Balanserad användning av näringsämnen
Ett krav för åtgärdens basnivå är att iaktta minimikraven för användning av växtskyddsmedel samt miniminivåns gödslingskrav i enlighet med kapitel 3.2 i förbindelsevillkoren.
Ett krav för miljöersättningens basnivå är att bevara jordbruksmarken öppen så att den lämpar sig att ta i bruk som betesmark eller för odling utan att det krävs annat än sedvanliga jordbruksrutiner och jordbruksmaskiner. En areal med permanenta grödor anses vara öppen även om där finns fruktträd, bärbuskar, plantskolor eller skottskog med kort omloppstid. På en areal med permanent gräs- eller betesmark får det finnas högst 50 träd per hektar av andra än ovan avsedda vedartade växter. Som träd betraktas sådana över två meter höga vedartade växter som har en enda stam eller flera stammar från samma rot samt sådana 0,5—2 meter höga vedartade växter som inte är lämpliga som föda för produktionsdjur.
Också renar och skyddsremsor enligt tvärvillkoren är krav för basnivån. På jordbruksmark längs vattendrag och utfallsdiken ska det lämnas en minst 1 meter bred obearbetad ren där varken gödselmedel eller växtskyddsmedel sprids. Vid svåra ogräsfall är det tillåtet att på dikesrenar punktbekämpa ogräs med växtskyddsmedel. Om växtligheten på en dikesren skadas eller förstörs under vintern, i samband med punktbekämpning av ogräs eller arbeten med iståndsättning av diken, eller av någon annan motsvarande anledning, ska vallväxtlighet sås så snart omständigheterna medger det.
Beså dikesrenen så snart omständigheterna medger det också om det är fråga om ett skifte som första gången tas i odlingsbruk och på vars dikesren det inte finns vallväxtlighet från tidigare.
Dikesren behöver dock inte lämnas om:
1) det mellan jordbruksmarken och vattendraget eller utfallsdiket alltid finns i genomsnitt minst 10 meter skog, buskage, tomtmark, vägområde, impediment eller tvinmark eller annat område och vattnet inte når fram till jordbruksmarken ens vid översvämning,
2) jordbruksmarken ligger bakom en översvämningsvall och dräneringsvattnet pumpas bort eller leds bort på något annat motsvarande sätt.
Gödsling närmare ett vattendrag än 5 meter är förbjudet. På den följande 5 meters zonen från vattendraget är ytspridning av stallgödsel och organiska gödselfabrikat förbjudet, om inte åkern bearbetas inom ett dygn från spridningen. De ovannämnda gödslings- och ytspridningsförbuden hindrar dock inte att husdjur betar på områdena i fråga.
Ett krav för basnivån är att en odlad åker och en areal för permanent gröda ska odlas i enlighet med normal god jordbrukarsed med hänsyn till förhållandena på orten. Odlad åker och en areal för permanent gröda ska bearbetas, gödslas och sås eller planteras på ett ändamålsenligt sätt så att det är möjligt att åstadkomma en jämn groning och ett enhetligt växtbestånd. Vid odlingen ska växtarter och växtsorter som lämpar sig för området användas och mängden frön ska vara tillräcklig. Sådden eller planteringen ska göras senast 30.6. Om det är fråga om ett skifte där det odlas trädgårdsväxter som avses i bilagan till statsrådets förordning (4/2015) räcker det att skiftet sås in med förgröda senast den nämnda utsatta dagen.
Om sådd på grund av exceptionella väderleksförhållanden inte är möjlig senast på den nämnda utsatta dagen, ska sådden ske genast när förhållandena tillåter det. Som exceptionella väderleksförhållanden betraktas en situation då riklig nederbörd som fortgått under en längre period och en liten avdunstning har lett till att åkrarna är så våta att det förhindrar sådd. Om det likväl sås eller planteras salladsväxter, kinakål, blomkål, broccoli, kålrabbi, rova, spenat eller dill på skiftet behöver inte heller någon förgröda sås in före den utsatta dagen.
På odlad jordbruksmark ska växtskyddet skötas och ogräsens spridning förhindras med hjälp av växelbruk eller på mekanisk, biologisk eller kemisk väg. Jordbrukaren ska förfara så, att produktion av en bärgnings- och marknadsduglig skörd är möjlig. Om ingen skörd bärgas från jordbruksmarken ska den växtlighet som produceras på jordbruksmarken vid behov hanteras så att det också följande år går att anlägga ett växtbestånd på jordbruksmarken eller producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd.
Som ett krav för basnivån ska också användningsbegränsningarna för kvävegödselgivor enligt statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling (1250/2014) följas. Mängden totalkväve i stallgödsel från produktionsdjur och organiska gödselfabrikat som sprids årligen får vara högst 170 kg/ha.
Om gödselmängden för lösligt kväve överstiger 150 kg/ha om året ska mängden delas upp på minst två omgångar och tiden mellan spridningarna ska vara minst två veckor. Från ingången av september får mängden lösligt kväve i stallgödsel från produktionsdjur och i organiska gödselfabrikat som sprids vara högst 35 kg/ha. Mängden lösligt kväve som spridits på hösten beaktas i sin helhet som en del av gödslingen av följande gröda. I maximimängderna för lösligt kväve ingår lösligt kväve i oorganiska gödselmedel, i stallgödsel från produktionsdjur, stallgödsel som samlas där djuren betar, och i organiska gödselfabrikat. Det kväve som ingår i stallgödsel som blir kvar på skiften som används för bete har beaktats i de maximala mängderna för kvävegödsling.
De maximala mängderna lösligt kväve per år (kg/ha) är följande för olika växter:
Som ett krav för basnivån ska jordbrukaren vart femte år låta göra en gödselanalys för att bestämma halterna av lösligt kväve, totalkväve och totalfosfor i stallgödseln. Gödslingen ska planeras antingen utifrån gödselanalysen eller på basis av de tabellvärden som anges i kapitel 4. Jordbrukaren ska bevara uppgifterna från gödselanalysen och varudeklarationerna för de organiska gödselfabrikaten och på begäran visa dem för tillsynsmyndigheten.
Ett krav för basnivån är att årligen föra bok över gödslingen och på begäran lämna uppgifterna till tillsynsmyndigheten. Bokföringen ska innehålla uppgift om mängden stallgödsel och organiska gödselfabrikat samt kvävegödsel som använts för tillförsel av näringsämnen på åkrarna samt det lösliga kvävet och totalkvävet i dem, skördenivåer och tidpunkterna då stallgödsel eller organiska gödselfabrikat har spridits på åkrarna.
Ett krav för basnivån är att använda växtskyddsmedel korrekt och med iakttagande av god växtskyddspraxis i enlighet med tvärvillkorens krav. Endast växtskyddsmedel som är godkända i Finland får användas vid växtskyddet. Växtskyddsmedel ska användas korrekt med iakttagande av förpackningspåskrifterna och de ska förvaras åtskilt från livsmedel och foder utom räckhåll för barn i enlighet med anvisningarna på förpackningen. Det ska också föras journal över användningen av växtskyddsmedel.
Placering av flytgödsel i åker
Ett krav för miljöersättningens basnivå är att bevara jordbruksmarken öppen så att den lämpar sig att ta i bruk som betesmark eller för odling utan att det krävs annat än sedvanliga jordbruksrutiner och jordbruksmaskiner. En areal med permanenta grödor anses vara öppen även om där finns fruktträd, bärbuskar, plantskolor eller skottskog med kort omloppstid. På en areal med permanent gräs- eller betesmark får det finnas högst 50 träd per hektar av andra än ovan avsedda vedartade växter. Som träd betraktas sådana över två meter höga vedartade växter som har en enda stam eller flera stammar från samma rot samt sådana 0,5—2 meter höga vedartade växter som inte är lämpliga som föda för produktionsdjur.
Som ett krav för åtgärdens basnivå ska kraven för användning av gödselmedel i statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling (1250/2014) iakttas. Spridning av gödselmedel på åkrar ska göras så att det inte sker någon avrinning i vatten och så att det inte finns någon risk för alvförtätning. Vid gödsling ska genomsnittlig skördenivå, odlingszon, växtföljd, växelbruk och jordart beaktas. Spridning av stallgödsel och organiska gödselfabrikat på åkrar är förbjuden från ingången av november till utgången av mars.
Undantag från förbudet mot gödselspridning kan dock medges till utgången av november i situationer där stallgödsel under växtperioden inte har kunnat utnyttjas som gödselmedel på en åker på grund av exceptionella väderleksförhållanden. Som exceptionella väderleksförhållanden betraktas situationer där en åker på grund av långvariga rikliga regn och liten avdunstning varit så våt att detta förhindrat spridning av stallgödsel före utgången av oktober. Gödselmedel får inte spridas på snötäckt, frusen eller vattenmättad mark. Gödsling närmare ett vattendrag än 5 meter är förbjudet. På den följande 5 meters zonen från vattendraget är ytspridning av stallgödsel och organiska gödselfabrikat förbjudet, om inte åkern bearbetas inom ett dygn från spridningen. De ovannämnda gödslings- och ytspridningsförbuden hindrar dock inte att husdjur betar på områdena i fråga.
På sådana delar av åkerskiften där lutningen är minst 15 procent är spridning av flytgödsel, urin och flytande organiska gödselfabrikat på annat sätt än genom placering alltid förbjudet. Andra typer av stallgödsel och organiska gödselfabrikat som sprids ut på sluttande delar av åkerskiften ska bearbetas in i jorden inom tolv timmar från spridningen.
Kring brunnar som används för hushållsvatten och kring källor ska det, beroende på höjdförhållandena i terrängen, brunnens konstruktion och jordarten, lämnas en skyddszon på minst 30–100 meter som inte gödslas med stallgödsel eller organiska gödselfabrikat.
Återanvändning av näringsämnen och organiskt material
Ett krav för miljöersättningens basnivå är att bevara jordbruksmarken öppen så att den lämpar sig att ta i bruk som betesmark eller för odling utan att det krävs annat än sedvanliga jordbruksrutiner och jordbruksmaskiner. En areal med permanenta grödor anses vara öppen även om där finns fruktträd, bärbuskar, plantskolor eller skottskog med kort omloppstid. På en areal med permanent gräs- eller betesmark får det finnas högst 50 träd per hektar av andra än ovan avsedda vedartade växter. Som träd betraktas sådana över två meter höga vedartade växter som har en enda stam eller flera stammar från samma rot samt sådana 0,5—2 meter höga vedartade växter som inte är lämpliga som föda för produktionsdjur.
Som ett krav för åtgärdens basnivå ska följande krav enligt statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling (1250/2014) iakttas när det gäller användning av gödselmedel.
Spridning av gödselmedel på åkrar ska göras så att det inte sker någon avrinning i vatten och så att det inte finns någon risk för alvförtätning. Vid gödsling ska genomsnittlig skördenivå, odlingszon, växtföljd, växelbruk och jordart beaktas. Spridning av stallgödsel och organiska gödselfabrikat på åkrar är förbjuden från ingången av november till utgången av mars.
Undantag från förbudet mot gödselspridning kan dock medges till utgången av november i situationer där stallgödsel under växtperioden inte har kunnat utnyttjas som gödselmedel på en åker på grund av exceptionella väderleksförhållanden. Som exceptionella väderleksförhållanden betraktas situationer där en åker på grund av långvariga rikliga regn och liten avdunstning varit så våt att detta förhindrat spridning av stallgödsel före utgången av oktober. Gödselmedel får inte spridas på snötäckt, frusen eller vattenmättad mark. Torrgödsel och organiska gödselfabrikat med en torrsubstans på minst 30 % kan under spridningstiden förvaras på åkern i högst fyra veckor i väntan på spridningen.
Stallgödsel som spridits ut på åkern och organiska gödselfabrikat ska bearbetas in i jorden inom ett dygn från spridningen, med undantag för spridning över växtbeståndet med slangspridare eller genom bredsåning. På åkerskiften där växttäcket hålls över vintern får stallgödsel och organiska gödselfabrikat från och med 15.9 spridas endast genom placering, om det inte gäller spridning av stallgödsel före sådd av växter som sås på hösten. Gödsling närmare ett vattendrag än fem meter är förbjudet. På den följande fem meters zonen från vattendraget är ytspridning av stallgödsel och organiska gödselfabrikat förbjudet, om inte åkern bearbetas inom ett dygn från spridningen. De ovannämnda gödslings- och ytspridningsförbuden hindrar dock inte att husdjur betar på områdena i fråga.
Kring brunnar som används för hushållsvatten och kring källor ska det, beroende på höjdförhållandena i terrängen, brunnens konstruktion och jordarten, lämnas en skyddszon på minst 30—100 meter som inte gödslas med stallgödsel eller organiska gödselfabrikat.
Som ett krav för åtgärdens basnivå ska också bestämmelser som utfärdats med stöd av lagen om gödselfabrikat (539/2006) och som gäller begränsningar för användning av avloppsslam från systemreningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse och fastighetsspecifika system vid åkerodling iakttas.
Med slam avses avloppsslam från reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse, slam från slamavskiljare och annat slam från fastighetsspecifika eller gårdars gemensamma system för behandling av avloppsvatten och också avfall från torrtoaletter samt annat slam från reningsverk för avloppsvatten.
Avloppsslam får användas:
- inom jordbruket bara om det uppfyller kraven för gödselfabrikat i typbeteckningsgrupperna Biprodukter som används som jordförbättringsmedel som sådana 3A5 och Biprodukter som används som organiska gödselmedel som sådana 1B4.
- bara på sådana odlingsmarker vars halter av skadliga metaller inte överstiger de högsta tillåtna halterna (tabell a).
- bara om den belastning av skadliga metaller som beror på användningen av slam inte överstiger de årliga maximibelastningarna (tabell b).
- bara på sådana odlingsmarker vars pH är över 5,8 då man använder gödselfabrikat enligt punkt 1. Vid användning av kalkstabiliserat slam ska odlingsmarkens pH överstiga 5,5.
- bara på sådana odlingsmarker där det odlas spannmål, sockerbeta eller oljeväxter eller sådana växter som i allmänhet inte används till människoföda så att man äter växtens underjordiska del som färsk, eller till djurfoder. På vall får slam spridas bara när vallen anläggs tillsammans med skyddssäd och slammet myllas ner omsorgsfullt.
Om avloppsslam har använts inom jordbruket får du odla potatis, rotfrukter, grönsaker samt rot- och ört-kryddor tidigast fem år efter den sista slamspridningen. Karenstiden får vara kortare än fem år om ett slambaserat gödselfabrikat har getts en kortare karenstid i kraven för typbeteckning.
Kraven i punkterna 1-4 gäller dock inte slam från slamavskiljare avsett för en eller flera gårdars gemen-samma bruk eller avfall från torrtoaletter som härrör från boende på en gård eller annan verksamhet som utövas på gården eller andra boendefastigheter i gårdens närhet och för vars användning det inte krävs miljötillstånd. Då ska slammet från slamavskiljaren och avfallet från torrtoaletten behandlas genom kalk-stabilisering, kompostering, termofil eller mesofil rötning före användningen. Mesofilt rötat slam ska före eller efter rötningen hygieniseras, komposteras, torkas på termisk väg eller behandlas på något annat motsvarande sätt.
Tabell a. De högsta tillåtna tungmetallhalterna i odlingsjord där behandlat avloppsslam används.
Tabell b. Den högsta tillåtna genomsnittliga årliga tungmetallbelastning i odlingsmark som användningen av behandlat avloppsslam orsakar.
Hantering av avrinningsvatten
Ett krav för miljöersättningens basnivå är att bevara jordbruksmarken öppen så att den lämpar sig att ta i bruk som betesmark eller för odling utan att det krävs annat än sedvanliga jordbruksrutiner och jordbruksmetoder. En areal med permanenta grödor anses vara öppen även om där finns fruktträd, bärbuskar, plantskolor eller skottskog med kort omloppstid. På en areal med permanent gräs- eller betesmark får det finnas högst 50 träd per hektar av andra än ovan avsedda vedartade växter. Som träd betraktas sådana över två meter höga vedartade växter som har en enda stam eller flera stammar från samma rot samt sådana 0,5—2 meter höga vedartade växter som inte är lämpliga som föda för produktionsdjur.
Ett grundläggande krav vid användningen av bevattningsvatten är också att iaktta de bestämmelser om tagandet av vatten som ingår i 4 kap. i vattenlagen (587/2011). När du använder vatten för bevattning ska du med miljötillståndsmyndigheten utreda om du behöver ett tillstånd att ta vatten. I regel får du leda vatten från en annans vattenområde för användning som hushållsvatten eller till exempel som bevattningsvatten, om vattnet förslår också för dem som tar vatten i egenskap av ägare eller på basis av erhållet tillstånd. Tillstånd att ta vatten från ett vattendrag behövs till exempel när vattnet inte förslår för de ägare eller delägare i vattenområdet som tar vatten från området.
Ett krav för basnivån är att en odlad åker och en areal för permanent gröda ska odlas i enlighet med normal god jordbrukarsed med hänsyn till förhållandena på orten. Odlad åker och en areal för permanent gröda ska bearbetas, gödslas och sås eller planteras på ett ändamålsenligt sätt så att det är möjligt att åstadkomma en jämn groning och ett enhetligt växtbestånd. Vid odlingen ska växtarter och växtsorter som lämpar sig för områdetoch en tillräcklig mängd frön användas. Sådden eller planteringen ska göras senast 30.6. Om det är fråga om ett skifte där det odlas trädgårdsväxter som avses i bilagan till statsrådets förordning (4/2015) räcker det att skiftet sås in med förgröda senast den nämnda utsatta dagen. Med slam avses avloppsslam från reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse, slam från slamavskiljare och annat slam från fastighetsspecifika eller gårdars gemensamma system för behandling av avloppsvatten och också avfall från torrtoaletter samt annat slam från reningsverk för avloppsvatten.
På odlad jordbruksmark ska växtskyddet skötas och ogräsens spridning förhindras med hjälp av växelbruk eller på mekanisk, biologisk eller kemisk väg. Jordbrukaren ska förfara så, att produktion av en bärgnings- och marknadsduglig skörd är möjlig. Om ingen skörd bärgas från jordbruksmarken ska den växtlighet som produceras på jordbruksmarken vid behov hanteras så att det också följande år går att anlägga ett växtbestånd på jordbruksmarken eller producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd.
Miljövårdsvallar
Ett krav för miljöersättningens basnivå är att bevara jordbruksmarken öppen så att den lämpar sig att ta i bruk som betesmark eller för odling utan att det krävs annat än sedvanliga jordbruksrutiner och jordbruksmaskiner. En areal med permanenta grödor anses vara öppen även om där finns fruktträd, bärbuskar, plantskolor eller skottskog med kort omloppstid. På en areal med permanent gräs- eller betesmark får det finnas högst 50 träd per hektar av andra än ovan avsedda vedartade växter. Som träd betraktas sådana över två meter höga vedartade växter som har en enda stam eller flera stammar från samma rot samt sådana 0,5—2 meter höga vedartade växter som inte är lämpliga som föda för produktionsdjur.
Också renar och skyddsremsor enligt tvärvillkoren är krav för basnivån. På jordbruksmark längs vattendrag och utfallsdiken ska det lämnas en minst 1 meter bred obearbetad ren där varken gödselmedel eller växtskyddsmedel sprids. Vid svåra ogräsfall är det tillåtet att på dikesrenar punktbekämpa ogräs med växtskyddsmedel. Om växtligheten på en dikesren skadas eller förstörs under vintern, i samband med punktbekämpning av ogräs eller arbeten med iståndsättning av diken, eller av någon annan motsvarande anledning, ska vallväxtlighet sås så snart omständigheterna medger det.
Beså dikesrenen så snart omständigheterna medger det också om det är fråga om ett skifte som första gången tas i odlingsbruk och på vars dikesren det inte finns vallväxtlighet från tidigare. Dikesren behöver dock inte lämnas om
1) det mellan jordbruksmarken och vattendraget eller utfallsdiket alltid finns i genomsnitt minst 10 meter skog, buskage, tomtmark, vägområde, impediment eller tvinmark eller annat område och vattnet inte når fram till jordbruksmarken ens vid översvämning,
2) jordbruksmarken ligger bakom en översvämningsvall och dräneringsvattnet pumpas bort eller leds bort på något annat motsvarande sätt.
Gödsling närmare ett vattendrag än 5 meter är förbjudet. På den följande 5 meters zonen från vattendraget är ytspridning av stallgödsel och organiska gödselfabrikat förbjudet, om inte åkern bearbetas inom ett dygn från spridningen. De ovannämnda gödslings- och ytspridningsförbuden hindrar dock inte att husdjur betar på områdena i fråga.
Ett krav för basnivån är att en odlad åker och en areal för permanent gröda ska odlas i enlighet med normal god jordbrukarsed med hänsyn till förhållandena på orten. Odlad åker och en areal för per-manent gröda ska bearbetas, gödslas och sås eller planteras på ett ändamålsenligt sätt så att det är möjligt att åstadkomma en jämn groning och ett enhetligt växtbestånd. Vid odlingen ska växtarter och växtsorter som lämpar sig för området och en tillräcklig mängd frön användas. Sådden eller planteringen ska göras senast 30.6. Om det är fråga om ett skifte där det odlas trädgårdsväxter som avses i bilagan till statsrådets förordning (4/2015) räcker det att skiftet sås in med förgröda senast den nämnda utsatta dagen.
Om sådd eller plantering på grund av exceptionella väderleksförhållan-den inte är möjlig senast på den nämnda utsatta dagen, ska sådden eller planteringen ske genast när förhållandena tillåter det. Som exceptionella väderleksförhållanden betraktas en situation då riklig nederbörd som fortgått under en längre period och en liten avdunstning har lett till att åkrarna är så våta att det förhindrar sådd. Om det likväl sås eller planteras sallatsväxter, kinakål, blomkål, broccoli, kålrabbi, rova, spenat eller dill på skiftet behöver inte heller någon förgröda sås in före den utsatta dagen.
På odlad jordbruksmark ska växtskyddet skötas och ogräsens spridning förhindras med hjälp av växelbruk eller på mekanisk, biologisk eller kemisk väg. Jordbrukaren ska förfara så, att produktion av en bärgnings- och marknadsduglig skörd är möjlig. Om ingen skörd bärgas från jordbruksmarken ska den växtlighet som produceras på jordbruksmarken vid behov hanteras så att det också följande år går att anlägga ett växtbestånd på jordbruksmarken eller producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd.
Växttäcke vintertid
Ett krav för miljöersättningens basnivå är att bevara jordbruksmarken öppen så att den lämpar sig att ta i bruk som betesmark eller för odling utan att det krävs annat än sedvanliga jordbruksrutiner. En areal med permanenta grödor anses vara öppen även om där finns fruktträd, bärbuskar, plantskolor eller skottskog med kort omloppstid. På en areal med permanent gräs- eller betesmark får det finnas högst 50 träd per hektar av andra än ovan avsedda vedartade växter. Som träd betraktas sådana över två meter höga vedartade växter som har en enda stam eller flera stammar från samma rot samt sådana 0,5—2 meter höga vedartade växter som inte är lämpliga som föda för produktionsdjur.
På odlad jordbruksmark ska växtskyddet skötas och ogräsens spridning förhindras med hjälp av växelbruk eller på mekanisk, biologisk eller kemisk väg. Jordbrukaren ska förfara så, att produktion av en bärgnings- och marknadsduglig skörd är möjlig. Om ingen skörd bärgas från jordbruksmarken ska den växtlighet som produceras på jordbruksmarken vid behov hanteras så att det också följande år går att anlägga ett växtbestånd på jordbruksmarken eller producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd.
Som ett krav för basnivån ska förbudet mot stubbränning följas. Bränning av stubb är tillåten bara om det är nödvändigt för att genomföra sådd eller för att bekämpa ogräs, växtsjukdomar eller skadedjur.
Användning av organisk marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis
Ett krav för miljöersättningens basnivå är att bevara jordbruksmarken öppen så att den lämpar sig att ta i bruk som betesmark eller för odling utan att det krävs annat än sedvanliga jordbruksrutiner och jordbruksmaskiner. En areal med permanenta grödor anses vara öppen även om där finns fruktträd, bärbuskar, plantskolor eller skottskog med kort omloppstid. På en areal med permanent gräs- eller betesmark får det finnas högst 50 träd per hektar av andra än ovan avsedda vedartade växter. Som träd betraktas sådana över två meter höga vedartade växter som har en enda stam eller flera stammar från samma rot samt sådana 0,5—2 meter höga vedartade växter som inte är lämpliga som föda för produktionsdjur.
En odlad åker och en areal för permanent gröda ska odlas i enlighet med normal god jordbrukarsed med hänsyn till förhållandena på orten. Odlad åker och en areal för permanent gröda ska bearbetas, gödslas och sås eller planteras på ett ändamålsenligt sätt så att det är möjligt att åstadkomma en jämn groning och ett enhetligt växtbestånd. Vid odlingen ska växtarter och växtsorter som lämpar sig för området samt en tillräcklig mängd frön användas. Sådden eller planteringen ska göras senast 30.6. Om det är fråga om ett skifte där det odlas trädgårdsväxter som avses i bilagan räcker det att skiftet sås in med förgröda senast den nämnda utsatta dagen.
Om sådd eller plantering på grund av exceptionella väderleksförhållanden inte är möjlig senast på den nämnda utsatta dagen, ska sådden eller planteringen ske genast när förhållandena tillåter det. Som exceptionella väderleksförhållanden betraktas en situation då riklig nederbörd som fortgått under en längre period och en liten avdunstning har lett till att åkrarna är så våta att det förhindrar sådd. Om det likväl sås eller planteras sallatsväxter, kinakål, blomkål, broccoli, kålrabbi, rova, spenat eller dill på skiftet behöver inte heller någon förgröda sås in före den utsatta dagen
Vid odling av jordgubbar, åkerbär och allåkerbär förutsätts det att det finns minst 15 000 plantor per hektar. Om de nämnda växterna odlas så, att plast inte används för att täcka markytan och de revplantor som uppstår får slå rot bredvid moderplantan, ska planttätheten under den första vegetationsperioden vara minst 11 000 plantor per hektar. Vid odling av vinbär och krusbär förutsätts 1 200 plantor per hektar, vid odling av hallon 2 800 plantor per hektar, vid odling av bärhäggmispel och havtorn 800 plantor per hektar, vid odling av buskblåbär 2 250 plantor per hektar och vid odling av fruktträd 400 plantor per hektar.
På odlad jordbruksmark ska växtskyddet skötas och ogräsens spridning förhindras med hjälp av växelbruk eller på mekanisk, biologisk eller kemisk väg. Jordbrukaren ska förfara så, att produktion av en bärgnings- och marknadsduglig skörd är möjlig. Om ingen skörd bärgas från jordbruksmarken ska den växtlighet som produceras på jordbruksmarken vid behov hanteras så att det också följande år går att anlägga ett växtbestånd på jordbruksmarken eller producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd.
Åkernaturens mångfald
Ett krav för miljöersättningens basnivå är att bevara jordbruksmarken öppen så att den lämpar sig att ta i bruk som betesmark eller för odling utan att det krävs annat än sedvanliga jordbruksrutiner och jordbruksmaskiner. En areal med permanenta grödor anses vara öppen även om där finns fruktträd, bärbuskar, plantskolor eller skottskog med kort omloppstid. På en areal med permanent gräs- eller betesmark får det finnas högst 50 träd per hektar av andra än ovan avsedda vedartade växter. Som träd betraktas sådana över två meter höga vedartade växter som har en enda stam eller flera stammar från samma rot samt sådana 0,5—2 meter höga vedartade växter som inte är lämpliga som föda för produktionsdjur.
Också renar och skyddsremsor enligt tvärvillkoren är krav för basnivån. På jordbruksmark längs vattendrag och utfallsdiken ska det lämnas en minst 1 meter bred obearbetad ren där varken gödselmedel eller växtskyddsmedel sprids. Vid svåra ogräsfall är det tillåtet att på dikesrenar punktbekämpa ogräs med växtskyddsmedel. Om växtligheten på en dikesren skadas eller förstörs under vintern, i samband med punktbekämpning av ogräs eller arbeten med iståndsättning av diken, eller av någon annan motsvarande anledning, ska vallväxtlighet sås så snart omständigheterna medger det. Beså dikesrenen så snart omständigheterna medger det också om det är frågan om ett skifte som för första gången tas i odlingsbruk och på vars dikesren det inte växer vallväxtlighet sedan tidigare.
Dikesren behöver dock inte lämnas om
1) det mellan jordbruksmarken och vattendraget eller utfallsdiket alltid finns i genomsnitt minst 10 meter skog, buskage, tomtmark, vägområde, impediment eller tvinmark eller annat område och vattnet inte når fram till jordbruksmarken ens vid översvämning,
2) jordbruksmarken ligger bakom en översvämningsvall och dräneringsvattnet pumpas bort eller leds bort på något annat motsvarande sätt.
Gödsling närmare ett vattendrag än 5 meter är förbjudet. På den följande 5 meters zonen från vattendraget är ytspridning av stallgödsel och organiska gödselfabrikat förbjudet, om inte åkern bearbetas inom ett dygn från spridningen. De ovannämnda gödslings- och ytspridningsförbuden hindrar dock inte att husdjur betar på områdena i fråga.
Ett krav för basnivån är att en odlad åker och en areal för permanent gröda ska odlas i enlighet med normal god jordbrukarsed med hänsyn till förhållandena på orten. Odlad åker och en areal för permanent gröda ska bearbetas, gödslas och sås eller planteras på ett ändamålsenligt sätt så att det är möjligt att åstadkomma en jämn groning och ett enhetligt växtbestånd. Vid odlingen ska växtarter och växtsorter som lämpar sig för området och en tillräcklig mängd frön användas. Sådden eller planteringen ska göras senast 30.6. Om det är fråga om ett skifte där det odlas trädgårdsväxter som avses i bilagan till statsrådets förordning (4/2015) räcker det att skiftet sås in med förgröda senast den nämnda utsatta dagen.
Om sådd eller plantering på grund av exceptionella väderleksförhållanden inte är möjlig senast på den nämnda utsatta dagen, ska sådden eller planteringen ske genast när förhållandena tillåter det. Som exceptionella väderleksförhållanden betraktas en situation då riklig nederbörd som fortgått under en längre period och en liten avdunstning har lett till att åkrarna är så våta att det förhindrar sådd. Om det likväl sås eller planteras sallatsväxter, kinakål, blomkål, broccoli, kålrabbi, rova, spenat eller dill på skiftet behöver inte heller någon förgröda sås in före den utsatta dagen.
På odlad jordbruksmark ska växtskyddet skötas och ogräsens spridning förhindras med hjälp av växelbruk eller på mekanisk, biologisk eller kemisk väg. Jordbrukaren ska förfara så, att produktion av en bärgnings- och marknadsduglig skörd är möjlig. Om ingen skörd bärgas från jordbruksmarken ska den växtlighet som produceras på jordbruksmarken vid behov hanteras så att det också följande år går att anlägga ett växtbestånd på jordbruksmarken eller producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd.
Alternativt växtskydd för trädgårdsväxter
Vid användningen av växtskyddsmedel ska de allmänna principerna för integrerad bekämpning enligt lagen om växtskyddsmedel (1563/2011) följas. På en gård får växtskyddsmedel spridas endast av en person som har avlagt den examen som avses i 10 § i lagen om växtskyddsmedel (1563/2011), eller som fått rätt att ordna denna examen eller som har utbildning som avses i 28 § 4 mom. i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket 2007-2013 (366/2007) som fortfarande är i kraft.
Den växtskyddsspruta som används för spridning av växtskyddsmedel på gården måste testas på det sätt som bestäms i 4 kap. i lagen om växtskyddsmedel. En ny växtskyddsspruta behöver inte testas förrän fem år efter att den skaffats, om växtskyddssprutan uppfyller kraven i statsrådets förordning om maskiners säkerhet (400/2008) och bestämmelserna i standardserien EN ISO 16119 eller, om när gäller växtskyddssprutor som skaffats före den 15 december 2011, om växtskyddssprutan uppfyller bestämmelserna i standardserien SFS-EN 12761. Traktorsprutor i yrkesmässigt bruk måste testas senast 26.11.2016 och därefter vart femte år. Om spridningsutrustningen har testats tidigare på ett sätt som avses i 28 § 3 mom. i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket 2007-2013 (366/2007, behöver den inte testas på nytt förrän det har gått fem år sedan det senaste testet.
Ett krav för miljöersättningens basnivå är att bevara jordbruksmarken öppen så att den lämpar sig att ta i bruk som betesmark eller för odling utan att det krävs annat än sedvanliga jordbruksrutiner och jordbruksmaskiner. En areal med permanenta grödor anses vara öppen även om där finns fruktträd, bärbuskar, plantskolor eller skottskog med kort omloppstid. På en areal med permanent gräs- eller betesmark får det finnas högst 50 träd per hektar av andra än ovan avsedda vedartade växter. Som träd betraktas sådana över två meter höga vedartade växter som har en enda stam eller flera stammar från samma rot samt sådana 0,5—2 meter höga vedartade växter som inte är lämpliga som föda för produktionsdjur.
Ett krav för basnivån är att använda växtskyddsmedel korrekt och med iakttagande av god växtskyddspraxis i enlighet med tvärvillkorens krav. Endast växtskyddsmedel som är godkända i Finland får användas vid växtskyddet. Växtskyddsmedel ska användas korrekt med iakttagande av förpackningspåskrifterna och de ska förvaras åtskilt från livsmedel och foder utom räckhåll för barn i enlighet med anvisningarna på förpackningen. Det ska också föras journal över användningen av växtskyddsmedel.
Ett krav för basnivån är att en odlad åker och en areal för permanent gröda ska odlas i enlighet med normal god jordbrukarsed med hänsyn till förhållandena på orten. Odlad åker och en areal för permanent gröda ska bearbetas, gödslas och sås eller planteras på ett ändamålsenligt sätt så att det är möjligt att åstadkomma en jämn groning och ett enhetligt växtbestånd. Vid odlingen ska växtarter och växtsorter som lämpar sig för området och en tillräcklig mängd frön användas. Sådden eller planteringen ska göras senast 30.6. Om det är fråga om ett skifte där det odlas trädgårdsväxter som avses i bilagan till statsrådets förordning (4/2015) räcker det att skiftet sås in med förgröda senast den nämnda utsatta dagen.
Om sådd eller plantering på grund av exceptionella väderleksförhållanden inte är möjlig senast på den nämnda utsatta dagen, ska sådden eller planteringen ske genast när förhållandena tillåter det. Som exceptionella väderleksförhållanden betraktas en situation då riklig nederbörd som fortgått under en längre period och en liten avdunstning har lett till att åkrarna är så våta att det förhindrar sådd. Om det likväl sås eller planteras sallatsväxter, kinakål, blomkål, broccoli, kålrabbi, rova, spenat eller dill på skiftet behöver inte heller någon förgröda sås in före den utsatta dagen.
Vid odling av jordgubbar, åkerbär och allåkerbär förutsätts det att det finns minst 15 000 plantor per hektar. Om de nämnda växterna odlas så, att plast inte används för att täcka markytan och de revplantor som uppstår får slå rot bredvid moderplantan, ska planttätheten under den första vegetationsperioden vara minst 11 000 plantor per hektar. Vid odling av vinbär och krusbär förutsätts 1 200 plantor per hektar, vid odling av hallon 2 800 plantor per hektar, vid odling av bärhäggmispel och havtorn 800 plantor per hektar, vid odling av buskblåbär 2 250 plantor per hektar och vid odling av fruktträd 400 plantor per hektar.
På odlad jordbruksmark ska växtskyddet skötas och ogräsens spridning förhindras med hjälp av växelbruk eller på mekanisk, biologisk eller kemisk väg. Jordbrukaren ska förfara så, att produktion av en bärgnings- och marknadsduglig skörd är möjlig. Om ingen skörd bärgas från jordbruksmarken ska den växtlighet som produceras på jordbruksmarken vid behov hanteras så att det också följande år går att anlägga ett växtbestånd på jordbruksmarken eller producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd.
Förbindelsevillkor för miljöersättning 2015Med 2015- 2017 ändringar30.3.2017