6. Jordbruksmark, bas- och jordbruksskiften

NYTT 2019

ATT BE­AK­TA:

6.1 Jordbruksmark

Du är skyl­dig att upp­ge all jord­bruks­mark i din be­sitt­ning.

Be­stäm­mel­ser om sköt­seln av jord­bruks­mark in­går i för­ord­ning­en om tvär­vill­kor. Gui­den om tvär­vill­kor är en se­pa­rat pu­bli­ka­tion där du kan kon­trol­le­ra kra­ven på sköt­sel av od­lad jord­bruks­mark, de fast­ställ­da sköt­sel­kra­ven för trä­da och and­ra krav som gäl­ler sköt­sel el­ler un­der­håll av jord­bruks­mark.

De­fi­ni­tion av jord­bruks­mark

Med jord­bruks­mark av­ses den sam­man­lag­da are­a­len av föl­jan­de grö­dor:

Den jord­bruks­mark för vil­ken du sö­ker stöd ska upp­fyl­la kra­ven för stöd­be­rät­ti­gan­de hela ka­len­der­året. Kra­vet gäl­ler ock­så ny­röj­ning­ar. Man kan från­gå kra­ven för stöd­be­rät­ti­gan­de på grund av for­ce ma­jeu­re el­ler en ex­cep­tio­nell om­stän­dig­het.

Jord­bruks­mar­ken ska vara od­lings­bar, och om den inte har an­mälts som till­fäl­ligt icke od­lad el­ler som trä­da ska den an­vän­das för jord­bruks­pro­duk­tion. Med jord­bruks­pro­duk­tion av­ses här pro­duk­tion, upp­föd­ning el­ler od­ling av jord­bruks­pro­duk­ter. Med od­lings­bar av­ses att istånd­sätt­nings­åt­gär­der som kalk­ning och dik­ning inte läng­re be­hö­ver ut­fö­ras på skif­tet. Det bör vara möj­ligt att pro­du­ce­ra en nor­mal skörd på skif­tet. Det går inte att av­vi­ka från kra­vet på växt­täcke på en ny­röj­ning el­ler nå­got an­nat bas­skif­te som an­mäls för förs­ta gång­en, dvs. od­lings­väx­lig­het mås­te ha an­lagts på bas­skif­tet. Du får inte an­mä­la svart­trä­da på ett bas­skif­te som an­mäls för förs­ta gång­en.

Trä­da är od­lings­bar jord­bruks­mark som inte an­vänds för jord­bruks­pro­duk­tion. Trä­dan ska be­va­ras öp­pen så att den läm­par sig som be­tes­mark el­ler för od­ling utan att det krävs an­nat än sed­van­li­ga jord­bruksme­to­der och jord­bruks­ma­ski­ner. Se vid be­hov till att om­rå­det hålls öp­pet, till ex­em­pel ge­nom slåt­ter el­ler be­tes­gång.

På per­ma­nen­ta gräs­mar­ker får det växa träd ut­spritt, högst 50 styck­en per hek­tar. Som träd be­trak­tas över två me­ter hö­ga ve­dar­ta­de grö­dor som har en stam el­ler fle­ra stam­mar som väx­er till­sam­mans från ba­sen. Träd är ock­så så­da­na ve­dar­ta­de väx­ter som inte läm­par sig som fö­da för pro­duk­tions­djur och som är 0,5–2 me­ter hö­ga. På om­rå­det får det växa löv­bus­kar och plan­tor av löv­träd som läm­par sig som fö­da för pro­duk­tions­djur, om de ut­gör mind­re än 50 pro­cent av det stöd­be­rät­ti­gan­de jord­bruks­skif­tets are­al. An­de­len gräs- och vall­fo­der­väx­ter mås­te ut­gö­ra mer än 50 pro­cent av jord­bruks­skif­tets stöd­be­rät­ti­ga­de are­al ock­så på så­da­na skif­ten med per­ma­nent gräs­mark där det väx­er an­ting­en träd el­ler löv­bus­kar el­ler bå­da.

En are­al som till­fäl­ligt inte od­las ska hål­las i od­lings­bart skick, även om den inte be­rörs av tvär­vill­ko­rens krav som gäl­ler sköt­sel av od­lad åker, trä­da el­ler per­ma­nent gräs­mark. Om­rå­det ska än­då be­va­ras i så­dant skick att det på nytt kan tas i jord­bruks­an­vänd­ning. Av den or­sa­ken om­fat­tas det av de and­ra kra­ven på god jord­bruks­hävd och goda mil­jö­för­hål­lan­den. Om om­rå­det inte kan tas i jord­bruks­an­vänd­ning kan det tol­kas som per­ma­nent icke od­lad are­al. Mot­ver­ka allt­så ero­sion, be­va­ra god markstruk­tur, läm­na 1 me­ter bre­da re­nar längs vat­ten­drag och ut­falls­di­ken, und­vik att brän­na stubb, kon­trol­le­ra och be­käm­pa flyg­hav­re och jät­tel­o­ka. Be­va­ra ock­så na­tur­min­nes­mär­ken en­ligt 23 § och 26 § i na­tur­vård­sla­gen (1096(1996) samt en­sta­ka träd och träd­grup­per som do­mi­ne­rar land­ska­pet en­ligt 29 § och som om­fat­tas av ett skydds­be­slut.

För are­a­ler som till­fäl­ligt inte od­las gäl­ler tvär­vill­ko­rens fö­re­skriv­na verk­sam­hets­krav för lag­ring, sprid­ning och an­vänd­ning av stall­göd­sel, na­tur­skydd samt växt­skydd.

Anmälan av jordbruksmark

Du är skyl­dig att som bas­skif­ten an­mä­la all jord­bruks­mark i din be­sitt­ning, även om du inte sö­ker stöd för are­a­len det ak­tu­el­la året. Grun­da ett nytt bas­skif­te om du in­ne­har jord­bruks­mark som inte har an­mälts. Bas­skif­tets rätt till stöd grans­kas det år då du förs­ta gång­en an­sö­ker om stöd för skif­tet.

Be­tal­ning­en av are­al­ba­se­ra­de stöd för­ut­sät­ter att bas­skif­tet är di­gi­ta­li­se­rat. På ba­sis av di­gi­ta­li­se­ring­en kan man kon­trol­le­ra bas­skif­tets lä­ge och are­al in­nan stö­den be­ta­las ut. Nya och änd­ra­de skif­ten som an­mälts i sam­band med stö­dan­sö­kan di­gi­ta­li­se­ras un­der som­ma­ren och kon­trol­le­ras in­nan stö­den be­ta­las ut.

I stö­dan­sö­kan ska du an­vän­da det bas­skif­tes­sig­num som getts skif­tet. Sig­nu­met för nya bas­skif­ten som an­mälts år 2018 kan du kon­trol­le­ra i Vi­put­jäns­ten el­ler vid be­hov be din kom­mun.

Det mins­ta bas- och jord­bruks­skif­te som god­känns för are­al­stöd är minst 0,05 ha. Mind­re om­rå­den än så räk­nas in i jord­bruks­mar­ken, men de be­ta­las ing­et stöd.

Ore­gi­stre­ra­de om­rå­den som är mind­re än 0,05 ha och som är i jord­bruks­an­vänd­ning ska du an­mä­la med ett kryss i punk­ten i frå­ga i den el­ekt­ro­nis­ka an­sö­kan el­ler på jord­bruks­skif­tes­blan­ket­ten.

Användning av jordbruksmark för annat än jordbruksverksamhet

Fö­re sådd, ef­ter skörd och un­der vin­ter­pe­ri­o­den får du på jord­bruks­mar­ken ut­fö­ra åt­gär­der som för­bätt­rar kul­tur­till­stån­det samt åt­gär­der som inte an­kny­ter till jord­bru­ket. Åt­gär­der som inte an­kny­ter till jord­bru­ket är bland an­nat ar­be­ten i an­slut­ning till av­lopp, el­lin­jer och an­nan sam­hälls­tek­nik, (fö­re­tags)verk­sam­het i sam­band med tu­rism och re­kre­a­tion samt verk­sam­het en­ligt al­le­mans­rät­ten. Des­sa åt­gär­der får än­då inte även­ty­ra skif­tets an­vänd­ning för jord­bruk un­der föl­jan­de växt­pe­ri­od. Åt­gär­der som ut­förs ut­an­för växt­pe­ri­o­den be­hö­ver du inte an­mä­la till kom­mu­nens lands­bygds­nä­rings­myn­dig­het. Lägg mär­ke till att en del sköt­sel- el­ler an­vänd­nings­for­mer för ett skif­te be­grän­sar an­vänd­ning­en mer ex­akt i frå­ga om vis­sa jord­bru­kar­stöd. Till ex­em­pel val­lar på na­tur­vårds­åker i sam­band med mil­jö­er­sätt­ning­en krä­ver att växt­lig­he­ten be­va­ras på ett visst sätt el­ler un­der en viss tid.

Un­der växt­pe­ri­o­den, fö­re skörd, får skif­tet emel­lan­åt an­vän­das för an­nat än jord­bruk, om verk­sam­he­ten inte ska­dar skör­den och du iakt­tar tvär­vill­ko­ren som gäl­ler an­vänd­ning av od­lad åker på skif­tet. Till ex­em­pel kort­va­rig tält­ning el­ler eve­ne­mang för all­män­he­ten är tillåt­na inom des­sa grän­ser.

Un­der växt­pe­ri­o­den, fö­re skörd, får du ock­så vid­ta åt­gär­der som för­bätt­rar åkerns kul­tur­till­stånd (t.ex. grä­va kant­di­ken och föra bort jord­mas­sor­na), med hän­syn till de ovan nämn­da be­gräns­ning­ar­na. Åt­gär­der som för­bätt­rar åkerns kul­tur­till­stånd får du ock­så vid­ta på trä­da och på are­al som till­fäl­ligt inte od­las. Dess­utom får du ut­öva an­nan till­fäl­lig verk­sam­het på are­al som till­fäl­ligt inte od­las, så­som gräv­ning som krävs för sam­hälls­tek­nik el­ler till ex­em­pel lång­va­rig för­va­ring av en­si­la­ge­ba­lar. För are­al som till­fäl­ligt inte od­las be­ta­las inga jord­bru­kar­stöd.

Om det un­der på­gå­en­de växt­pe­ri­od upp­står be­hov av istånd­sätt­nings­åt­gär­der mås­te du even­tu­ellt an­nul­le­ra jord­bruks­stö­den för den are­al där åt­gär­der­na vid­tas. Ta då kon­takt med kom­mu­nens lands­bygds­nä­rings­myn­dig­het. Stö­den kan an­nul­le­ras fö­re med­de­lan­de om kon­troll.

När jord­bruks­mark per­ma­nent tas ur jord­bruks­an­vänd­ning, till ex­em­pel på grund av att om­rå­det be­byggs, be­rörs om­rå­det inte läng­re av tvär­vill­ko­ren ef­ter det­ta. Ob­ser­ve­ra än­då att av­lägs­nan­de av are­al som be­rät­ti­gar till grund­stöd kan på­ver­ka grund­stö­det, ef­ter­som grund­stö­det sti­pu­le­rar att are­a­len ska vara stöd­be­rät­ti­gan­de jord­bruks­mark un­der hela ka­len­der­året. Vad gäl­ler kom­pen­sa­tions­bi­drag in­ne­bär ta­gan­det av ett skif­te ur jord­bruks­an­vänd­ning un­der på­gå­en­de kom­pen­sa­tions­er­sätt­nings­pe­ri­od att kom­pen­sa­tions­er­sätt­ning­en för det be­rör­da skif­tet mås­te an­nul­le­ras.

Om du helt el­ler del­vis tar jord­bruks­mark ur jord­bruks­an­vänd­ning ska du an­mä­la det­ta på änd­rings­blan­ket­ten för bas­skif­ten 102C. Are­al som ta­gits ur jord­bruks­an­vänd­ning får du inte an­vän­da för jord­bruks­verk­sam­het un­der året för an­mä­lan el­ler de fyra föl­jan­de åren. Mark som ta­gits ur jord­bruks­an­vänd­ning får du till skill­nad från det ovan sag­da ta i an­vänd­ning, om du ri­ver de bygg­na­der el­ler kon­struk­tio­ner som upp­förts på om­rå­det el­ler om det gäl­ler en av sö­kan­den obe­ro­en­de un­dan­tags­si­tu­a­tion som god­känns av kom­mu­nens lands­bygds­nä­rings­myn­dig­het.

Som per­ma­nent icke od­la­de be­trak­tas om­rå­den som inte är od­lings­ba­ra och inte är jord­bruks­mark. Så­da­na är bland an­nat sly­be­vux­na om­rå­den, stubb­hö­gar, sko­gar, sten­rö­sen, vä­gar el­ler bygg­na­der. Des­sa an­ses inte vara jord­bruks­mark och be­rörs där­för inte av tvär­vill­ko­ren. Kra­ven för lag­ring och an­vänd­ning av stall­göd­sel samt de fö­re­skriv­na verk­sam­hets­kra­ven som gäl­ler na­tur­skydd och växt­skydd gäl­ler ock­så för des­sa om­rå­den.

6.2 Basskiften

De­fi­ni­tion av ett bas­skif­te
Med bas­skif­te av­ses ett i geo­gra­fiskt hän­se­en­de sam­man­häng­an­de od­lings­om­rå­de som en en­skild sö­kan­de (från­sett skif­ten i ge­men­samt bruk) od­lar och be­sit­ter och som av­grän­sas av till ex­em­pel en kom­mung­räns, en gräns för ägan­de­rätt, för en stöd­re­gi­on el­ler för ett av­tals­om­rå­de, ett vat­ten­drag, ett kant- el­ler ut­falls­di­ke, en väg el­ler en skog el­ler en an­nan mot­sva­ran­de gräns.

Ett om­rå­de som ur geo­gra­fisk syn­punkt samt i frå­ga om er­sätt­nings­be­rät­ti­gan­det och mar­kan­vänd­nings­sla­get är en­het­ligt och som ägs av stöd­sö­kan­den är ett bas­skif­te, även om det be­står av fle­ra se­pa­ra­ta re­gis­ter­lä­gen­he­ter i sö­kan­dens ägo.

Basskiftets gränser

De di­ken som av­grän­sar ett bas­skif­te kal­las för nack­di­ke obe­ro­en­de av di­kets bredd. Di­ken som av­grän­sar ett bas­skif­te kan föl­ja en skog el­ler en väg. Ock­så de di­ken som de­lar skif­tet är nack­di­ken. Nack­di­kets ge­nom­snitt­li­ga bredd av­gör om di­ket kan in­klu­de­ras i bas­skif­tets are­al.

Om bas­skif­tet om­ges av nack­di­ke som är högst 3 me­ter brett lö­per bas­skif­tets gräns mitt i di­ket. Di­kets bredd mäts vid bryt­nings­punk­ten mel­lan dike och åker.

Om bas­skif­tet om­ges av ett nack­di­ke som är mer än 3 me­ter brett, är bas­skif­tets gräns vid di­kets kant på åker­si­dan dvs. vid bryt­nings­punk­ten mel­lan dike och åker.

Un­dan­tag från ovan nämn­da punk­ter ut­gör en di­kes­ren en­ligt tvär­vill­ko­ren el­ler en skydds­rem­sa el­ler en mång­falds­rem­sa som upp­fyl­ler vill­ko­ren för mil­jö­er­sätt­ning. Bred­den av en så­dan ren, skydds­rem­sa el­ler mång­falds­rem­sa är di­kes­re­nens, skydds­rem­sans el­ler mång­falds­rem­sans ge­nom­snitt­li­ga bredd.

Om ett bas­skif­te av­grän­sas av an­nat än ett dike el­ler ett vat­ten­drag, lö­per bas­skif­tets gräns på kan­ten av åkern. Då får du i bas­skif­tet inte in­klu­de­ra kant­om­rå­den som per­ma­nent ta­gits ur od­ling.

* Lad­da ner fi­gu­ren i pdf-for­mat

Det stöd­be­rät­ti­gan­de skif­tets gräns lö­per på kan­ten av ett bus­kage el­ler träd­be­stånd. Ta bort sly som väx­er i nack­di­ken el­ler teg­di­ken som är un­der 3 me­ter bre­da, t.ex. ge­nom slåt­ter minst vart­an­nat år på så sätt att det inte bil­das över 1,5 me­ter högt sly i nack­di­ket el­ler teg­di­ket. Om det väx­er sly som är över 2 år gam­malt el­ler över 1,5 me­ter högt i ett dike dras di­kets are­al av från bas­skif­tets di­gi­ta­li­se­ra­de are­al. Be­ak­ta tvär­vill­kors­k­ra­ven när du av­lägs­nar sly.

Att dra av per­ma­nent icke od­la­de om­rå­den från bas­skif­tets are­al

Ett bas­skif­te kan om­fat­ta en­dast ett mar­kaan­vänd­nings­slag. Om­rå­den som per­ma­nent inte od­las är till mar­kan­vänd­nings­sla­get an­nat än åker, na­tur­be­te el­ler na­tur­äng.

Om­rå­den som per­ma­nent inte od­las tar du bort från bas­skif­tets are­al. Så­da­na om­rå­den är till ex­em­pel:

Er­sätt­nings­be­rät­ti­gan­de om­rå­den som upp­getts el­ler kon­sta­te­rats vara per­ma­nent icke od­la­de om­rå­den ska du ta bort från för­bin­del­ser­na ge­nom att i bas­skif­tes­an­mä­lan upp­ge dem som an­nat om­rå­de än åker el­ler na­tur­be­te el­ler na­tur­äng.

Om­rå­den som per­ma­nent inte od­las di­gi­ta­li­se­ras bort från bas­skif­tets are­al på ba­sis av din el­ekt­ro­nis­ka gräns­kor­ri­ge­ring el­ler en en­ty­dig änd­rings­kar­ta som du läm­nat in.

Undantag som gäller anmälan av basskiften:

1) Ge­men­sam an­vänd­ning av ett bas­skif­te: Re­gel­bund­na år­li­ga by­ten av jord­bruks­skif­ten mel­lan jord­bru­ka­re pga. växt­följ­den bil­dar i re­gel inte egna bas­skif­ten. An­mäl are­a­ler­na som ett och sam­ma bas­skif­te en­ligt de geo­gra­fis­ka grän­ser­na. En så­dan si­tu­a­tion kan upp­stå t.ex. om du od­lar sock­er­be­tor och by­ter od­lings­om­rå­den med din gran­ne som id­kar nöt­kre­a­turs­sköt­sel så att ni får lämp­lig växt­följd. Äga­ren bör se till att den and­ra od­la­ren av sam­ma skif­te kän­ner till bas­skif­tets grän­ser, num­re­ring och di­gi­ta­li­se­ring.

Alla som od­lar ett skif­te i ge­men­sam an­vänd­ning an­mä­ler den ge­men­sam­ma an­vänd­ning­en av bas­skif­tet i den el­ekt­ro­nis­ka stö­dan­sö­kan el­ler i tilläggs­upp­gif­ter­na på jord­bruks­skif­tes­blan­kett 102B.

 Du be­hö­ver inte dela ett bas­skif­te i två de­lar, om du ar­ren­de­rar ut ett bas­skif­te med ett kort­va­rigt ar­ren­de­av­tal och be­hål­ler ett jord­bruks­skif­te t.ex. för hus­be­hovs­od­ling och inte an­sö­ker om stöd för det­ta. Ef­ter­som sum­man av jord­bruks­skif­te­nas are­a­ler än­då bör mot­sva­ra bas­skif­tets are­al, an­mä­ler ar­ren­da­torn även äga­rens hus­be­hovs­skif­te på sin egen jord­bruks­skif­tes­blan­kett som are­al som till­fäl­ligt inte od­las.

En­dast äga­ren kan gö­ra an­språk på änd­ring av ett bas­skif­tes di­gi­ta­li­se­ring i så­da­na fall då två oli­ka jord­bru­ka­re har jord­bruks­skif­ten på bas­skif­tet. Om där­emot ing­en­de­ra jord­bru­ka­ren är äga­re, ska den jord­bru­ka­re vars sam­man­lag­da jord­bruks­skif­te­sare­al är stör­re an­hål­la om änd­ring av di­gi­ta­li­se­ring­en. Den som ut­för änd­ring­en bör se till att den and­ra jord­bru­ka­ren på sam­ma bas­skif­te får kän­ne­dom om änd­ring­en och den nya di­gi­ta­li­se­ra­de kar­tan som skick­ats på grund av för­änd­ring­en.

Korrigeringar av ett basskifte

Kor­ri­ge­ra ett bas­skif­te i föl­jan­de fall:

1) Ett bas­skif­te i din be­sitt­ning har av nå­gon or­sak inte di­gi­ta­li­se­rats ti­di­ga­re, t.ex. en ny­röj­ning.

2) Du har bas­skif­ten i din be­sitt­ning och vill änd­ra di­gi­ta­li­se­ring­en av des­sa skif­ten på grund av t.ex.

3) Du upp­ger en stör­re el­ler mind­re are­al än den di­gi­ta­li­se­ra­de are­a­len i din an­sö­kan. Märk ut det tillägg som are­al­för­änd­ring­en or­sa­kar på kart­bi­la­gan el­ler i en el­ekt­ro­nisk be­gä­ran om kor­ri­ge­ring.

4) Ditt bas­skif­te har fel typ av gräns­lin­je (gräns­lin­je/ut­falls­di­ke/vat­ten­drag).

Av­grän­sa alla minst 0,01 ha sto­ra om­rå­den som inte od­las från bas­skif­tet. Icke od­la­de om­rå­den som mar­ke­rats på kar­tan di­gi­ta­li­se­ras bort från skif­tets are­al och du be­hö­ver inte läng­re be­ak­ta dem i de kom­man­de årens stö­dan­sök­ning­ar.

Hos lands­bygds­nä­rings­myn­dig­he­ten i den kom­mun där bas­skif­tet är be­lä­get kan du få en ko­pia på så­da­na ti­di­ga­re di­gi­ta­li­se­ra­de bas­skif­ten som inte var i din be­sitt­ning 2018 och över vil­ka ing­en kart­bi­la­ga har sänts till dig. Med­de­la kart­kor­ri­ge­rings­be­ho­ven och kart­bi­la­gor­na till kom­mun­myn­dig­he­ter­na re­dan i god tid fö­re den egent­li­ga stö­dan­sö­kan.

Att lämna in basskiftesändringar

Du kan gö­ra alla bas­skif­te­s­änd­ring­ar el­ekt­ro­niskt. Med änd­ring­ar av­ses

Vi­put­jäns­ten hand­le­der dig då du gör el­ekt­ro­nis­ka änd­ring­ar.

Om du gör bas­skif­te­s­änd­ring­ar­na på pap­per ska du på änd­rings­blan­ket­ten för bas­skif­ten 102C upp­ge del­ning­ar och sam­man­slag­ning­ar av bas­skif­ten, ta­gan­det av bas­skif­ten ur jord­bruks­an­vänd­ning och grun­dan­det av ett nytt skif­te. An­mäl änd­ring­ar­na på bas­skif­tes­blan­kett 102A, om du bara vill änd­ra di­gi­ta­li­se­ring­en av skif­tets kant­grän­ser.

Läm­na in en kart­bi­la­ga till­sam­mans med blan­ket­ter­na. Som kart­bi­la­gor ska du an­vän­da ko­pi­or av de se­nas­te bas­skif­tes­kar­tor­na i ska­la 1:5000 som skick­ats till jord­bru­kar­na el­ler Vi­put­jäns­ten. Vid be­hov kan du skaf­fa kar­tor­na av lands­bygds­nä­rings­myn­dig­he­ten.

Gör föl­jan­de an­teck­ning­ar nog­grant och tyd­ligt med röd vass pen­na på kart­bi­la­gan:

Mar­ke­ring­ar­na på kart­bi­la­gan ska vara om­sorgs­fullt gjor­da och en­ty­di­ga för att di­gi­ta­li­se­ring­en ska gå att ut­fö­ra. På kart­bi­la­gan ri­tar du med en röd pen­na in en­dast de stäl­len på skif­tet som du vill änd­ra. Mar­ke­ra inte hela skif­tet med en röd lin­je om din av­sikt inte är att änd­ra alla grän­ser. Om det är frå­ga om ett nytt bas­skif­te som inte har di­gi­ta­li­se­rats för­ut, ska du rita ut bas­skif­tets samt­li­ga grän­ser med en röd sam­man­häng­an­de lin­je. An­vänd lin­jal för att dra raka streck.

Om det är svårt att fast­stäl­la bas­skif­tets grän­ser på flyg­fo­to­gra­fi­et ska du an­teck­na hjälp­mått på kar­tan, så som skif­tets längd och bredd i me­ter, el­ler bi­fo­ga and­ra för­tyd­li­gan­de kar­tor.

Om bas­skif­tets num­mer inte finns fär­digt på kar­tan mås­te du läg­ga till det. Som skif­te­s­num­mer an­vän­der du ett tio­siff­rigt lö­pan­de num­mer: t.ex. 123-12345-12. An­teck­na nya bas­skif­ten med bok­sta­ven U och num­re­ra dem lö­pan­de: U1, U2, U3 osv. Des­sa skif­ten ges bas­skif­tes­sig­num i kom­mu­nen.

Om ut­rym­met med­ger an­teck­nar du bas­skif­tes­sig­nu­met in­nan­för skif­tes­grän­ser­na. I an­nat fall an­teck­nar du num­ret ut­an­för bas­skif­tets grän­ser och för­enar det med ett streck till det be­rör­da skif­tet.

Kar­tut­skrif­ter skick­as inte läng­re

Kar­tut­skrif­ter över änd­rad di­gi­ta­li­se­ring skick­as inte läng­re till dig. Even­tu­el­la änd­ring­ar jäm­fört med 2018 fram­går av Vi­put­jäns­ten och det för­hand­si­fyll­da ma­te­ri­a­let. Ock­så av kom­mu­nens lands­bygds­nä­rings­myn­dig­het får du in­for­ma­tion om änd­ring­ar som gjorts vid di­gi­ta­li­se­ring­en.

Di­gi­ta­li­se­ring­en har änd­rats på ba­sis av:

6.3 Jordbruksskiften

De­fi­ni­tion av ett jord­bruks­skif­te
Med jord­bruks­skif­te av­ses ett en­het­ligt om­rå­de som hör till ett bas­skif­te och där du od­lar en växt­art, en bland­ning av fle­ra växt­ar­ter el­ler som du lagt i trä­da el­ler an­vän­der för and­ra syf­ten. På ett bas­skif­te kan det fin­nas ett el­ler fle­ra jord­bruks­skif­ten. Ett jord­bruks­skif­te kan hö­ra till en­dast ett bas­skif­te. Jord­bruks­skif­te­nas grän­ser och de­ras are­a­ler kan va­ri­e­ra från år till år inom bas­skif­tet.

Om en­dast en del av ditt bas­skif­te lig­ger på ett grund­vat­ten­om­rå­de, kan man bil­da ett se­pa­rat jord­bruks­skif­te av det­ta om­rå­de och på det ska du föl­ja be­gräns­ning­ar­na för od­ling på grund­vat­ten­om­rå­den.

Att rita in jord­bruks­skif­ten

Ri­tan­det av jord­bruks­skif­ten är en del av stö­dan­sö­kan. Rita in jord­bruks­skif­te­na om det finns fler än ett jord­bruks­skif­te på ditt bas­skif­te. Ge­nom ri­tan­det bil­das den are­al för ett jord­bruks­skif­te som an­vänds vid an­sö­kan om stöd, kon­troll och be­tal­ning av stö­det. Du be­hö­ver rita in bara så­da­na jord­bruks­skif­tes­grän­ser som inte är grän­ser för bas­skif­tet. Bas­skif­tets are­al ska vara lika stor som jord­bruks­skif­te­nas sam­man­lag­da are­al.

Ri­tan­de av jord­bruks­skif­tet i Vipu- tjäns­ten

* Lad­da ner bil­den i pdf-for­mat

An­sök om stöd el­ekt­ro­niskt, ef­ter­som det finns en mängd för­de­lar med att rita in jord­bruks­skif­ten i Vi­put­jäns­ten:

Att rita in jord­bruks­skif­ten vid el­ekt­ro­nisk an­sö­kan om stöd:

1) Gör till först de nöd­vän­di­ga änd­ring­ar­na i bas­skif­tet:

2) Rita in jord­bruks­skif­te­na ef­ter att bas­skif­te­na har änd­rats:

 Att rita in jord­bruks­skif­ten vid an­sö­kan på pap­per
Rita in jord­bruks­skif­te­na på kar­tan med en vass blå pen­na och för­se dem med bok­stav (A, B). I öv­rigt föl­jer du an­vis­ning­ar­na om ri­tan­det av bas­skif­ten. An­teck­ning­ar­na om jord­bruks­skif­ten kan gö­ras på sam­ma kar­ta som bas­skif­teskor­ri­ge­ring­ar­na.

Undantag som gäller ritandet av jordbruksskiften

An­mä­lan av små are­a­ler med bär, frukt och grön­sa­ker
Av bär-, frukt- el­ler grön­saks­väx­ter kan du bil­da ett enda jord­bruks­skif­te, om du od­lar väx­ter i sam­ma grupp (bär-, frukt- el­ler grön­saks­väx­ter) in­till var­and­ra så att are­a­len av en en­skild växt­art är mind­re än 0,05 ha. Du kan inte bil­da ett sam­man­sla­get jord­bruks­skif­te om du ge­nom­för mil­jö­er­sätt­ning­ens skif­tes­spe­ci­fi­ka åt­gär­der för träd­gårds­väx­ter på en del av det sam­man­slag­na jord­bruks­skif­tet.

An­mä­lan av are­a­ler som till­fäl­ligt inte od­las
Rita på bas­skif­tet in ock­så så­da­na are­a­ler som du an­mä­ler som are­a­ler som till­fäl­ligt inte od­las.

Om du vill kan du slå sam­man en­skil­da are­a­ler som är mind­re än 0,05 ha och som till­fäl­ligt inte od­las på ett bas­skif­te till ett enda till­fäl­ligt icke od­lat jord­bruks­skif­te. I det­ta fall ska du rita in ett jord­bruks­skif­te på öns­kat stäl­le på bas­skif­tet och rita det så stort att det mot­sva­rar de till­fäl­ligt icke od­la­de are­a­ler­na un­der 0,05 ha som du har sla­git sam­man.

Bas­skif­ten i ge­men­sam an­vänd­ning

Från och med 2019 kan du i Vi­put­jäns­ten ock­så rita in jord­bruks­skif­ten på bas­skif­ten i ge­men­sam an­vänd­ning. När du an­mä­ler upp­gif­ter­na el­ekt­ro­niskt, be­hö­ver ing­en se­pa­rat pap­pers­kar­ta läng­re ges in till kom­mu­nen.

An­mä­lan av skif­ten i ge­men­sam an­vänd­ning krä­ver att jord­bru­kar­na sam­ar­be­tar och kom­mu­ni­ce­rar mer än ti­di­ga­re. För att det ska vara möj­ligt att rita in jord­bruks­skif­te­na på ett skif­te i ge­men­sam an­vänd­ning mås­te alla går­dar som är kopp­la­de till skif­tet ha grun­dat sina an­sök­ning­ar (inte skick­at in dem) i Vi­put­jäns­ten.

När upp­gif­ter­na an­mäls i Vipu mås­te en av dem som od­lar skif­tet i ge­men­sam an­vänd­ning fun­ge­ra som bas­skif­tets ad­mi­ni­stra­tör som ri­tar in och för­de­lar alla går­dar­nas jord­bruks­skif­ten på skif­tet i ge­men­sam an­vänd­ning. Be­stäm till­sam­mans i för­väg vem av er som ska rita in jord­bruks­skif­te­na.

För­enk­lat går det till på föl­jan­de sätt att an­mä­la upp­gif­ter­na om skif­ten i ge­men­sam an­vänd­ning:

  1. Lägg till bas­skif­tet i din an­sö­kan och änd­ra det till ett skif­te i ge­men­sam an­vänd­ning
  2. Du kan läg­ga till jord­bruks­skif­ten till bas­skif­tet utan jord­bruks­skif­tes­grän­ser
  3. Den an­vän­da­re som valts att rita in jord­bruks­skif­te­na mar­ke­rar sig som ad­mi­ni­stra­tör
  4. När alla går­dar som är kopp­la­de till skif­tet har ut­fört ske­de 1) (syns i upp­gif­ter­na om bas­skif­tet) ri­tar ad­mi­ni­stra­tö­ren in alla jord­bruks­skif­ten på bas­skif­tet och för­de­lar dem mel­lan går­dar­na
  5. Jord­bruks­skif­te­nas are­a­ler be­stäms i sam­band med att de­ras grän­ser ri­tas in, och ing­en an­nan än ad­mi­ni­stra­tö­ren kan änd­ra dem
  6. När ad­mi­ni­stra­tö­ren har ri­tat in och för­de­lat jord­bruks­skif­te­na kan du än­nu kom­plet­te­ra upp­gif­ter­na om egen­ska­per för de jord­bruks­skif­ten som finns med i din egen an­sö­kan
  7. När t.o.m. en enda av går­dar­na som är kopp­la­de till skif­tet i ge­men­sam an­vänd­ning har läm­nat in sin an­sö­kan går det inte läng­re att änd­ra skif­tets geo­me­tri­er (are­a­ler).

Ex­ak­ta­re an­vis­ning­ar om ri­tan­det och ad­mi­ni­stra­tio­nen av skif­ten i ge­men­sam an­vänd­ning finns i av­snit­tet An­vis­ning­ar och un­der­vis­nings­vi­de­or i Vi­put­jäns­ten.

Till skill­nad från ti­di­ga­re kan du ock­så an­mä­la eko­lo­gisk fo­ku­sare­al för ett skif­te i ge­men­sam an­vänd­ning.

Livs­me­dels­ver­ket re­kom­men­de­rar att de an­sök­ning­ar som in­klu­de­rar bas­skif­ten i ge­men­sam an­vänd­ning all­tid läm­nas in el­ekt­ro­niskt.

Alla går­dar som an­mä­ler are­al på skif­ten i ge­men­sam an­vänd­ning ska läm­na in sin stö­dan­sö­kan på pap­per, om en av går­dar­na gör så.

Anmälan av områden som inte odlas

Od­lings­tek­nis­ka vänd­te­gar
Av od­lings­skäl kan du på vänd­te­gen ha läm­nat ett om­rå­de där det inte väx­er den grö­da som du od­lar på jord­bruks­skif­tet. Mät om­rå­dets bredd från kan­ten av grö­dan till bryt­nings­punk­ten mel­lan åker och dike. Od­lings­tek­nis­ka vänd­te­gar kan du inte räk­na in i are­a­len med vall, spann­mål, ol­je­väx­ter el­ler pro­te­ing­rö­dor. Bil­da i det­ta fall ett se­pa­rat jord­bruks­skif­te av vänd­te­gen. An­mäl om­rå­det som till ex­em­pel ett om­rå­de som till­fäl­ligt inte od­las. En gräs­be­vux­en vänd­teg kan du an­mä­la som grön­trä­da el­ler som ett- el­ler fler­årig torr­hö- el­ler grön­fo­der­vall.

För and­ra grö­dor än de ovan nämn­da räk­nas högst 3 me­ter bre­da od­lings­tek­nis­ka vänd­te­gar in i det od­la­de jord­bruks­skif­tets are­al.

Om vänd­te­gen är i ge­nom­snitt mer än 3 me­ter bred ska du grun­da ett se­pa­rat jord­bruks­skif­te av om­rå­det. En gräs­be­vux­en vänd­teg kan du an­mä­la som grön­trä­da el­ler ett- el­ler fler­årig hö- el­ler färsk­fo­der­vall.

Od­lings­tek­nis­ka sköt­sel­gång­ar
De sköt­sel­gång­ar och kör­stråk för od­lings- el­ler skör­de­ma­ski­ner som in­går i od­lings­sät­tet för ett­åri­ga och fler­åri­ga träd­gårds­grö­dor kan du in­klu­de­ra i det od­la­de jord­bruks­skif­tets are­al. Des­sa ska vara nöd­vän­di­ga för od­ling­en av grö­dan i frå­ga och än­da­måls­en­li­ga till an­ta­let, bred­den och pla­ce­ring­en.

De sköt­sel­gång­ar som kan god­kän­nas in­gå i od­lings­are­a­len för ett­åri­ga träd­gårds­väx­ter ska vara till­fäl­li­ga kör­stråk. Kör­strå­ken ska du år­li­gen be­ar­be­ta på sam­ma sätt som den egent­li­ga grö­dan. Per­ma­nen­ta el­ler gräs­be­vux­na till­fäl­li­ga od­lings­vä­gar god­känns inte in­gå i od­lings­are­a­len för ett­åri­ga träd­gårds­grö­dor, även om det vore möj­ligt att be­ar­be­ta dem ge­nom t.ex. plöj­ning.

Av­skilj sköt­sel- och kör­strå­ken från det stöd­be­rät­ti­ga­de jord­bruks­skif­tets are­al om de är omo­ti­ve­rat bre­da el­ler om den plant­tät­het som fast­ställts för grö­dan inte upp­fylls på jord­bruks­skif­tet på grund av dem.

Teg­di­ken
Teg­di­ke av­ser ett dike som lig­ger in­nan­för bas­skif­tet och som be­hövs för drä­ne­ring av åkern. Teg­di­ken god­känns in­gå i bas­skif­tets are­al om de till­sam­mans med teg­di­kets icke od­la­de di­kes­ren är högst 3 me­ter bre­da. Om ett teg­di­ke in­klu­si­ve re­nar­na är över 3 me­ter brett, ska du dra av teg­di­kets are­al från bas­skif­tets are­al som are­al som inte od­las.

Om ett teg­di­ke och dess icke od­la­de di­kes­ren är högst 3 me­ter brett får du räk­na in teg­di­ket i bas- och jord­bruks­skif­tets are­al. Av od­lings­tek­nis­ka skäl kan bred­den på teg­di­kets ren va­ri­e­ra år­li­gen. Om bred­den på ett teg­di­ke, som in­klu­si­ve di­kes­re­nar van­li­gen är un­der 3 me­ter brett, över­sti­ger 3 me­ter av od­lings­tek­nis­ka skäl, ska du upp­ge teg­di­ket som ett om­rå­de som till­fäl­ligt inte od­las.

* Lad­da ner fi­gu­ren i pdf-for­mat

Bas­gui­de till stö­dan­sö­kan 201926.3.2019