ligt sätt och hål­la ut­rust­ning­en i skick.

Över för­verk­li­gan­det av re­gle­ring­en ska föras jour­nal, i vil­ken ska an­teck­nas åt­gär­der i an­slut­ning till re­gle­ring, sköt­sel och un­der­håll. Upp­gif­ter­na får även föras in i de skif­tes­spe­ci­fi­ka an­teck­ning­ar­na.

Re­gler­bar un­der­be­vatt­ning el­ler åter­an­vänd­ning av av­rin­nings­vat­ten

Vid re­gler­bar un­der­be­vatt­ning ska åkerns vat­ten­hus­håll­ning re­gle­ras som en hel­het med hjälp av be­vatt­ning och re­gle­rad torr­lägg­ning ge­nom täck­di­kes­nä­tet. Vid åter­an­vänd­ning av av­rin­nings­vat­ten ska det av­rin­nings­vat­ten som kom­mer från åker­om­rå­det un­der vå­ren och vid häf­ti­ga regn lag­ras i en fri­stå­en­de bas­säng, från vil­ken vatt­net leds till­ba­ka till åkern som be­vatt­nings­vat­ten vid tor­ka.

Som åt­gärd vid re­gler­bar un­der­be­vatt­ning el­ler åter­an­vänd­ning av av­rin­nings­vat­ten ska be­vatt­nings­vat­ten le­das till di­kes­nä­tet från na­tur­li­ga vat­ten ge­nom pump­ning el­ler med hjälp av tyngd­kraf­ten. Be­vatt­nings­vat­ten får le­das till täck­di­kes­nä­tet via an­ting­en den öv­re el­ler den ned­re än­dan av di­kes­nä­tet. Vatt­net ska med hjälp av re­gler­brun­nar el­ler and­ra däm­nings­an­ord­ning­ar däm­mas upp i täck­di­kes­nä­ten på om­rå­det, var­i­från det ab­sor­be­ras av mar­ken. Vid led­ning av be­vatt­nings­vat­ten till ett om­rå­de ska vä­der- och växt­för­hål­lan­den och od­lings­åt­gär­der be­ak­tas. Vid åter­an­vänd­ning av av­rin­nings­vat­ten ska vat­ten från en plats för an­skaff­ning av till­skotts­vat­ten el­ler från se­pa­ra­ta lag­rings­bas­säng­er le­das till åker­om­rå­det med hjälp av re­gler­bar un­der­be­vatt­ning med be­ak­tan­de av vä­der- och växt­för­hål­lan­den och od­lings­åt­gär­der.

Över för­verk­li­gan­det av re­gle­ring­en ska föras jour­nal, i vil­ken ska an­teck­nas åt­gär­der i an­slut­ning till re­gle­ring, sköt­sel och un­der­håll. Upp­gif­ter­na får även föras in i de skif­tes­spe­ci­fi­ka an­teck­ning­ar­na.

5.4. Miljövårdsvallar

Åt­gär­den kan väl­jas det förs­ta för­bin­del­se­året (2015). Det är inte nöd­vän­digt att an­mä­la skif­ten (skydds­zo­ner, fler­årig mil­jö­vall el­ler na­tur­vårds­åker med vall) till åt­gär­den var­je för­bin­del­se­år, utom inom ra­men för de fast­ställ­da vill­ko­ren. Mil­jö­vårds­val­lar kan inte an­mä­las för are­al med per­ma­nent gräs­mark.

Inom åt­gär­den som gäl­ler mil­jö­vårds­val­lar ska jord­bru­ka­ren an­läg­ga och be­va­ra fler­årig vall­växt­lig­het på för­bin­del­se­a­re­a­len. Åt­gär­den kan gäl­la an­ting­en skydds­zon, fler­årig mil­jö­vall el­ler na­tur­vårds­åker med vall. Mil­jö­vårds­vall kan inte an­läg­gas på ett om­rå­de med per­ma­nent gräs­mark. Åt­gär­den kan om­fat­ta ett helt bas­skif­te, även om det på bara en del av skif­tet finns för­ut­sätt­ning att ge­nom­fö­ra åt­gär­den.

Skydd­zo­ner

Ett om­rå­de som du året in­nan an­mäl­de som skydds­zon ska du ock­så an­mä­la som skydds­zon 2017. I an­nat fall åter­krävs den er­sätt­ning som be­talts för skydds­zo­nen. Det­ta gäl­ler inte fall där be­sitt­ning­en av ett bas­skif­te har änd­rat. Om du an­mä­ler helt ny skydds­zo­na­re­al änd­ras are­a­len till grön­trä­da vid kom­mu­nen, bort­sett från de un­dan­tag som nämns ne­dan.

Skydds­zo­ner kan an­läg­gas på skif­ten som lig­ger i ett Na­tu­ra­om­rå­de, grund­vat­ten­om­rå­de, längs vat­ten­drag (de­fi­ni­tion i av­snit­tet ”skydds­rem­sa”) el­ler ut­falls­di­ken (med ut­falls­di­ke av­ses här en grävd öp­pen få­ra vars syf­te är att sam­la upp vat­ten från torr­lägg­nings­om­rå­dets nack­di­ken, teg­di­ken och täck­di­ken samt från det ovan­lig­gan­de till­rin­nings­om­rå­det och av­le­der det från torr­lägg­nings­om­rå­det) el­ler som grän­sar till våt­mark som ska skö­tas med ett mil­jö­av­tal. I kom­mu­ner­nas skär­gårds­om­rå­den som av­ses i bi­la­ga 5 kan en skydds­zon an­läg­gas på alla skif­ten som be­rät­ti­gar till er­sätt­ning i mil­jö­för­bin­del­sen. Skydds­zo­nen ska vara mer än 3 me­ter bred. På skydds­zo­nen ska det växa fler­årig, ogöds­lad vall som inte be­hand­lats med växt­skydds­me­del.

Skydds­zo­ner kan an­mä­las bara det förs­ta för­bin­del­se­året och de ska be­va­ras på jord­bruks­skif­tet fram till för­bin­del­se­pe­ri­o­dens slut.

Inom den skif­tes­spe­ci­fi­ka åt­gärd som gäl­ler mil­jö­vårds­val­lar får växt­be­stån­det på en skydds­zon an­läg­gas ge­nom an­vänd­ning av fär­di­ga ut­sä­des­bland­ning­ar av vall- och grä­s­väx­ter, och om­rå­det får ef­ter an­läg­gan­det inte be­ar­be­tas, göds­las el­ler be­hand­las med växt­skydds­me­del. En spar­sam göds­ling i sam­band med an­läg­gan­det av växt­be­stån­det är möj­lig i syf­te att åstad­kom­ma ett täck­an­de växt­be­stånd. I det­ta fall får högst de mäng­der kvä­ve och fos­for an­vän­das som i ta­bell 3 och 5 fast­ställs för na­tur­vårds­åk­rar med vall. Skydds­zo­nen kan ock­så be­stå av vall som an­lagts ti­di­ga­re el­ler ock­så kan växt­be­stån­det på en skydds­zon an­läg­gas i skydds­säd re­dan fö­re­gå­en­de växt­pe­ri­od. Frö­bland­ning­en för en skydds­zon som såd­des år 2015 får in­ne­hål­la högst 20 % frön av kvä­ve­fix­e­ran­de väx­ter.

Växt­be­stån­det ska slås år­li­gen un­der växt­pe­ri­o­den. Vårs­låt­ter och bärg­ning av växt­lig­he­ten är inte en till­räck­lig åt­gärd. Vad gäl­ler tid­punk­ten för slåt­tern ska de vil­da fåg­lar­nas och dägg­dju­rens lev­nads­för­hål­lan­den be­ak­tas. Den växt­mas­sa som sla­gits ska föras bort från skydds­zo­nen och den får an­vän­das. Den växt­mas­sa som sla­gits ska han­te­ras och lag­ras så att vat­ten­vårds­må­len för skydds­zo­nen inte även­ty­ras. Växt­mas­san får inte med­fö­ra olä­gen­het för mil­jön, och den får inte föras till sko­gen el­ler till im­pe­di­ment. Skydds­zo­nen får an­vän­das för bete, om det inte ger upp­hov till ero­sion el­ler även­ty­rar na­tu­rens mång­fald och om inga vat­ten­vårds­hin­der fö­re­lig­ger.

Flyg­hav­re el­ler mjölk­tis­tel, grå­bo, åker­tis­tel och and­ra mot­sva­ran­de svå­ra ogräs som spri­der sig med vin­den får på skydds­zo­nen be­käm­pas ke­miskt i en­lig­het med be­gräns­ning­ar­na för an­vänd­ning­en av växt­skydds­med­let el­ler me­ka­niskt. Om växt­lig­he­ten på skydds­zo­nen ska­das el­ler för­störs un­der vin­tern, till följd av gräv­ning av täck­di­ken, be­kämp­ning av flyg­hav­re el­ler av nå­gon an­nan mot­sva­ran­de or­sak, ska den ska­da­de are­a­len be­sås med ny vall­växt­lig­het un­der sam­ma växt­pe­ri­od så snart för­hål­lan­de­na med­ger det. Upp­gif­ter om åt­gär­der vid an­läg­gan­de och sköt­sel av skydds­zo­nen, om för­störd växt­lig­het, om be­kämp­ning av flyg­hav­re el­ler and­ra ogräs och om an­läg­gan­de av nytt växt­be­stånd ska föras in i de skif­tes­spe­ci­fi­ka an­teck­ning­ar­na.

Un­der för­bin­del­se­pe­ri­o­den be­ta­las mil­jö­er­sätt­ning för skydds­zo­ner bara för så­dan er­sätt­nings­be­rät­ti­gan­de åker­are­al som är fö­re­mål för mil­jö­för­bin­del­sen och som var skydds­zon år 2015 och som jord­bru­ka­ren i sin stö­dan­sö­kan har an­mält som skydds­zon åren där­på. Som skydds­zon god­känns dock ock­så ett om­rå­de som inte läng­re om­fat­tas av ett av­tal om spe­ci­al­stöd för an­lägg­ning och sköt­sel av skydds­zon el­ler ett av­tal om spe­ci­al­stöd för sköt­sel av na­tu­rens och land­ska­pets mång­fald. Det­ta för­ut­sät­ter än­då att för­bin­del­se­vill­ko­ren för skydds­zon upp­fylls.

Fler­åri­ga mil­jö­val­lar

Ett om­rå­de som du året in­nan an­mäl­de som fler­årig mil­jö­vall ska du ock­så an­mä­la som fler­årig mil­jö­vall 2017. I an­nat fall åter­krävs den er­sätt­ning som be­talts för den fler­åri­ga mil­jö­val­len. Det­ta gäl­ler inte fall där be­sitt­ning­en av ett bas­skif­te har änd­rat. Om du an­mä­ler helt ny are­al som fler­årig mil­jö­vall änd­ras are­a­len till fler­årig vall vid kom­mu­nen.

Som fler­årig mil­jö­vall kan man upp­ge ett jord­bruks­skif­te där det väx­er vall och som lig­ger an­ting­en i ett grund­vat­ten­om­rå­de el­ler på sur sul­fat­jord el­ler vars jord­art är torv el­ler mull­jord. Mil­jö­val­lar på sura sul­fat­jor­dar kan an­läg­gas i det styr­nings­om­rå­de I som av­ses i bi­la­ga 5.

Fler­åri­ga mil­jö­val­lar kan upp­ges bara de två förs­ta för­bin­del­se­åren och de mås­te be­va­ras på jord­bruks­skif­tet fram till för­bin­del­se­pe­ri­o­dens slut.

Inom den skif­tes­spe­ci­fi­ka åt­gärd som gäl­ler mil­jö­vårds­val­lar ska vall- och grä­s­väx­ter od­las på fler­åri­ga mil­jö­val­lar un­der hela för­bin­del­se­pe­ri­o­den. Växt­be­stån­det får inte för­ny­as ge­nom be­ar­bet­ning un­der för­bin­del­se­pe­ri­o­den, men vall­växt­lig­he­ten får för­ny­as utan be­ar­bet­ning, ge­nom di­rekt­sådd. På fler­åri­ga mil­jö­val­lar får det täck­di­kas, kal­kas, grä­vas och ren­sas ut­falls­di­ken samt vid­tas and­ra mot­sva­ran­de åt­gär­der av kort­va­rig art som för­bätt­rar markstruk­tu­ren och vat­ten­hus­håll­ning­en. Om­rå­den med växt­lig­het som ska­dats el­ler för­störts i sam­band med ovan­nämn­da åt­gär­der ska ge­nast ef­ter åt­gär­den be­sås med vall- el­ler grä­s­väx­ter.

Växt­be­stån­det ska bär­gas år­li­gen och det får an­vän­das. Med hän­syn till na­tu­rens mång­fald ska slåt­tern ut­fö­ras så att fåg­lar­nas häck­ning och dägg­dju­rens ung­ar inte störs. Slåt­tern får inte ut­fö­ras så att man går runt skif­tet från kan­ter­na in mot mit­ten. Be­tes­gång på om­rå­det är tillå­ten, men då ska man se till att åkerns yta för­blir gräs­be­vux­en. Vid göds­ling­en ska iakt­tas de be­gräns­ning­ar som av­ses i ta­bell 3 och 5 och vid växt­skyd­det de krav som fast­ställs i stats­rå­dets för­ord­ning om krav på god jord­bruks­hävd och goda mil­jö­för­hål­lan­den en­ligt tvär­vill­ko­ren (4/2015). Grun­den för an­läg­gan­de av fler­årig mil­jö­vall ska föras in i de skif­tes­spe­ci­fi­ka an­teck­ning­ar­na.

Sur sul­fat­jord, torv­mark och mull­jord ska kon­sta­te­ras på det sätt som av­ses i frå­ga om åt­gär­den han­te­ring av av­rin­nings­vat­ten. Den som an­sö­ker om er­sätt­ning ska läm­na re­sul­ta­tet av ana­ly­sen till kom­mu­nens lands­bygds­nä­rings­myn­dig­het se­nast 30.9 un­der den växt­pe­ri­od då sö­kan­den förs­ta gång­en an­sö­ker om mil­jö­er­sätt­ning för fler­åri­ga mil­jö­val­lar. År 2017 får man inte läng­re an­sö­ka om att läg­ga till ny are­al till fler­åri­ga mil­jö­val­lar.

Na­tur­vårds­åk­rar med vall

Vall kan an­läg­gas som na­tur­vårds­åker med vall el­ler ock­så kan gam­la val­lar som ut­veck­lats till vall med många ar­ter upp­ges som så­dan. Na­tur­vårds­åk­rar med vall kan ut­gö­ras av hela bas­skif­ten el­ler av jord­bruks­skif­ten. Jord­bruks­skif­ten som upp­ges som na­tur­vårds­åk­rar med vall kan an­läg­gas ock­så som en över 3 me­ter bred rem­sa längs skif­te­nas kan­ter, fram­för allt på kan­ter­na mot syd och väst samt i mit­ten av sto­ra öpp­na fält. Na­tur­vårds­åker med vall ska be­va­ras på sam­ma skif­te minst två ve­ge­ta­tions­pe­ri­o­der.

Na­tur­vårds­åk­rar med vall kan ut­gö­ra sam­man­lagt högst 20 % av gårds­bruksen­he­tens för­bin­del­se­a­re­al i ett om­rå­de som av­ses i bi­la­ga 5 (styr­nings­om­rå­de II och skär­gårds­om­rå­de­na) och högst 5 % i ett an­nat om­rå­de.

Na­tur­vårds­åk­rar med vall och mång­falds­åk­rar kan ut­gö­ra sam­man­lagt högst 20 % av gårds­bruksen­he­tens för­bin­del­se­a­re­al i de kom­mu­ner som av­ses i bi­la­ga 5 (styr­nings­om­rå­de II och skär­gårds­om­rå­de­na) och högst 15 % i ett an­nat om­rå­de.

Inom den skif­tes­spe­ci­fi­ka åt­gärd som gäl­ler mil­jö­vårds­val­lar ska växt­be­stån­det på na­tur­vårds­åk­rar med vall an­läg­gas ge­nom sådd av ut­sä­de av fler­åri­ga vall- el­ler grä­s­väx­ter. Ut­sä­des­bland­ning­en får in­ne­hål­la högst 20 % frön av kvä­ve­fix­e­ran­de väx­ter. Växt­be­stån­det får an­läg­gas re­dan året in­nan till­sam­mans med skydds­säd el­ler nå­gon an­nan skydds­grö­da el­ler ge­nom in­sådd i stub­ben. Na­tur­vårds­åk­rar med vall kan även vara ti­di­ga­re an­lag­da fler­åri­ga val­lar som ut­veck­lats till vall med fle­ra ar­ter el­ler mång­falds­åk­rar som 2009–2014 an­lagts ge­nom sådd av ängs­väx­ter. Växt­lig­he­ten på ti­di­ga­re an­lagd fler­årig vall kan i be­ty­dan­de om­fatt­ning ut­gö­ras av vil­da gräs och ört­väx­ter som har trängt un­dan den ti­di­ga­re an­lag­da vall­växt­lig­he­ten. En spar­sam göds­ling i sam­band med an­läg­gan­det av växt­be­stån­det är möj­lig i syf­te att åstad­kom­ma ett täck­an­de växt­be­stånd. Vid göds­ling­en ska iakt­tas de be­gräns­ning­ar för göds­ling som av­ses i ta­bell 3 och 5.

Växt­be­stån­det på na­tur­vårds­åk­rar med vall ska slås vart­an­nat år. Vid svå­ra ogräs­fall ska slåt­tern ut­fö­ras var­je år och vid en så­dan tid­punkt att det går att för­hind­ra att ogrä­sen sprids. Vad gäl­ler tid­punk­ten för och ut­fö­ran­det av slåt­tern ska de vil­da ar­ter­nas lev­nads­för­hål­lan­den be­ak­tas, och där­för ska slåt­tern ut­fö­ras så att fåg­lar­nas häck­ning och dägg­dju­rens ung­ar inte störs. Slåt­tern får inte ut­fö­ras så att man går runt skif­tet från kan­ter­na in mot mit­ten, om inte en rem­sa i mit­ten av skif­tet läm­nas osla­gen.

Slåt­ter­res­ter­na får bär­gas och ut­nytt­jas eko­no­miskt. Om vall­skörd bär­gas från en na­tur­vårds­åker med vall får bärg­ning­en ut­fö­ras un­der nor­mal skör­de­tid. Om­rå­det får an­vän­das för bete om åkerns yta för­blir gräs- och vall­be­vux­en året om.

På na­tur­vårds­åk­rar med vall får växt­skydds­me­del inte an­vän­das ef­ter att växt­be­stån­det an­lagts. Na­tur­vårds­åk­rar med vall får inte be­ar­be­tas utom i sam­band med an­läg­gan­de el­ler bry­tan­de av växt­be­stån­det. Na­tur­vårds­åk­rar med vall får bry­tas ti­di­gast ef­ter den and­ra växt­pe­ri­o­den från och med 1.9, el­ler 15.7 om växt­be­stån­det bryts för sådd av höst­såd­da grö­dor. Det är då tillå­tet att an­vän­da växt­skydds­me­del. Det ska strä­vas ef­ter att växt­be­stån­det bryts först föl­jan­de vår. Om nytt växt­be­stånd inte sås på hös­ten ef­ter den and­ra växt­pe­ri­o­den, ska be­ar­bet­ning­en gö­ras så sent som möj­ligt på hös­ten.

På na­tur­vårds­åk­rar med vall får det täck­di­kas, kal­kas, grä­vas och ren­sas ut­falls­di­ken samt vid­tas and­ra mot­sva­ran­de åt­gär­der av kort­va­rig art som för­bätt­rar markstruk­tu­ren och vat­ten­hus­håll­ning­en. Om­rå­den med växt­lig­het som ska­dats el­ler för­störts i sam­band med ovan­nämn­da åt­gär­der ska ge­nast ef­ter åt­gär­den be­sås med vall- el­ler grä­s­väx­ter.

5.5. Användning av organisk marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis

Åt­gär­den kan väl­jas det förs­ta för­bin­del­se­året. Are­a­len för de skif­ten som in­går i åt­gär­den får va­ri­e­ra år­li­gen, men går­den ska år­li­gen ha minst ett skif­te (minst 0,05 ha) med en så­dan grö­da där det an­vänds täck­ma­te­ri­al som be­rät­ti­gar till er­sätt­ning. I an­nat fall av­slås åt­gär­den och er­sätt­ning­en för åt­gär­den åter­krävs för ti­den för för­bin­del­sen.

Inom åt­gär­den som gäl­ler an­vänd­ning av or­ga­nisk mark­täck­ning på träd­gårds­väx­ter och sätt­po­ta­tis ska jord­bru­ka­ren åta sig att täcka rad­er­na av ett­åri­ga träd­gårds­väx­ter och rad­er­na av el­ler rad­mel­lan­rum­men mel­lan fler­åri­ga väx­ter på de an­mäl­da jord­bruks­skif­ten som in­går i mil­jö­för­bin­del­sen. Åt­gär­den kan väl­jas för alla de skif­ten med träd­gårds­väx­ter och skif­ten för kon­trol­le­rad pro­duk­tion av cer­ti­fi­e­rad sätt­po­ta­tis, där det är möj­ligt att ge­nom­fö­ra åt­gär­den. Ett skif­te för pro­duk­tion av sätt­po­ta­tis ska täck­as helt och hål­let.

Vid rad­er av ett­åri­ga träd­gårds­väx­ter ska mark­yt­an täck­as med halm, flis, gräs­klipp, bio­lo­giskt ned­bryt­bar film, täck­pap­per el­ler an­nat or­ga­niskt ma­te­ri­al som är oskad­ligt för jord­må­nen. På pro­duk­tions­are­a­len för cer­ti­fi­e­rad sätt­po­ta­tis ska rad­er­na och mark­yt­an i rad­mel­lan­rum­men täck­as med halm.

Mark­yt­an runt fler­åri­ga väx­ter ska längs rad­er­na täck­as med halm, flis, gräs­klipp, bio­lo­giskt ned­bryt­bar film el­ler an­nat or­ga­niskt ma­te­ri­al el­ler täck­pap­per, el­ler be­sås med gräs som se­dan klipps. Rad­mel­lan­rum­men ska an­ting­en be­sås med gräs som se­dan klipps el­ler täck­as med nå­gon an­nan or­ga­nisk mark­täck­ning som är oskad­lig för jord­må­nen. På ett skif­te får man väl­ja att täcka en­bart rad­er­na el­ler rad­mel­lan­rum­men, el­ler ock­så hela skif­tet.

Kra­vet på mark­täck­ning på ett­åri­ga träd­gårds­väx­ter ska upp­fyl­las fö­re ut­gång­en av juni. För väx­ter som krä­ver för­grö­da samt för sal­lats­väx­ter, ki­na­kål, blom­kål och broc­co­li ska kra­vet på mark­täck­ning upp­fyl­las fö­re ut­gång­en av juli. Mark­täck­ning­en ska be­va­ras fram till skörd och för fler­åri­ga väx­ter un­der hela od­lings­ti­den. Gräs­täcke som klipps ska an­läg­gas det förs­ta för­bin­del­se­året och det ska täcka mark­yt­an se­nast det and­ra för­bin­del­se­året. De täck­ta skif­te­nas are­al kan va­ri­e­ra från år till år i en­lig­het med od­lings­si­tu­a­tio­nen.

Täck­ma­te­ri­a­let på täck­ta rad­er el­ler rad­mel­lan­rum ska täcka 90 % av den mark­yta som ska täck­as. Gräs­täcke som klipps ska hål­las kort ge­nom att det klipps till­räck­ligt ofta un­der växt­pe­ri­o­den.

Jord­bru­ka­ren ska år­li­gen i Vi­put­jäns­ten el­ler på blan­kett 102B upp­ge de skif­ten där åt­gär­den ge­nom­förs.

Träd­gårds­väx­ter­na har för­teck­nats i bi­la­ga 4.

5.6. Växttäcke vintertid

Åt­gär­den kan väl­jas det förs­ta för­bin­del­se­året. Inom åt­gär­den mås­te en gård var­je för­bin­del­se­år ha växt­täcke på minst 20 % av för­bin­del­se­a­re­a­len se­pa­rat i ett styr­nings­om­rå­de och i ett an­nat om­rå­de. I an­nat fall av­slås åt­gär­den och er­sätt­ning­en för åt­gär­den åter­krävs för ti­den för för­bin­del­sen.

Inom åt­gär­den som gäl­ler växt­täcke vin­ter­tid ska jord­bru­ka­ren år­li­gen inom de kom­mu­ners om­rå­de som av­ses i bi­la­ga 5 (styr­nings­om­rå­de III) hål­la minst 20, 40, 60 el­ler 80 % av gårds­bruksen­he­tens sam­man­lag­da för­bin­del­se­a­re­al täckt med växt­lig­het ut­an­för ve­ge­ta­tions­pe­ri­o­den. Det ovan nämn­da växt­täck­et på 20 % kan ge­nom­fö­ras ock­så med re­du­ce­rad be­ar­bet­ning. I styr­nings­om­rå­de III ska de are­a­ler som över­sti­ger mi­ni­mi­växt­täck­et på 20 % vara täck­ta av en väx­an­de grö­da el­ler stubb av grö­dan (äk­ta växt­täcke).

Ut­an­för styr­nings­om­rå­de III ska minst 20, 40 el­ler 60 % av gårds­bruksen­he­tens sam­man­lag­da för­bin­del­se­a­re­al ha växt­täcke ut­an­för ve­ge­ta­tions­pe­ri­o­den. Växt­täck­et kan ge­nom­fö­ras an­ting­en med re­du­ce­rad be­ar­bet­ning el­ler äk­ta växt­täcke.

Föl­jan­de skif­ten kan god­kän­nas som växt­täcke vin­ter­tid:

1. fler­årig od­lad vall, ett­årig vall som be­va­ras över vin­tern och rör­flen,
2. fler­åri­ga träd­gårds­väx­ter och kum­min,
3. stubb och di­rekt­sådd i stubb av spann­mål, ol­je­väx­ter (bl.a. ol­je­rät­ti­ka och vit­se­nap), bo­ve­te, frök­ryd­dor och spå­nads­lin samt
   av bond­bö­na, ärt och lu­pin,
4. od­ling av fång­grö­dor, om växt­be­stån­det be­va­ras till föl­jan­de vår,
5. höstråg, råg­ve­te, höst­ve­te, spelt­ve­te och and­ra höst­såd­da spann­målslag, höstrybs, höst­raps och and­ra höst­såd­da ol­je­väx­ter, and­ra höst­såd­da grö­dor samt lin och ham­pa som bär­gas på vå­ren.

Kra­vet på växt­täcke kan dock inte upp­fyl­las med föl­jan­de om­rå­den:

• skydds­zon
• fler­årig mil­jö­vall
• vall på na­tur­vårds­åker
• grön­göds­lings­vall
• mång­falds­åk­rar (ängs­väx­ter, vilt­väx­ter, land­skap­s­väx­ter)
• täckt are­al med fler­åri­ga träd­gårds­väx­ter (skif­tes­spe­ci­fik åt­gärd i mil­jö­för­bin­del­sen)
• are­a­ler som om­fat­tas av fö­re­gå­en­de pro­gram­pe­ri­o­ders av­tal om spe­ci­al­stöd: an­lägg­ning och sköt­sel av skydds­zon el­ler lång­va­rig val­l­od­ling på torvå­k­rar om av­ta­let in­gåtts för åker­mark.

Mi­ni­mi­k­ra­vet på 20 % växt­täcke kan på styr­nings­om­rå­de III upp­fyl­las ock­så ge­nom re­du­ce­rad stub­be­ar­bet­ning på hös­ten av skif­ten med spann­mål, ol­je­väx­ter, bo­ve­te, frök­ryd­dor, spå­nads­lin el­ler bond­bö­na, om be­ar­bet­ning­en ut­förs som en­kel kör­ning med kul­ti­va­tor, tall­riks-, s-pinn- el­ler spad­rull­harv el­ler rulluft­nings­ag­gre­gat. På and­ra om­rå­den kan re­du­ce­rad stub­be­ar­bet­ning på hös­ten upp­fyl­la vill­ko­ret för växt­täcke vin­ter­tid upp till alla %grän­ser.

Kra­vet kan ock­så upp­fyl­las med hjälp av trä­dor som har be­såtts med höst­säd el­ler hö­st­ol­je­väx­ter el­ler som täcks av vall el­ler så­dan stubb som av­ses ovan i punkt 3). Bort­sett från stubb kan ett växt­be­stånd som för­störs ke­miskt inte upp­fyl­la kra­vet på växt­täcke.

Are­a­len med växt­täcke får va­ri­e­ra från år till år. Skif­tet ska vara täckt av växt­lig­het fram till så­bädds­be­red­ning­en el­ler mot­sva­ran­de od­lings­åt­gärd. Skif­ten som är täck­ta av växt­lig­het ska i mån av möj­lig­het pla­ce­ras på skif­ten som grän­sar till vat­ten­drag el­ler ut­falls­di­ken el­ler på and­ra skif­ten som är vik­ti­ga för vat­ten­skyd­det.

Are­al där åt­gär­den ge­nom­förs ska år­li­gen med­de­las till kom­mu­nens lands­bygds­nä­rings­myn­dig­het se­nast 30.9.

5.7. Åkernaturens mångfald

Åt­gär­den kan väl­jas det förs­ta för­bin­del­se­året (2015). Det är inte nöd­vän­digt att an­mä­la väx­ter som hör sam­man med åt­gär­den (grön­göds­lings­val­lar, mång­falds­åk­rar, fång­grö­dor och sa­ne­rings­grö­dor) till åt­gär­den var­je för­bin­del­se­år, utom inom ra­men för de vill­kor som fast­ställts för väx­ten.

Inom åt­gär­den som gäl­ler åker­na­tu­rens mång­fald ska jord­bru­ka­ren an­läg­ga grön­göds­lings­val­lar el­ler mång­falds­åk­rar el­ler odla fång­grö­dor el­ler sa­ne­rings­grö­dor.

Fång­grö­dor

Fång­grö­da ska sås se­nast 15.8. Med fång­grö­da av­ses växt­lig­het som an­vän­der nä­rings­äm­nen som blir kvar i mar­ken ef­ter den egent­li­ga od­lings­väx­ten och nä­rings­äm­nen som fri­görs från res­ter­na av od­lings­väx­ten el­ler från mar­ken och som skyd­dar mar­ken ge­nom att öka växt­täck­et ef­ter det att od­lings­väx­ten har skör­dats. Od­lings­väx­ten ska vara en ett­årig åker­grö­da el­ler träd­gårds­växt, dock inte en vall­växt. Fång­grö­dan kan vara ita­li­enskt raj­gräs el­ler en an­nan grä­s­växt, klö­ver el­ler en an­nan vall­balj­växt. För ett­åri­ga träd­gårds­väx­ter och ti­dig po­ta­tis kan fång­grö­dan ock­så vara ho­nungs­fa­ce­lia, ol­je­rät­ti­ka el­ler be­ar­bet­nings­rä­di­sa. Spann­mål får sås som fång­grö­da bara på ett skif­te där det sam­ma år har od­lats ti­dig po­ta­tis el­ler ti­di­ga grön­sa­ker. Ut­sä­det av fång­grö­dan ska sås jämnt på hela jord­bruks­skif­tet med må­let att åstad­kom­ma ett täck­an­de växt­be­stånd. Fång­grö­da får inte an­vän­das för att an­läg­ga fler­årig vall, vall på na­tur­vårds­åker, fler­årig mil­jö­vall, grön­göds­lings­vall el­ler föl­jan­de års od­lings­växt­lig­het. Fång­grö­dans växt­lig­het får an­vän­das för att an­läg­ga grön­trä­da. Fång­grö­dan kan sås på en are­al där det od­lats ti­dig po­ta­tis el­ler ti­di­ga grön­sa­ker, an­ting­en ef­ter att des­sa od­lings­väx­ter skör­dats el­ler strax fö­re skör­den. På en are­al där det väx­er and­ra åker­grö­dor el­ler träd­gårds­väx­ter ska fång­grö­dan sås i sam­band med såd­den av den ak­tu­el­la väx­ten el­ler se­nast på brodd- el­ler plant­sta­di­et i sam­band med ogräs­harv­ning, ogräs­be­sprut­ning el­ler en an­nan mot­sva­ran­de åt­gärd. Fång­grö­dan får inte göds­las. Växt­lig­he­ten får be­ar­be­tas el­ler plö­jas in ti­di­gast 1.10. Växt­lig­he­ten får av­slu­tas med an­vänd­ning av växt­skydds­me­del ti­di­gast 15.9.

För fång­grö­dor be­ta­las mil­jö­er­sätt­ning för högst 25 pro­cent av den er­sätt­nings­be­rät­ti­gan­de åker­are­al som är fö­re­mål för mil­jö­för­bin­del­sen.

Grön­göds­lings­val­lar

Växt­be­stån­det på grön­göds­lings­val­lar ska an­läg­gas an­ting­en i bör­jan av växt­pe­ri­o­den el­ler året in­nan till­sam­mans med skydds­säd el­ler en an­nan skydds­grö­da. Grön­göds­lings­val­lar ska an­läg­gas ge­nom sådd av frön av vall- el­ler grä­s­väx­ter och kvä­ve­fix­e­ran­de väx­ter. Av vik­ten på det frö som an­vänds för an­läg­gan­de av grön­göds­lings­vall ska minst 20 % be­stå av frön av kvä­ve­fix­e­ran­de väx­ter. Grön­göds­lings­val­len får av­slu­tas in­nan höst­säd sås. Om föl­jan­de od­lings­växt sås på vå­ren får grön­göds­lings­val­len av­slu­tas ti­di­gast 1.9 och be­ar­be­tas ti­di­gast 1.10. Sam­ma jord­bruks­skif­te får ha grön­göds­lings­vall högst 3 år i rad, alla de ti­di­ga­re åren med­räk­na­de. Vid göds­ling­en ska göds­lings­be­gräns­ning­ar­na i ta­bell 3 och 5 iakt­tas.

Den växt som an­mälts för jord­bruks­skif­tet ef­ter grön­göds­lings­val­len sak­nar be­ty­del­se.

Sa­ne­rings­grö­dor

Mil­jö­er­sätt­ning för sa­ne­rings­grö­dor kan be­vil­jas gårds­bruksen­he­ter som på minst en hek­tar åker od­lar po­ta­tis, sock­er­be­ta el­ler träd­gårds­väx­ter på fri­land i sin växt­följd. Som växt­följd be­trak­tas an­sök­nings­året el­ler nå­got av de tre ti­di­ga­re åren.

Som sa­ne­rings­grö­da ska an­vän­das ol­je­rät­ti­ka, vit­se­nap, ta­ge­tes el­ler bland­ning­ar av dem. Ock­så be­ar­bet­nings­rät­ti­ka be­trak­tas som ol­je­rät­ti­ka. Sa­ne­rings­grö­dan ska sås på vå­ren och den får vän­das in i jor­den 2 må­na­der ef­ter sådd. Växt­lig­he­ten får slås el­ler kros­sas un­der växt­pe­ri­o­den. Sam­ma jord­bruks­skif­te får vara be­sått med sa­ne­rings­grö­da högst 2 år i rad. Sa­ne­rings­grö­da får göds­las på sam­ma sätt som na­tur­vårds­åk­rar med vall. Sa­ne­rings­grö­dan får inte av­slu­tas ke­miskt.

För sa­ne­rings­grö­dor be­ta­las mil­jö­er­sätt­ning för högst 25 pro­cent av den er­sätt­nings­be­rät­ti­gan­de åker­are­al som är fö­re­mål för mil­jö­för­bin­del­sen.

Mång­falds­åk­rar

Mång­falds­åk­rar­na kan ut­gö­ra högst 15 % av gårds­bruksen­he­tens för­bin­del­se­a­re­al. Mång­falds­åk­rar­na och så­da­na na­tur­vårds­åk­rar med vall som av­ses ovan kan ut­gö­ra sam­man­lagt högst 20 % av gårds­bruksen­he­tens för­bin­del­se­a­re­al i de kom­mu­ner som av­ses i bi­la­ga 5 (styr­nings­om­rå­de II) och högst 15 % i ett an­nat om­rå­de.

Mång­falds­åk­rar kan vara mång­falds­åk­rar som år­li­gen an­läggs med vilt- el­ler land­skap­s­väx­ter samt minst två­åri­ga mång­falds­åk­rar som an­läggs med ängs­väx­ter och väx­ter som läm­par sig för fält­fåg­lar. Mång­falds­åk­rar kan vara hela bas­skif­ten el­ler jord­bruks­skif­ten. Jord­bruks­skif­ten som upp­ges som mång­falds­åk­rar får ock­så an­läg­gas som en över 3 me­ter bred rem­sa längs skif­te­nas kan­ter, i syn­ner­het längs kan­ter mot syd och väst och på mit­ten av sto­ra öpp­na fält.

An­lägg­ning och sköt­sel av mång­falds­åk­rar

Inom den skif­tes­spe­ci­fi­ka åt­gärd som gäl­ler åker­na­tu­rens mång­fald ska mång­falds­åk­rar an­läg­gas med ut­sä­des­bland­ning­ar av ängs­väx­ter, väx­ter som läm­par sig för fält­fåg­lar, vilt­väx­ter el­ler land­skap­s­väx­ter. Höst­såd­da grö­dor får sås re­dan på hös­ten året in­nan. Vid såd­den ska i mån av möj­lig­het an­vän­das in­hems­ka växt­ar­ter och frö pro­du­ce­rat i Fin­land. Växt­be­stån­det på mång­falds­åk­rar får inte an­läg­gas ge­nom di­rekt­sådd i fö­re­gå­en­de års vall. Växt­be­stån­det får an­läg­gas ge­nom in­sådd i stub­ben. Mång­falds­åk­rar får, i syf­te att åstad­kom­ma ett täck­an­de växt­be­stånd, göds­las i sam­band med att växt­be­stån­det an­läggs. Vid göds­ling­en ska iakt­tas de grän­ser för göds­ling som av­ses i ta­bell 3 och 5.

Ut­sä­des­bland­ning­ar av ängs­väx­ter ska in­ne­hål­la frön av röd­ven, får­sving­el el­ler hårds­ving­el och frön av minst en fler­årig ängs­växt. Ängs­väx­ter­na kan vara ängs­klocka, vit­blä­ra, röd­klint, färg­kul­la, back­nej­li­ka, tjär­bloms­ter, ängs­glim, ängs­vädd, skogs­lyst, präst­kra­ge, åker­vädd, fyr­kan­tig jo­han­ne­sört el­ler nå­gon an­nan mot­sva­ran­de ängs­växt. I bland­ning­en kan dess­utom fin­nas frön av ett­åri­ga ängs­väx­ter, vick­er­ar­ter el­ler and­ra ett­åri­ga väx­ter.

I ut­sä­des­bland­ning­ar för mång­falds­åk­rar av­sed­da för fält­fåg­lar kan det dess­utom fin­nas en mind­re mängd frön av ludd­vick­er, ho­nungs­fa­ce­lia, ring­blom­ma el­ler and­ra ett­åri­ga blom­man­de väx­ter som är fö­da för fåg­lar el­ler frön av lin, sorg­hum, röd hirs, bo­ve­te, ham­pa, majs, sol­ros, qui­noa, rybs, raps, kum­min, spann­mål el­ler and­ra mot­sva­ran­de åker­väx­ter. Det får fin­nas högst 50 kg ut­sä­de av strå­säd per hek­tar. Klö­ver god­känns inte som ängs­väx­ter i åt­gär­den. Mång­falds­åk­rar som an­läggs med ängs­väx­ter ska be­va­ras på sam­ma skif­te un­der  två växt­pe­ri­o­der. Vid an­sö­kan om er­sätt­ning det tred­je året kan sam­ma växt­lig­het på skif­tet inte upp­ges som mång­falds­åker som an­lagts med ängs­väx­ter. I det­ta fall kan skif­tet än­då upp­ges som na­tur­vårds­åker med vall el­ler nå­gon an­nan växt. Ett nytt växt­be­stånd med ängs­väx­ter mås­te sås på skif­tet om man vill an­mä­la skif­tet som mång­falds­åker som är an­lagd med ängs­väx­ter.

Mång­falds­åk­rar som an­läggs med vilt- och land­skap­s­väx­ter ska sås var­je år, och må­let för såd­den ska vara att åstad­kom­ma ett till­räck­ligt växt­be­stånd. Vilt- och land­skap­s­väx­ter får od­las på sam­ma skif­te un­der en el­ler fle­ra växt­pe­ri­o­der, och de ska be­va­ras på skif­tet till vå­ren ef­ter den förs­ta växt­pe­ri­o­den.

Ut­sä­des­bland­ning­ar av land­skap­s­väx­ter ska in­ne­hål­la frön av minst två av föl­jan­de väx­ter: sol­ros, ho­nungs­fa­ce­lia, blålu­sern, lukt­klö­ver, gullu­pin, vick­er­ar­ter, blå­klint, mal­va, ring­blom­ma och vall­mo. I ut­sä­des­bland­ning­ar av land­skap­s­väx­ter får det ock­så fin­nas vall- och grä­s­väx­ter, men de­ras an­del av ut­sä­des­bland­ning­en får vara högst 30 %.

Ut­sä­des­bland­ning­ar av vilt­väx­ter ska in­ne­hål­la frön av minst två av föl­jan­de väx­ter: spann­mål, bo­ve­te, sol­ros, ol­je­lin, är­ter, rybs, raps el­ler se­nap, fo­der­kål, fo­der­raps, ol­je­rät­ti­ka, fo­der­be­tor (fo­der­sock­er­be­ta, rova el­ler tur­nips), grä­s­väx­ter och klö­ver­ar­ter. I ut­sä­des­bland­ning­ar av vilt­väx­ter be­stå­en­de av grä­s­väx­ter och klö­ver ska det all­tid även in­gå frö av nå­gon ett­årig växt som inte är ett gräs el­ler en klö­ver. Vilt­väx­ter får sås i rad­er. Mång­falds­åk­rar som an­läggs med ut­sä­des­bland­ning­ar av vilt­väx­ter får inte an­läg­gas i när­he­ten av vä­gar med en tra­fik­tät­het som över­sti­ger 3 000 bi­lar per dygn. (Se tra­fik­tät­het)

Inom den skif­tes­spe­ci­fi­ka åt­gärd som gäl­ler åker­na­tu­rens mång­fald är slåt­ter av växt­be­stån­det på mång­falds­åk­rar inte ob­li­ga­to­risk. De vil­da ar­ter­nas lev­nads­för­hål­lan­den ska be­ak­tas när det gäl­ler tid­punk­ten för och ut­fö­ran­det av slåt­tern, och där­för får slåt­tern inte på­bör­jas fö­re 1.8. Slåt­tern ska ut­fö­ras så att den inte stör fåg­lar­nas häck­ning el­ler dägg­dju­rens ung­ar. Slåt­tern får inte ut­fö­ras så att man går runt skif­tet från kan­ter­na in mot mit­ten, om inte en rem­sa i mit­ten av skif­tet läm­nas osla­gen. Slåt­ter­res­ter­na får bär­gas och ut­nytt­jas eko­no­miskt. Växt­be­stån­det på åk­rar som har be­såtts med ut­sä­des­bland­ning­ar av vilt­väx­ter ska an­vän­das för ut­fod­ring av vilt an­ting­en på mång­falds­åkern, i dess när­het el­ler på en se­pa­rat ut­fod­rings­plats. Vid svå­ra ogräs­fall ska växt­be­stån­det på mång­falds­åk­rar slås samt träd och bus­kar hind­ras från att växa.

På mång­falds­åk­rar får växt­skydds­me­del inte an­vän­das ef­ter sådd. Mång­falds­åk­rar får inte be­ar­be­tas utom i sam­band med an­läg­gan­de och bry­tan­de av växt­be­stån­det. Mång­falds­åk­rar får inte an­vän­das för bete.

Växt­be­stånd be­stå­en­de av land­skaps- och vilt­väx­ter får bry­tas ti­di­gast vå­ren ef­ter såd­den, växt­be­stånd av ut­sä­de av ängs­väx­ter ef­ter det and­ra året från och med 1.9, el­ler 15.7 om växt­be­stån­det bryts med sådd av höst­såd­da grö­dor. Om nytt växt­be­stånd inte sås på hös­ten, ska det gam­la bry­tas så sent som möj­ligt på hös­ten el­ler först föl­jan­de vår.

5.8. Alternativt växtskydd för trädgårdsväxter

Åt­gär­den kan väl­jas det förs­ta för­bin­del­se­året. Den val­da växt­skydds­me­to­den och skif­te­nas are­al kan va­ri­e­ra år­li­gen, men gårds­bruksen­he­ten ska år­li­gen ha minst ett skif­te (min. 0,05 ha) i od­ling med en så­dan växt för vil­ken al­ter­na­ti­va växt­skydds­me­to­der an­vänds. I an­nat fall av­slås åt­gär­den och er­sätt­ning­en för åt­gär­den åter­krävs för ti­den för för­bin­del­sen.

Åt­gär­den som gäl­ler al­ter­na­tivt växt­skydd för träd­gårds­väx­ter kan väl­jas av de gårds­bruksen­he­ter som kan an­vän­da en al­ter­na­tiv be­kämp­nings­me­tod för sina od­la­de träd­gårds­väx­ter el­ler en del av dem. Som växt­skydds­me­tod kan mak­ro­or­ga­nism­pre­pa­rat, mik­ro­bi­o­lo­gis­ka växt­skydds­me­del som sprids med bin och od­lings­tunn­lar (me­tod­grupp 1) an­vän­das. Som växt­skydds­me­tod kan ock­så nät mot ska­de­in­sek­ter, mik­ro­bi­o­lo­gis­ka växt­skydds­me­del som sprids me­ka­niskt samt ogräs­harv med op­tisk styr­ning, trak­tor­dri­ven brän­na­re för ogräs­be­kämp­ning el­ler en an­nan mot­sva­ran­de me­tod (me­tod­grupp 2) an­vän­das. Mak­ro­or­ga­nism­pre­pa­ra­ten, de pol­li­ne­ran­de in­sekts­ar­ter­na och pro­duk­ter­na de spri­der samt de mik­ro­bi­o­lo­gis­ka växt­skydds­med­len ska vara god­kän­da i Fin­land.

Jord­bru­ka­ren ska för växt­skyd­det i förs­ta hand an­vän­da en för växt­ar­ten el­ler växt­ska­de­gö­ra­ren lämp­lig bio­lo­gisk el­ler me­ka­nisk växt­skydds­me­tod som så­dan. Om jord­bru­ka­ren på ba­sis av upp­följ­ning­en mär­ker att be­kämp­ning­en har miss­lyck­ats kan den kom­plet­te­ras med ke­mis­ka växt­skydds­me­to­der. Mo­ti­ve­ring­ar­na för an­vänd­ning­en av ke­misk be­kämp­ning ska föras in i de skif­tes­spe­ci­fi­ka an­teck­ning­ar­na. För ett er­sätt­nings­be­rät­ti­gan­de jord­bruks­skif­te är det möj­ligt att väl­ja bara en växt­skydds­me­tod och den ska ge­nom­fö­ras på hela skif­tet. Växt­skydds­me­to­der som hör till me­tod­grupp 1 kan inte väl­jas för ett skif­te med ett­åri­ga träd­gårds­väx­ter.

Inom den skif­tes­spe­ci­fi­ka åt­gärd som gäl­ler al­ter­na­tivt växt­skydd för träd­gårds­väx­ter ska de växt­skydds­me­to­der an­vän­das som i ta­bell 8 an­ges per ska­de­gö­ra­re. Det ska föras skif­tes­spe­ci­fi­ka an­teck­ning­ar om den växt­skydds­me­tod som an­vänts och hur be­kämp­ning­en lyck­ats.

Vid an­vänd­ning av växt­skydds­me­to­der i me­tod­grupp I ska fa­bri­kat el­ler be­kämp­nings­or­ga­nis­mer en­ligt me­tod an­skaf­fas. Om an­vänd­ning av bin för sprid­ning av pre­pa­ra­tet in­går i växt­skydds­me­to­den ska jord­bru­ka­ren för­fo­ga över minst två bi­ku­por per hek­tar i om­rå­det. Bi­ku­por­na ska vara för­sed­da med en lämp­lig an­ord­ning för sprid­ning av växt­skydds­med­let samt se­pa­ra­ta in- och ut­gång­ar för bina. Vid an­vänd­ning av od­lings­tunn­lar ska det på skif­tet fin­nas en plast­be­täckt od­lings­tun­nel av lätt kon­struk­tion el­ler ett plast­be­täckt sä­songs­växt­hus av lätt kon­struk­tion. Det ska fin­nas så många od­lings­tunn­lar el­ler sä­songs­växt­hus att de täck­er det om­rå­de där åt­gär­den ge­nom­förs.

Vid an­vänd­ning av växt­skydds­me­to­der i me­tod­grupp II ska fa­bri­kat en­ligt me­tod an­skaf­fas. Om växt­skydds­me­to­den är an­vänd­ning av in­sekts­nät, ska så­da­na nät av­sed­da för in­sekts­be­kämp­ning an­vän­das som täck­er hela det om­rå­de där åt­gär­den ge­nom­förs. Om den val­da växt­skydds­me­to­den är ogräs­be­kämp­ning ska växt­lig­he­ten har­vas med ex­akt­harv som är för­sedd med ett op­tiskt sys­tem som är el­ekt­ro­niskt el­ler ba­se­rat på sa­tel­lit­ba­se­rad po­si­tions­be­stäm­ning som kän­ner igen väx­ten el­ler plant­ra­den, el­ler al­ter­na­tivt brän­nas med en trak­tor­dri­ven brän­na­re. Vid an­vänd­ning av trak­tor­dri­ven brän­na­re el­ler op­tisk harv ska ut­rust­ning­en för ogräs­be­kämp­ning fin­nas på gårds­bruksen­he­ten el­ler ock­så kan växt­skyd­det ut­fö­ras på ent­re­pre­nad.

Jord­bru­ka­ren ska an­vän­da så­da­na för re­spek­ti­ve växt­art lämp­li­ga hjälp­me­del för upp­följ­ning som av­ses i ta­bell 8 el­ler mot­sva­ran­de me­to­der för upp­följ­ning av hur det al­ter­na­ti­va växt­skyd­det lyck­as. Jord­bru­ka­ren ska föra an­teck­ning­ar om kon­troll och be­kämp­ning av växt­lig­het el­ler ska­de­gö­ra­re samt vid be­hov kun­na upp­vi­sa kvit­to över an­skaff­ning av vis­sa fa­bri­kat el­ler ent­re­pre­nad­ar­be­te.

Jord­bru­ka­ren ska i den el­ekt­ro­nis­ka an­sök­nings­tjäns­ten el­ler på blan­kett 102B med­de­la de skif­ten där åt­gär­den ge­nom­förs och den växt­skydds­me­tod som an­vänts.